Leta i den här bloggen

Läser in...

torsdag 1 november 2012

Trosbekännelsernas historia och teologi

Den här artikeln är mycket intressant "The History & Theology Of Creeds". Intressantast är är delen som tar upp för och nackdelar med trosbekännelser.

I bland känns det som svenska frikyrkor är analfabeter när det kommer det till att skriva en sammanfattning av sin tro. I och för sig har Gemensam Framtid Teologisk Grund och det sägs att Pingst jobbar med ett teologiskt grunddokument. Och så har vi ju även Lausannedeklarationen.

Personligen tycker jag 1689 års baptistbekännelse är väldigt intressant, både till innehållet och som tidsdokument. En sak som är intressant är hur detaljerad den är som sammanfattning av kristen tro. En annan hur tydligt baptister här hakar på den rådande och etablerade protestantiska teologin. När någon frågar mig om baptister är protestanter så är det här dokumentet avgörande för mitt svar.

Det är också tydligt att det är från den riktning bland de brittiska baptisterna som som följde 1689 som den livskraftiga delen av baptiströrelsen växt fram, även om man sedan mjukat upp mycket. När vi nu vurmar för den radikala reformationen och anabaptismen bör vi fråga oss varför det inte var den riktningen som blev den dominerande, om det finns något inbyggt i anabaptistisk teologi som i längden inte håller.

Nu är Stuart Murrays bok "Radikalt lärjungaskap - Med inspiration från anabaptismen" det förmodligen intressantaste jag läst i år, och också en bok som jag rekommenderat till vänner i församlingen. Och, visst är det som den radikala reformationen talar direkt in i vår tid. Men, samtidigt undrar jag som sagt om inte det i längden livskraftiga finns i traditionen från Westminsterbekännelsen och den baptistiska versionen från 1689.

Eller, varför inte genomföra mitt drömprojekt, en baptistisk version av Augsburgska bekännelsen. Att se hur en baptistisk version av den lutherska teologin skulle se ut. Nu har vi i och för sig 1861 års baptistbekännelse där den tidens baptistteologi kontextualiserats in i svensk kultur och teologi. Kanske är det där vi har vår skatt för framtiden :)

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar