Leta i den här bloggen

Läser in...

lördag 9 januari 2010

Miljöfrågor och rättvisefrågor

I en insändare i tidningen Dagen visar man på baptisters arbete med mänskliga rättigheter och sociala frågor. Det har varit en naturlig del av baptistiska rörelser under en lång tid. Själv följer jag särskilt det humanitära arbetet i Vitryssland och hjälp genom mikroekonomi i Thailand. Vi kan också se det arbetet med socialt utsatta i Sverige som strömmat ut från Stockholms sjunde baptistförsamling genom LP-verksamheten.

Många baptister engagerar sig också i miljöfrågor. Speciellt följer jag Stefan Swärds analys av det senaste i miljöforskning och miljöpolitik, ett av hans senaste blogginlägg har titeln "Jag gillar Greenpeace".

Av det här finns inte mycket specificerat i 1861 års baptistbekännelse. Vi kan läsa att Bibeln "utgöra den enda och fullkomliga regeln för wår christliga tro och wandel." och att en kristen församling "hafwa med hwarandra öfwerenskommit att söka hålla allt hwad Han hafwer befallt". Det vill säga att man följer Bibeln i tro och liv, vilket naturligt kan leda till engagemang i sociala frågor, rättvisefrågor och miljöfrågor efter var och ens gåvor. Man ska också notera att den personliga omvändelse man förespråkade i 1861 års baptistbekännelse kom att förändra livet till det bättre, både för evigheten och i livet på jorden, för många, många människor.

Vi kan se att Europeiska Baptistfederationens Statement of Identity från 2005 tar upp dessa frågor:

STEWARDSHIP OF GOD’S CREATION

13. Proclaim our love of God’s created world and affirm our commitment to the stewardship of God’s creation.

RELIGIOUS FREEDOM AND JUSTICE

16. Confess that faith in Christ entails a passionate commitment to religious liberty, freedom, peace and justice;

17. Affirm that in Jesus Christ all people are equal. We oppose all forms of slavery, racism, apartheid and ethnic cleansing and so will do all in our power to address and confront these sins;

Jag tror att det man väljer att lägga vikt på i en trosbekännelse speglar den teologi som ligger till grund för bekännelsen, men också den tid och det samhälle som omger de som skriver bekännelsen. Det finns nog skäl att tro 1861 års bekännelse om den skrivits idag, även med helt intakt grundläggande teologi, också skulle innehålla några punkter om rättvisefrågor och miljöfrågor. Inte för att teologin ändrats, utan för att vi lärt oss mer och för att dessa frågor blivit viktigare för församlingen och för samhället.

Ofta har baptistiska bekännelser kommit till delvis för att visa det omgivande samhället att man är bra, ortodoxt kristna och ordentliga människor som man kan lita på och inga galna extremister. I dagens samhälle kan det därför vara av vikt att vara tydliga i inte bara inåt i församlingen utan även utåt, mot samhället, var man står i rättvisefrågor och miljöansvar. Varför inte ta in en kort sammanfattning av detta i en bekännelse bland andra punkter som beskriver teologi.

Min personliga synpunkt är dock att detta inte får leda till att vi drar ned den kristna bekännelsen i övrigt och får någon slags avart på "Social Gospel", historien visar på sådana risker. Jag tror att vara trovärdig kristen i dag med fördel görs genom en evangelikal teologi förenad med ett engagemang i rättvisefrågor och miljöfrågor.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar