Har läst klart Colin Guntons introducerande troslära "The Christian Faith- An Introduction to Christian Doctrine".
På många sätt är det en mycket sympatisk bok. Gunton vill vara i den klassiska kristna traditionen och är det också på många sätt. Ofta tar han inte ställning och ger två alternativ, utan att säga vilket han förordar. Så på det sättet går det att läsa boken som en evangelikal troslära, samtidigt som det går att tolka den friare. En stor tillgång är att Gunton tar upp samtidsfrågor integrerat med framställningen av grundläggande teologi.
Jag gillar det fokus som ligger på skapelsen och treenigheten. Tillsammans med respekten för traditionen så är det detta som är den stora behållningen för mig. Gunton har en sund vetenskapsteori och har inte fastnat i något flum, för honom kan människa använda sina gåvor för att ta reda på saker om Gud och världen. Det finns objektiva fakta i världen som vi kan försöka få tag på med vår metoder. Metoder som visserligen inte är perfekta. Det finns en verklighet ute där som vi försöker förstå.
Gunton gillar inte Augustinus. En konsekvens av det är att Gunton när det gäller synd och utkorelse till frälsning står betydligt närmare Karl Barth än den klassiska baptistbekännelsen från 1689. Jag undrar hur djupgående konsekvenser för det kristna livet det här egentligen får. Ibland anar jag att det är ett radikal förändring av kristen tro.
Gunton skriver inte sin troslära särskilt nära Bibeln. Det är faktiskt påfallande hur fritt han ibland förhåller sig till Bibeln och hur sällan han går i närkamp med bibeltexten.
Colin Gunton var en skicklig teolog. I den här trosläran finns mycket att vara tacksam över. Samtidigt så känns det på många sätt att det är en troslära som på många sätt står för en tradition så är tydligt annorlunda än den tradition som ligger till grund för 1861 års svenska baptistbekännelse.
Why You Need an Exhaustive Concordance
1 timme sedan
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar