Leta i den här bloggen

Läser in...

onsdag 30 december 2009

Spurgeons inflytande

C.H. Spurgeon 1834 – 1892 var betydelsefull i sin samtid och har stort inflytande än idag. Hans församling, Metropolitan Tabernacle finns än idag in London och hans böcker och predikningar finns i tryck.

Spurgeon var mycket läst bland tidiga svenska baptister. Baptistpredikanten John Wahlborg berättar i "I Mästarens ärenden":

"Man ställde sig förr mindre beroende av de professionella predikanterna, än vad man nu gör, då det gällde att mötas till andlig uppbyggelse. Hade man ingen annan råd, så läste man predikningar eller andra uppbyggelseartiklar, men mötas måste man i alla händelser. Så var ock fallet med de troende i den lilla västgötasocknen i Mariestads närhet, varest jag 1887 och 1888 hade min hemvist. Vi brukade samlas varje söndagseftermiddag, ingen av oss predikade, men undertecknad brukade läsa, oftast ur tidningen Sanningsvittnet, predikningar av Spurgeon och Karl Palmberg m. fl. "

Många verk av Spurgeon tryckts också på svenska. En sökning på Libris visar på många svenska utgåvor. I Uggleupplagan av Nordisk Familjebok kan man läsa att:

"Bland mängden af hans till svenska öfversatta skrifter må f. ö. nämnas "Valda predikningar" (1867-73), "Mina predikoutkast" (4 bd, l:a uppl. 1885-89) och"Pilar ur Spurgeons koger" (1907-08)."

I Nordströms "Svenska Baptistsamfundets Historia" del II berättas på sid 139 att Anders Wiberg, under en resa i England 1874-1876 vid flera tillfällen samtalade med Spurgeon och att Spurgeons varma rekommendationer kom att ha stor betydelse för arbetet. Gunnar Westin noterar i sin "I den svenska firkyrklighetens genombrottstid" på sid 244 att Wiberg introducerat Spurgeon i tidningen Evangelisten redan i slutet av 1850-talet. Nordström berättar att Spurgeon utövade ett stort inflytande på de svenska predikanterna, inte bara homiletiskt, utan rimligen även religiöst och dogmatiskt.

Det nordamerikanske inflytandet var starkare på den svenska baptismen än det brittiska. Man kan också notera att Anders Wiberg hade sin bekännelse med sig från Amerika och att den var i stort sett färdig redan 1856. Charles Spurgeon blev föreståndare på New Park Street först 1854. Spurgeon bör därför inte haft något större direkt inflyttande på den teologi som ges i 1861 års baptistbekännelse.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar