Leta i den här bloggen

Läser in...

onsdag 16 november 2011

Den sista konferensen inom Svenska baptistsamfundet

Läser en artikel i Dagen "Den sista predikan handlade om hopp". Svenska baptistsamfundet går i graven.

Det väcker tankar om vår historia och om vår framtid. Hur ska det gå?

Själv har jag det senaste två åren funderat mycket på hur man kan låta det baptistiska arvet, med des teologiska innehåll, vara till nytta både lokalt och på riksnivå. Hur kan baptister bidra till Sveriges kristenhet?

Nog ser jag att den baptistiska identiteten ibland är svag, även inom baptistförsamlingar inom baptistsamfundet. På ett sätt känns det intressant att Svenska baptistsamfundet nu inte längre definierar baptiströrelse i Sverige, utan att det blir naturligare att låta den baptistiska identiteten flöda från levande baptistgemenskaper i europa och världen.

Här är några tankar:

1. Vad händer när inte längre Teologiska högskolan inte längre är vår baptistiska seminarium, utan att det naturliga att hämta baptistisk teologi från Internationella Baptistseminariet i Prag? I Prag producerar man idag mycket intressant teologi på internationell nivå. Man talar öppet om baptistisk identitet och skäms inte för det. När baptistsamfundet beskriver sin identitet blir det "Varför inte i Svenska Baptistsamfundet? - En omvänd ordlista från A-Ö", mest om vad vi inte är och inte så spännande. När IBTS beskriver vår identitet som europeiska baptister blir det "A Dictionary of European Baptist Life and Thought", ett helt underbart lexikon om baptistisk teologi och identitet.

2. Vad händer när teologiska uttalanden från Europeiska Baptistfederationen i samfundsfrågor blir den baptistiska rösten som stöttar församlingen snarare än samfundsexpeditionen i Stockholm? När vi behövde ett underlag för att att diskutera äktenskapsfrågan i församlingen var det från EBF vi fick ett underlag som kunde nyansera samtalet på ett underbart sätt. Bredden och samtalet inom EBF kan komma att bli en viktig resurs för svenska församlingar som vill inspireras av baptiströrelsen.

3. Vad händer när vi inser att Evangeliska Frikyrkan på många sätt blivit det kanske viktigaste samfundet som har baptistisk identitet i Sverige? Att vi kan hämta inspiration från en församlingsrörelse som inte skäms för att tala om att vara baptistisk och där troendedopet fortfarande är något man våga stå för i många församlingar. Sverige står inte utan baptistiskt samfund, även om baptistsamfundet försvinner. Vi använder en del material från EFK redan idag, jag tror att det kommer att bli mer av det.

Så jag tror att ett trött baptistsamfund lämnar plats för piggare institutioner med baptistisk identitet kan var något mycket gott i längden, även om det känns svårt nu. Jag anar att den internationella baptiströrelsen kommer att vara mycket viktig i svensk kristenhet de kommande åren, det finns så mycket att bidra med, så mycket som både är bibliskt och ligger rätt i tiden. Jag ser hur det börjar röra sig sig bland ungdomen.

Så jag känner att det är hejdå baptistsamfundet, det var gott så länge vi kände varandra. Men det är också hej internationell baptiströrelse, välkommen att betyda mer för oss, vi har varit lite njugga ibland, men nu är vi öppna och vill vi ha mycket mer.

6 kommentarer:

  1. Hur går det för baptistförsamlingar nere i Europa? Jag skulle vilja veta mera hur de har det och vad som händer med dem osv?
    Man talar bara om andra världsdelar, men vårt eget europa får man inget veta.

    SvaraRadera
  2. Hej Marissa

    Du har en viktig poäng. Jag ska hålla ögona öppna efter sådant material. Förhoppningsvis kan det bli ett blogginlägg.

    SvaraRadera
  3. När kommer man att bjuda in några intressanta baptistiska teologer från Prag och Schweiz? Min fråga är varför man i sådan liten omfattning har inbjudit människor därifrån? Tänk så ofta vi reser till något av de europeiska länderna, men hur ofta besöker vi baptistförsamlingar där och lär känna dem?

    Man är trött på att det alltid inbjudes predikanter från USA, som bara gapar efter pengar. Vi i europa behöver varandra för att utbyta tankar och erfarenheter över de europeiska gränserna. Vem skall ta intiativ till något sådant i Sverige?

    Jag tror att de är många i vårt land idag som skulle önska något annat.

    SvaraRadera
  4. Hej Marissa

    Jag längtar också efter mer utbyte med Europa. Det finns mycket intressant där. En viktig poäng är att de har en kultur som ofta är mer lik vår, vilket kan göra ett utbyte av erfarenheter riktigt nyttigt. Jag tänker mig till exempel att plantera församling i Tyskland mer liknar Sverige än att plantera församling i U.S.A. Vi har också historiska band till Europa som vi kunde göra mycket mer av. Arvet från J.G. Oncken vore riktigt intressant att följa.

    SvaraRadera