Bibelkritiken som ett verktyg att motverka fundamentalism

Jag läser artikeln "Bibelsynen påverkar tolkningen" i Dagen. Mycket intressant. Bland annat skriver Göran Lennartsson:

"Bibelsynen påverkar ofta i hög grad bibeltolkningen som i sin tur styr tillämpningen av Bibeln i praxis. Likaså synen på Jesus."

Det är väldigt sant. Något det inte alltid talas om är att bibelkritiken i flera samfund och rörelser medvetet använts för att motverka och skala bort gammaldags trångsynt fundamentalistisk teologi. Jag reagerade lite första gången jag läste det i en bok om bibelanvändning, men förstod sedan att det var ett medvetet program som faktiskt fungerat väldigt bra.

Tanken är att bästa sättet att komma åt gamla predikanter som undervisar det Bibeln säger, är att visa att deras Bibel inte kan läsas på det sätt som de gör, att den inte är så pålitlig som de tror. När man sedan visat att Bibeln inte är pålitlig på det sätt som den gamle predikanten tror, så kan man föra in sina egna alternativa tolkningar. Man är fri från den gamle predikantens trångsynta läror. De unga teologerna vet bäst, de har den senaste bibelvetenskapen på sin sida. Man har en god grund för att gå framåt och utveckla församlingens teologi så den anpassas till de behov som finns för dagens människa.

Det är bara att se i debatten om bibelsyn idag. Hur tankar om bibelsyn ofta hänger ihop med åsikter i teologiska frågor och i samlivsfrågor. Hur man förhåller sig till bibelkritiken är en långt ifrån neutral fråga, de slår igenom i teologi, predikan och församlingsliv. Den som vill se vad en öppenhet för bibelkritik kan göra med en predikant kan med fördel läsa Bart Ehrmans blog.

Så snälla, låtsas inte att bibelkritik bara handlar om att förhålla sig till en typ av forskning. Det handlar också ofta om att genomföra en viss teologiska agenda i våra samfund. Om det är en bra eller dålig agenda kan diskuteras. Men, jag är övertygad att ivrigt förespråkande för bibelkritiken ofta är kopplat till andra frågor man driver.

Det här görs ofta med kärlek till Jesus och en längtan efter att våra samfund ska växa och vara välkomnande för nya människor. En hjälp att låta var församlingar att anpassas till vår tid. Men, jag tror vi bör vara ärliga med det vi gör.

Prova en läxa. Vad händer med den här texten i 1861 års baptistbekännelse om vi bejakar evolutionen och inte tror på en historisk Adam?

"3. Wi tro, att den första menniskan, Adam, war skapad helig, efter Guds beläte, men föll genom friwillig öfwerträdelse af Guds lag uti ett tillstånd av synd och död; och att i följe deraf alla hans naturliga efterkommande hafwa ärft hans förderf; sakna all wilja att omvända sig till Gud, och förmåga att fullkomligen hålla Hans lag; samt äro derföre skyldiga till Guds wrede och ewigt straff."

Det blir en annan teologi, det är vad jag tror. Till och med en annan syn på vad frälsning kan vara. Kanske är det bra i vår tid, kanske är det dåligt. Men, annorlunda är det.