Leta i den här bloggen

Läser in...

fredag 8 april 2011

Mario Bunge om att tänka och handla rationellt

Jag tillhör dem som inte vill lämna huvudet hemma när jag går till kyrkan. Visst är det vackert när de talar om att "slänga sig ut på hundra famnars djup" och tro mot alla bevis. Men, jag är inte sådan, jag vill kunna vara rationell även i min kristna tro. Handlingar bör ta användning av förnuftet. Den kanske intressantaste jag läst är den kristne filosofen Alvin Plantinga. Men, det här inlägget kommer att handla om en artikel av vetenskapsfilosofen och ateisten Mario Bunge.

Alla vill väl vara rationella, jag med. Jag beundrar Mario Bunge för hans logiska konsekvens och medkänsla för människor, han är en god människa. Hans "Philosophical Dictionary" har jag i bohyllan och bläddrar i ibland. Kanske är det just därför som det plågar mig en del när jag inser att vi har skild syn i en fråga som är mycket kär för mig, frågan om man kan vara rationell som kristen. Den kanske bästa artikeln jag läst om rationalitet är Mario Bunges "Seven Desiderata for Rationality" i "Rationality the Critical View". Där listan har upp sju eftersträvansvärda punkter för rationalitet. Här är listan:

"1. Conceptual: minimizing fuzziness, vagueness, or imprecision.

2. Logical: striving for consistency, avoiding contradiction.

3. Methodological: questioning, doubting, criticizing, demanding proof of evidence.

4. Epistemological: caring for empirical support and compatibility with the bulk of accepted knowledge.

5. Ontological: adopting a view consisten with science and technology.

6. Valuational: striving for goals which are worthy and attainable.

7. Practical: adopting means likely to attain the goals in view."

Jag ska försöka skissa på hur kristen tro kan möta dessa sju mål för den som vill vara rationell. För mig var det en viktig intellektuell insikt att det går att dela upp rationalitet i flera delar.

1. Begreppslig rationalitet. Att minimera vaghet och oprecision. För den som har "Dictionary Of Latin And Greek Theological Terms - Drawn Principally from Protestant Scholastic Theology" så är det inget tvivel om att den kristna teologin har en lång tradition om begreppslig klarhet.

2. Logisk rationalitet. Sträva efter konsistens, undvika motsägelse. Reformert kristendom har ibland anklagats för kall logik. Det bör vara tillräckligt svar på att logisk rationalitet är kompatibel med kristen tro. Kalvin är till exempel känd för sin juridiskt logiska teologi.

3. Metodologisk rationalitet. Ifrågasätta, tvivla, utsätta för kritik, kräva bevis. Baptister har en lång tradition av att ifrågasätta och kritisera, orädda vågade man stå upp mot statskyrkosystemet och hela pröva tro och lära mot Bibeln. Än idag så kan man se denna tradition i baptistsamfundet. Som baptist är det lätta att se att denna typ av rationalitet är väl så använd av kristna.

4. Kunskapsteoretisk rationalitet. Ta hänsyn till empiriskt (experimentellt) stöd, kompatibilitet med den stora mängden av accepterad kunskap. Jag vill att min tro ska vara i överensstämmelse med de fakta som uppdagats av den experimentella vetenskapen och kan inte se annat än att det är så. Samtidigt så tror jag att det tar tid för vetenskapen att hitta rätt tolkning av vissa experimentella fynd, jag tror också att synden kan fördunkla vår förmåga att förstå och tolka, därför låta jag gärna en del saker ta tid. Bunge är sund när han skriver att det är den stora massan av accepterad kunskap vi ska förhålla oss till, inte minsta detalj, vetenskapsmän har ju olika syn i många frågor och i forskningsfronten förändras saker fort. Som kristen har jag också en tendens att se Bibeln som en fullt giltig kunskapskälla. Jag vill att min tro ska tåla att synas i Biblens ljus och att min tro ska vara kompatibel med sund kristen tradition, det man ibland kallar klassisk kristen tro.

5. Ontologisk rationalitet. Att anta en världsbild som är konsistent med naturvetenskap och teknologi. Förmodligen är det här den stora skillnaden mellan Bunge och mig finns. För Bunge är en naturalistisk världsbild det självklara, att endast det som går att beskriva med vetenskapens metoder är det som finns. Jag tror på en andlig verklighet och en levande Gud. I sitt filosofilexikon ställer Bunge frågan om tanken om ett liv efter döden är kompatibelt med biologi och psykologi. Om Gud finns och Bibeln är Guds ord, då är Bibeln och kanske även den religiösa erfarenheten, giltiga kunskapskällor som man måste ta hänsyn till när man bygger världsbild. Ontologisk rationalitet borde vara att bygga en världsbild som är konsistent med Bibeln, den religiösa erfarenhet, naturvetenskap och teknologi. Och här tänker jag den verkliga naturvetenskapen, inte naturvetenskap plus naturalistiskt tolkningsfilter.

6. Värderationalitet. Sträva efter mål som är behjärtansvärda och nåbara. Är det eviga livet nåbart? Jag tror det, Bunge tror inte det. Här skiljer vi oss åt. Men, det bör vara naturligt också för en kristen att söka behjärtansvärda och nåbara mål. Skillnaden är att den som mött Jesus ser nya mål och mål som i ljuset av Jesus är nåbara.

7. Praktisk rationalitet. Anta hjälpmedel som är troliga att de leder till de mål man har. Det är väl en ganska självklar sak. En intressant aspekt är att bön kan vara ett sådant hjälpmedel för en kristen.

Bunge menar att man måste ta hänsyn till alla sju delar av rationalitet för att vara fullt rationell. Jag vill argumentera för att en kristen kan följa de sju delarna av rationalitet och vara fullt rationell, givet att man accepterar Guds existens och Bibeln som Guds ord och en giltig kunskapskälla. För mig är det lätt att acceptera detta, kanske är det för att jag slängt mig ut på hundra famnars djup och upptäckt att tron bär, att jag inte tror trots motbevis, utan att jag tror och ser världen i ett nytt ljus och ser nya bevis för kristens rimlighet.

Mario Bunge skulle nog inte gilla detta om han läste, men jag tror att att man kan beundra Bunges intellekt och samtidigt vara kristen och fullt rationell.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar