Leta i den här bloggen

Läser in...

torsdag 30 september 2010

Dopteologi 1847

På det här sättet skrev man om dopet i den tyska baptistbekännelsen 1847.

"8 ARTIKELN.
Om det Heliga Dopet.
Vi tror, att det Heliga Dopet, som är förordnat av Kristus och efter Nya Testamentets bestämda uttalande, skall stå fast i kyrkan till hans återkomst, det består i att den som döps skall av en därtill förordnad herrens tjänare i Faderns, Sonens och den Helige Andes namn neddoppas under vattnet och åter ur detsamma upplyftas. Endast på detta sätt blir den Gudomliga befallningen uppfylld, och den djupa ursprungliga betydelsen av denna Kristi ordning bibehållen. Även så ha personerna noga blivit betecknade i den Heliga Skrift, som ska underkasta sig denna anordning och med tacksamma hjärtan anta detta Nådemedel, nämligen bara sådana människor, lika mycket vilket folk de tillhör, som förut genom Evangelium och Guds fria nåd har blivit omvända ifrån sina synder till Kristus, och tro på honom av allt hjärta såsom deras Återlösare. Dopet är förstlingsfrukten av tro och kärlek till Kristus, inträdet till tro och lydnad emot Herren och hans församling. Den är den högtidliga förklaring, syndarens bekännelse, som har erkänt syndens förskräckelse och hela sitt väsens fördömelse: att han sätter allt sitt hopp endast på Jesu Kristi, sin frälsares, död och uppståndelse och tror på honom såsom återlösare ifrån förbannelsen och syndens lön, att han överlämnar sig med kropp och själ åt Kristus, och antar honom som sin rättfärdighet och styrka, att han dödar sin gamla människa och önskar att vandra med Kristus i ett nytt liv.

Men dopet är även Guds högtidliga förkunnande och försäkran till den trogne, som blivit döpt, att han har blivit nedsänkt i Kristus Jesus, och alltså dött, blivit begraven och uppstånden med honom; att hans synder är borttvättade, och att han är ett kärt Guds barn, till vilket Fadern har välbehag. Dopet skall framkalla uti den döpte ett bestämt och kraftigt medvetande om hans frälsning och salighet, och sådant ska Gud tillvägabringa genom en besegling med den Helige Ande, likväl bara då, om han förut genom denna Ande har verkat den sanna tron på Guds Son, på hans döds kraft och på hans uppståndelse.


Döpelsen har det egendomliga, att den bara en gång skall verkställas, då däremot de andra nådemedlen under hela en Kristens levnad blir upprepade och förnyade, därför är det i synnerhet nödigt att denna handling sker rätt.
"

Med glädje ser jag att man vill lämna en aningens öppning för en sådan dopteologi i det nya samfundet, läse gärna i Sändaren "Dop och kyrkosyn i remissen".

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar