Har just läst klart Donald MacLeods "The Person of Christ". Visst finns det många argument för en klassisk kristologi. Samtidigt så upplever jag att det är något som är påtagligt ifrågasatt i vår tid.
Inte bara akademisk teologi är en faktor här, utan även hemförsamlingsrörelsen och anabaptistiska rörelser ställer ger nya förutsättningar för en klassisk kristologi. Bland den spirande anabaptistiska rörelsen i Sverige har man redan börjat ifrågasätta treenigheten. I Gunner Westins "Den kristna friförsamlingen genom tiderna" kan man läsa om hur anabaptisterna ibland avvek i kristologi. När teologin blir decentraliserad till husgruppen eller en lös samling troende utan teologisk skolning är det lätt att göra misstag och det missa viktiga insikter kristenheten gjort genom historien.
Jag tror att det finns anledning att den del av döparrörelsen som fick stor framgång och växte också var den del som snabbt tog till sig av klassisk teologi, ett exempel är den brittiska baptismen som snabbt skrev 1689 års baptistbekännelse med Westminsterbekännelsen som utgångspunkt.
Kanske kommer kristologi vara det viktigaste för församlingarna att studera åren som kommer.
lördag 30 oktober 2010
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar