Nya testamentet -- The Message på svenska

Hon är 24 år och älskar Jesus. När hon frågar mig vad jag tänker om den nya översättningen av Nya Testamentet till svenska, "The Message", tänker jag en stund. Jag berättar att jag beställt boken och att jag har som mål att läst den klart innan Januari är slut och att flera pastorer jag har förtroende för talar gott om den här översättningen.

Men, jag berättar också att jag inte ser det som en bibelöversättning, utan snarare som en löpande kommentar till Bibeln från ett särskilt perspektiv. Att det är som en andligt uppbygglig bok som tar sin utgångspunkt i bibeltexten, utan att riktigt vara Bibel. Att det är stimulerande uppbygglig läsning, och inget annat.

Michael Marlowe som recenserat flera bibelöversättningar, och även "The Message", skriver:

 "This book should be recognized for what it is. It began as a stimulating paraphrase of the Epistle to the Galatians included in a popular devotional book, and it remains a piece of stimulating devotional literature. But it is not the Word of God. As Craig Blomberg of Denver Seminary has put it, "it is freer even than a paraphrase. I think of it more as devotional literature than as a version of the Bible and wouldn't recommend it for any other role."

Så jag rekommenderade henne att köpa "Nya testamentet -- The Message på svenska" för att läsa som uppbygglig läsning och som en kommentar till bibeltexten. Men, jag rekommenderade henne också att använda främst Folkbibeln, men även Bibel 2000, för för studier och som Bibeltext.

Jag har en lite otäck farhåga om att jag snart kommer att vara inblandad i samtal och diskussioner där man låter sitt resonemang och sin tolkning utgår från "The Message". Det känns inte helt bra. För mig är det något att be för att Sveriges kristenhet kan ta emot "The Message" på ett moget sätt, och låta det vara en uppbyggligt komplement till Bibeln och inte en ersättning för Bibeln.

En sång som inte är stötande

På temat att ett frälsande evangelium kan vara rejält stötande, att det kan ge starka reaktioner att berätta om korset, så är den här sången intressant. Det är en sång som jag tycker om och som vi gärna sjungit på alpha-kursen.



Lyssna till sången och läs sedan Job 25s otäckt träffsäkra analys av texten i inlägget "Du vet väl om att den här sången är obiblisk?"

Har Job 25 rätt i sina tankar om sången? Det får du avgöra själv. Själv behöver jag smälta en stund.

Men, ändå noterar jag att det är en sång utan något som kan uppfattas som stötande, inget som utmanar vår stolthet. I det förra inlägget citerar jag Dan Phillips:

"Vi måste hantera faktum: evangelium är stötande för människors stolthet. Om det vi predikar som "Evangelium" inte är anstötligt, så gör vi det fel. Ett evangelium som inte är anstötligt är ett falskt evangelium, ett fördömande evangelium - därför att det det enda evangelium som frälser är det som är stötande (1 Cor. 1:18, 21, 23;2:2; Gal. 1:10; 5:11; 6:12, 14)."

Evangelium är stötande för människors stolthet

I blogginlägget "Horrible! Horrible! Horrible!- the offence of the Gospel" förklarar Dan Phillips att evangelium är stötande för människors stolthet.

"Vi måste hantera faktum: evangelium är stötande för människors stolthet. Om det vi predikar som "Evangelium" inte är anstötligt, så gör vi det fel. Ett evangelium som inte är anstötligt är ett falskt evangelium, ett fördömande evangelium - därför att det det enda evangelium som frälser är det som är stötande (1 Cor. 1:18, 21, 23; 2:2; Gal. 1:10; 5:11; 6:12, 14)."

Jag tror det ligger en djup sanning i det här. I längtan efter sökarvänlighet och i längtan efter att bli omtyckta av vänner, bekanta och det omgivande samhället riskerar vi att radera ut de delar av budskapet som riskerar att väcka anstöt.

Vi vill inte att världen ska ta illa upp när vi delar med oss av budskapet. Men, vi vill heller inte att de i kyrkbänken som kanske inte helt tagit till sig budkapet ska bli förargade. Flera gånger har det blivit tydligt när en evangelist varit på besök, att ett klart evangelium också kan förarga och väcka anstöt i församlingen, bland oss själva.

I boken "Physicians of Souls - The Gospel Ministry" av Peter Masters, förklaras att predikan av evangelium har en dubbel funktion. Först och främst att är evangeliums funktion att rädda människor. Men, det finns också en viktiga andra funktion, Peter Masters skriver (i min egen fria översättning):

"Så långt har vi talar om predikan av evangelium endast som ett verktyg för att vinna själar, men i Nya Testamentet har det tilldelats en dubbel roll. Evangelium inte bara överbevisar, övertalar och försöker vinna och varnar med positiv avsikt, utan även negativt väcker anstöt och vänder bort de som inte är ångerfulla, de själviska och oärliga människor. Det är en del av evangeliums arbete att vakta den kristna församlingen."

Så när vi vi strömlinjeformar och gör ett sökarvänligt och trivsamt evangelium, så riskerar vi också evengeliums andra funktion. Peter Masters skriver:

"Evangelium, när det predikas, har den här sållande, sorterande funktionen för de förhärdade, så att de vänder bort".

Det gör ont att skriva det här blogginlägget, det rör vid något svårt och känsligt. Inte desto mindre tror jag att det är sant, att ett fungerande evangelium är anstötligt.

Jag tror också att det är bra för en församling att ha ett anstötligt evangelium predikat regelbundet, så att det tar itu med vår stolthet och själviskhet. Kanske ser vi ibland frukten av att inte predika så. Det syns mig som att det är lättare att predika lagiskhet och plikter än evangelium, att det verkligen är något i evangelium som upprör många. Jag ska tänka mer på det här.

För en GF-are som mig känns det främmande att tala om evangeliums sorterande funktion. Men, jag undrar om det kanske ändå ligger en djup sanning i det. Kanske är det något vi i församlingarna kommer att tvingas lära oss åren som kommer.

J.A. Edgren - Biblisk Troslära

J.A. Edgren var en svensk baptist som grundade ett teologiskt seminarium i U.S.A. som finns än idag. Här är hans troslära. Teologi var viktigt för de första svenska baptisterna.

Puritanernas teologi

Här är en bra artikel om puritanernas teologi. Jag hoppas läsa Joel Beekes nya bok "A Puritan Theology" inom än nära framtid. Den står i bokhyllan och väntar på sin tur.

Just nu är jag rätt så fokuserad på teologisk tolkning av Bibeln. Spännande men farligt. Har börjat gå i genom "Mose liv". Får se hur det slutar.

Bibelmjukvara

Jag märker att jag använder Logos bibelmjukvara nästan varje dag. Särskilt är det underbart att ha tillgång till ett referensbibliotek på mobilen genom Logos app.

Här är en video som peppar för Logos.




Nu känner jag att Olive Tree egentligen skulle räcka för många syften, men nyfiken driver mig att använda Logos där jag har fler och djupare resurser än vad jag har i Olive Tree. För enkel bibelläsning och en användning av lite enkelt referensmaterial är det egentligen inget som slår Olive Tree.

Vad skulle Lewi Pethrus har gjort?

Oftare och oftare frågar jag mig vad Lewi Pethrus skulle gjort. Mer och mer inser jag att han inte skulle gjort som Lewi Pethurs gjorde, utan att han skickligt skulle ha läst av samtiden och givit ledning som varit rätt i vår tid.

Det är som om Levi Pethrus hade ett särskilt ljus över Bibeln. Frågan är om han inte också hade en särskild känsla för att läsa av tidsandan. En förebild för mig.

Den här predikan är på något sätt väldigt relevant där jag är nu.

Trosbekännelsernas historia och teologi

Den här artikeln är mycket intressant "The History & Theology Of Creeds". Intressantast är är delen som tar upp för och nackdelar med trosbekännelser.

I bland känns det som svenska frikyrkor är analfabeter när det kommer det till att skriva en sammanfattning av sin tro. I och för sig har Gemensam Framtid Teologisk Grund och det sägs att Pingst jobbar med ett teologiskt grunddokument. Och så har vi ju även Lausannedeklarationen.

Personligen tycker jag 1689 års baptistbekännelse är väldigt intressant, både till innehållet och som tidsdokument. En sak som är intressant är hur detaljerad den är som sammanfattning av kristen tro. En annan hur tydligt baptister här hakar på den rådande och etablerade protestantiska teologin. När någon frågar mig om baptister är protestanter så är det här dokumentet avgörande för mitt svar.

Det är också tydligt att det är från den riktning bland de brittiska baptisterna som som följde 1689 som den livskraftiga delen av baptiströrelsen växt fram, även om man sedan mjukat upp mycket. När vi nu vurmar för den radikala reformationen och anabaptismen bör vi fråga oss varför det inte var den riktningen som blev den dominerande, om det finns något inbyggt i anabaptistisk teologi som i längden inte håller.

Nu är Stuart Murrays bok "Radikalt lärjungaskap - Med inspiration från anabaptismen" det förmodligen intressantaste jag läst i år, och också en bok som jag rekommenderat till vänner i församlingen. Och, visst är det som den radikala reformationen talar direkt in i vår tid. Men, samtidigt undrar jag som sagt om inte det i längden livskraftiga finns i traditionen från Westminsterbekännelsen och den baptistiska versionen från 1689.

Eller, varför inte genomföra mitt drömprojekt, en baptistisk version av Augsburgska bekännelsen. Att se hur en baptistisk version av den lutherska teologin skulle se ut. Nu har vi i och för sig 1861 års baptistbekännelse där den tidens baptistteologi kontextualiserats in i svensk kultur och teologi. Kanske är det där vi har vår skatt för framtiden :)