Leta i den här bloggen

Läser in...

lördag 10 april 2010

Att gå på mötena

Det kan finnas många orsaker till besvikelse i en församling. I församlingarna finns det ibland de som har svårt att komma in i gemenskapen och få vänner och gemenskap. Kevin DeYoung ger i inlägget "Dealing With Disappointment in the Church (3)" en enkel analys av vad man bör tänka på om man är besviken på församlingen och inte längre vill gå på mötena:

"4. If I really wanted to be loved and noticed why did I stop showing up? On the one hand, church leaders should know when their members have drifted away. Good shepherds keep an eye on their sheep. But on the other hand, if sheep want to be cared for by the flock, they shouldn’t stay from it. People get hurt when their church absence isn’t noticed. But I have a hard time feeling too much sympathy, unless you’re dealing with a shut-in or someone whose absence is not voluntary. Don’t run away if you want to be found."

För mig är det bara ännu ett exempel på den djupa vishet som finns i Heb 10:25

"och låt oss inte försumma våra sammankomster, som några brukar göra, utan uppmuntra varandra, och detta så mycket mer som ni ser att dagen närmar sig."

Vad tänkte man då 1861? Söndagens gudstjänst är ett tillfälle för att "wi på denna dag i synnerhet böra församlas till allmän gudsdyrkan och öfwa oss i gudaktigheten". Men det finns så mycket mer att göra tillsammans, till exempel att "befrämja gudsfruktan och broderlig kärlek; och att bidraga till evangelii allmänna utbredande".

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar