söndag 31 juli 2011

Ordningsreglor för Stockholms första baptistförsamling 1856

Jag hoppas kunna återge hela innehållet i ordningsreglor för Stockholms Första Baptistförsamling från 1856 senare. Idag ska jag ge rubrikerna som ger en kort inblick i innehållet:

Art 1 Upptagandet af församlingsmedlemmar

Art 2 Församlingsmedlemmars plikter

Art 3 Församlingens tjenstemän

Art 4 Församlingens sammanträden

Art 5 Sättet för afgörande av församlingens yttre angelägenheter

Art 6 Förfarande med en medlem som oftidligen vandrar

Art 7 Rådplägningsmöten

Art 8 Ombud vid församlingsmöten

Art 9 Bröders avskiljande till Ordets tjänst

Art 10 Christilig wälgörenhet

Torsten Åhman och Jonas Melin om John Stott

Både Jonas Melin och Torsten Åhman har skrivit läsvärt om John Stott.

För mig personligen har det varit Lausannedeklarationen med kommentar som varit mest betydelsefullt.

fredag 29 juli 2011

Jag gillar Carl-Olov Hultby



Carl-Olov Hultby i Malå 2011 02 05

torsdag 28 juli 2011

Rövaren på korset

Jag förundras över att den hör sången fortfarande kan få mina ögon att tåras. En underbar beskrivning av korset från en rövares synvinkel. Shai Linne är mycket bra.

onsdag 27 juli 2011

Alkohol

John Piper säger det så bra. Frågan är inte om det är OK att dricka ett glas vin utifrån Bibeln, för det är OK. Frågan är vilka konsekvenser drickande kan ha för dig och de du umgås med.

Personligen har jag sett för mycket och gjort för mycket för att ha samvete att dricka. Jag har sett människor brytas ned, och jag vill inte bidra till att någon råkar ut för det. Sedan noterar jag efter ett antal år som helt ren att den finns stora praktiska fördelar med att in dricka. Kanske är det också något för dig att fundera över, om ditt liv skulle vara bättre utan alkohol.

Karl Barth

Jag tänker mycket på Karl Barth just nu, och hur hans teologi påverkar den europeiska baptiströrelsen. Nog var han 1900-talets kanske mest betydande teolog och visst finns det mycket sunt och bra hos Barth. Men, jag undrar om inte frigörelsen från Bibeln som Guds ord i längden leder till att det kan driva iväg ordentligt i lära. Jag tror att jag ser det i den verklighet jag lever i, vilket bekymrar mig.

Så jag tänker en del på Karl Barth och noterar att ett videoklipp på några minuter inte kan göra någon rättvisa åt ett så genomtänkt teologi. Men, klippet förklarar ändå grunden i ett viktigt problem jag ser hos Karl Barth och barthiansk teologi.

Billy Graham

måndag 25 juli 2011

Kan man lita på Gamla Testamentet?

Har den liberala bibelkritiken, med Julius Wellhausen, i spetsen rätt om Gamla Testamentet? Är det så att en tänkande människa inte längre kan ta Gamla Testamentet som Guds sanna och ofelbara ord?

Gleason Archer tar upp dessa frågor i boken "A Survey of Old Testament Introduction". Mödosamt går han i genom grunderna för den högre bibelkritiken och påvisar dess svagheter. Sedan övergår boken i en genom gång av Bibelns böcker där Archer bok för bok visar hur en klassisk syn på årtal, författarskap och tolkning är trovärdig.

Min slutats efter att ha arbetat mig igenom boken är att man inte behöver skämmas intellektuellt för att ha en ganska traditionell syn på författarskap och trovärdighet. Så jag fortsätter att se på Bibeln som Guds ofelbara ord rakt igenom. Det gör också att jag känner mig trygg med Svenska Baptisters bekännelse från 1861 punkt 1:

"1. Wi tro, att både det Gamla och Nya Testamentets heliga skrifter (de wanligen så kallade Apokryfiska Böckerna ej infattade) äro af Gud ingifna samt utgöra den enda och fullkomliga regeln för wår christliga tro och wandel."

Sörjer Amy Wineouse

Jag vet inte varför hon har berört mig som hon gjort, men jag vet att en fantastisk sångerska har gått ur tiden.

söndag 24 juli 2011

Med sorg i hjärtat

Sedan fredags eftermiddag har jag inte gjort mycket annat än att sett på nyheter från händelserna i Norge sittande med Tim Kellers "Varför ska jag tro på Gud?" i soffan. I stort sett har bara sömn och ett besök i kyrkan för att be och tända ljus varit undantagen.

Händelserna har berört mig djupt och det gör ont att det finns så mycket ondska i världen. Nu är det viktigt att be och det är gott att EBF också uppmanar till bön.

För mig blev det också en prövning av om min teologi kan hantera händelser av den här arten. Om det jag tror på tål verklighetens svårhanterliga ondska. Tim Keller skriver i Westminsterbekännelsens tradition och lägger fram klassisk kristen tro på ett mycket sympatiskt sätt. Några av de frågor han tar upp har legat på mitt hjärta det sista dygnet:

- Hur kan en god Gud tillåta lidande?
- Hur kan en kärleksfull Gud döma och fördöma människor?
- Hur kan en viss religion vara "rätt" och alla andra "fel"?
- Varför har så många krig utkämpats i Guds namn?
- Har inte vetenskapen motbevisat Gud?

Speciellt frågan om lidande är relevant för mig just nu. Keller tar upp de här frågorna på ett mjukt och genomtänkt sätt och ger svar som för mig framstår som mycket rimliga.

Idag är inte tiden för att argumentera i teologiska frågor, men jag ville ändå dela med mig av saker som ligger på mitt hjärta. Viktigast för mig idag är att be för de berörda i Norge och även tänka på grunderna i ett demokratiskt öppet samhälle där alla får plats.

onsdag 20 juli 2011

Två versioner av 1861 års baptistbekännelse

Återpostar ett inlägg från Januari 2010 på anmodan från en vän:

Magnus Kronberg skriver i ett blogginlägg att ”Det är viktigt att låta tolkningar brytas mot varandra i församlingen”. Utan att vara helt insatt tror jag det var det som hände i Stockholm mellan 1855 och 1861 när det gäller punkten 6 i baptistbekännelsen.

1855 ser punkt 6 ut så här (NJ Nordström Svenska Baptistsamfundets historia, I):

6. Wi tro, att alla de som warda saliga hafwa af Fadern blifwit givna åt Sonen och i Honom utkorade till salighet och barnaskap förrän denna werldens grund lagd var; att utkorelsen, under det den står i full öfwerensstämmelse med menniskans frihet, omfattar alla medlen i förbindelse med ändamålet; att de trognas framhärdelse i tron på Christum är det utmärkande kännetecken som åtskiljer dem ifrån ytliga Christi bekännare; samt att wi böre med yttersta flit söka att erhålla förwissning om wår egna utkorelse.

När bekännelsen antas av konferensen 1861 ser punkt 6 ut så här (NJ Nordström En Kulturbild):

6. Wi tro, att den saliggörande tron är en Guds gåfwa samt helt och hållet en frukt af den Helige Andes werkan genom ordet; att alla de som warda saliga hafwa af Fadren blifwit gifna åt Sonen och i honom utkorade till salighet och barnaskap förrän denna werldens grund lagd war; samt att wi böre med yttersta flit söka att erhålla förwissning om wår egna utkorelse.

Vi kan jämföra med den översättning som gjordes av Erik Rudén på femtiotalet (William Lumpkin Baptist Confessions of Faith), Lumpkin berättar i inledningen att "This Confession is still acknowledged by the Union as "The Confession of Faith of the Swedish Baptists":

6. We believe that saving faith is a gift from God and entirely a fruit of the working of the Holy Spirit through the word; that all who are to be saved have been given by the Father to the Son and were chosen in him for salvation and sonship before the foundation of this world was laid; and that we ought with utmost diligence to seek to obtain assurance of our own election.

Vi kan se att versionen från 1855 har betydande skillnader jämfört den version som antogs 1861. Vi kan också se att den version som antogs 1861 stämmer mycket väl överens med den översättning som Erik Rudén gjorde på nittonhundrafemtiotalet.

För mig är det naturligt att tro att Anders Wiberg hade reformert tänkande med sig från sin resa i Amerika. När han kommer hem möts han av flera bröder och systrar som har den lutherska teologin mer levande. Efter diskussioner och studier av bibelord blir man överens att införa en ändring. Man mjukar upp den reformerta teologin i den ursprungliga formuleringen och får en bekännelse som flera med gott samvete kan följa. I den tidiga svenska baptismen fanns både luthersk och reformert teologi. Genom den här förändringen låter man dessa två traditioner leva sida vid sida.

Ruben Janarv gör i artikel Två baptistiska trosbekännelser, Tro & Liv nummer 3 2009, följande analys:

Skillnaderna är i stort sett en fråga om reformert och lutherskt. Det reformerta inslaget mildras i den senare versionen.

måndag 18 juli 2011

Trosrörelsens förberedande år i Sverige

Läste klart "Memoarer : de första stegen" av Ulf Ekman för någon dag sedan. Intressant att se hur en kanske i huvudsak svenskkyrklig längtan efter mer av Helig Ande lade grunden till trosrörelsen i Sverige. Jag tror nog att en utbredd liberalteologi i en del riktningar i frikyrkan också bidrog till trosrörelsens framgångar på 80-talet. Första delen av memoarerna går fram till grundandet av Livets Ord. På många sätt trevlig sommarläsning om man inte har ett alltför spänt förhållande till trosrörelsen. Ett mer kritiskt perspektiv på den tidiga trosrörelsen kan man få på webbplatsen Bibelfokus.

Nästa biografi blir nog om någon som kanske ligger lite närmare mig i teologi. Jag har hittat en biografi över William Carey på ett antikvariat.

torsdag 14 juli 2011

Referenslitteratur till Bibeln föreslagen av John MacArthur

John MacArthurs bok "How to study the Bible" gjorde intryck på mig i sin enkla och rättframma attityd. Jag vill dela med mig av den litteratur som MacArthur rekommenderar i den lilla boken. Kanske kan det vara någon till nytta.
  • Som bibelöversättningar använder MacArthur NASB, NKJV och ESV.
Kanske kan det vara värt att läsa artikeln "Tools for Bible Study" i R.C. Sprouls andaktshäfte Table Talk.

onsdag 13 juli 2011

Central Africa Baptist College

Inspireras av Central Africa Baptist College nu på morgonen. Det finns mycket annat gott arbete i Afrika, men det här var det jag fastnade för idag.

tisdag 12 juli 2011

Tydlig teologi ger framgång

Artikeln "Tydlig teologi ger framgång" i Världen idag är intressant läsning. Rekommenderas. Om det är sant så har vi i frikyrkan på många håll gjort ett antal misstag de senaste åren. Det här är något som berör mitt eget sammanhang och som har tyngt mig under våren.

måndag 11 juli 2011

Edie Sedgwick som bloggförebild

En av mina förebilder i bloggandet har varit Edie Sedgwick. Öppen och nyfiken på livet, naivt utforskande och medveten om att hela projektet kan ta ände med förskräckelse.

söndag 10 juli 2011

Gud är på samma gång helig och kärleksfull

Jag börjar morgonen med en kopp te och några videoklipp. Jag hamnar på klipp som båda vill säga något om Gud. Det ena lägger fokus på Guds kärlek, det andra på Guds helighet. Jag avstår att kommentera skillnader, men noterar att en del av Sveriges kristenhet nog skulle må bra av att läsa R.C. Sprouls "The Holiness of God" (finns även på svenska som "Guds helighet"), medan en annan del av Sveriges kristenhet kanske skulle må bra meditera över hur Gud på samma gång är helig och full av kärlek.



torsdag 7 juli 2011

Credo

Jag tror att man kan se den apostoliska trosbekännelsen som en god sammanfattning av den kristna trons grund. Ser man det så kan det kännas rätt även för en baptist.

Nedan mycket vackert sjungen:

tisdag 5 juli 2011

Klassisk baptism från Wiberg till Wiborn

Jag var där och såg med blandade känslor. Lite funderar jag om det liksom var ett inofficiellt avslut på en epok. Samtidigt var det bra gjort och jag är tacksam för det ledningen ordnat.

Något jag tänker är att man i några stycken lade mindre vikt vid individens frälsning än av pionjärerna verkligen gjorde. Jag tror till exempel att 1861 års baptistbekännelse medvetet är centrerad kring läran om frälsning, och att dop, nattvard och kyrkoordning med vilje inte beskrivs i detalj. En bekännelse att samlas kring i det unga baptistsamfundet, centrum i läran frälsning och där man överens, i de övriga detaljerna är det sparsamt beskrivit, inte mer än som behövs för att hålla samman församlingarna.



Kanske är läran om frälsning det som är den viktigaste skillnaden mellan frikyrkokristna idag. Kommer alla till himlen? Får man en andra chans? Finns helvetet? Kan man förlora sin frälsning? Är det tillåtet att känna frälsningsvisshet? Tar sig tron sitt utryck i vandel? Syns en frälsande tro i levnadssättet? Är vi rättfärdigjorda genom korset? Kanske är de här frågorna mycket viktigare än vi vad vi tror. Hur evangeliserar man tillsammans om man har i grunden skilda synsätt på vad det innebärd att komma till tro?

måndag 4 juli 2011

Kyrkan

Edmund P Clowneys "The Church: Sacraments, Worship, Ministry, Mission" får mig att inse att jag är mer baptist än vad jag ibland tror. Det är en välskriven bok och det finns mycket att lära. Samtidigt är det något som fattas, det är nog en baptistisk förståelse av församlingen, troendeförsamlingen. Den kanske största styrkan i boken är de kontroversiella ämnen som tas upp och granskas med väl genomtänkta argument. Svagheten är kanske att det är en grundlig akademisk genomgång som kanske inte passar alla.



Jag tror att man skrev en bra kortfattad översikt över livet i troendeförsamlingen i 1861 års bekännelse:

"8. Wi tro, att Dopet bör meddelas endast åt sådana, som sjelfwa hafwa aflagt en sannolik bekännelse af en lefwande tro uppå Christum; att det blifwer tillbörligen förrrättadt endast genom hela menniskans neddoppning i vatten; samt att det bör föregå upptagandet i församlingens gemenskap och begåendet af Herrans Nattward.
9. Wi tro, att en ordentlig Christi Församling är ett samfund af troende och döpta christna, som hafwa med hwarandra öfwerenskommit att söka hålla allt hwad Han hafwer befallt: att uppehålla offentlig gudsdyrkan; att under den Heliga Andas ledning utwälja ibland sig sjelfwa h e r d a r eller t i l l s y n i n g s m ä n, och t j e n a r e; att iakttaga Dopet och Herrans Nattward; att utöfwa christlig församlingstuckt; att befrämja gudsfruktan och broderlig kärlek; och att bidraga till evangelii allmänna utbredande; — samt att hwar och en sådan församling är ett oberoende samfund, fritt uti sitt förhållande till alla andra christna församlingar, och erkännande Christus allena såsom sitt Öfwerhufwud.
10. Wi tro, att den första dagen i weckan af de apostoliska församlingarna hölls helig såsom Herrans dag, i stället för den Judiska Sabbathen, samt att wi på denna dag isynnerhet böra församlas till allmän gudsdyrkan och öfwa oss i gudaktigheten."

För ett systematisk genomgång av kyrkan från ett reformert perspektiv kan jag verkligen rekommendera Clowney. För att förstå det specifikt baptistiska bidraget finns det annan litteratur som kan passa bättre.

söndag 3 juli 2011

Synkretism mellan evangelikalism och barthianism

Jag blir mer och mer övertygad om en stor risk i svensk kristenhet idag är synkretism mellan evangelikalism och barthianism. Missionsförbundet, till exempel genom Lars Lindberg, har gått före där. För mig känns det som det inte buret så bra frukt, andra må rätta mig.

Nu ser jag hur neo-orthodoxa formuleringar och resonemang kryper in även i samfund som tidigare ville vara stabilt evangelikala. Kanske här det pågått länge utan att det blivit så uppenbart för mig. Jag oroar mig en del för det här ikväll, det låter så bra, men riskerar driva iväg från Bibelns grund.

Kanske var det framför allt Iain D Campbells "Doctrine Of Sin In Reformed and Neo-Orthodox Thought" som öppnade mina ögon.

Vi får se vad det här tar vägen. Jag oroar mig en del i alla fall.

fredag 1 juli 2011

Äntligen Logos för Android

Äntligen finns Logos bibelmjukvara för Android, visserligen bara som beta ännu, men fullt användbar ser det ut som. Jag har provat i tio minuter och är mycket glad. Man kan ladda ned här.

Tillsammans med Samsung Galaxy S II känns det här som en verklig fullträff.