måndag 7 februari 2011

Vägar för döparrörelsens framtid

Jag undrar en del över var baptiströrelsen ska ta vägen. Var finns den grund som ger stabilitet för framtiden?

Det finns rörelser som hjälper att säga vackra och visa saker i församlingen, saker som gör oss omtyckta och älskade. Teologi som får oss att låta visa och jämkade in i vår tid och vårt samhälle. För mig är Colin Gunton och Paul Fiddes två sådana teologer, så genomtänkta, så bra i samtiden. Med Karl Barth som grund har man gjort sig fri att välja vad i Bibeln man vill undervisa om och hur man kan tolka det. Man är inte bunden av någon fast bas. Kanske är det det bästa vi kan göra nu, men jag ser ingen fast grund för framtiden om man bygger på Barth. Om allt är upp till förhandling, hur vet man då vad som inte bör förhandlas bort? Kanske har jag fel om den här rörelsen, men jag börjar få onda aningar, även om Paul Fiddes kanske är det mest givande jag läst på sistone. Håller det här spåret för framtiden?

Just nu tänker jag att det finns tre kanske mer stabila spår som döparrörelsen kan följa:

1. Den mjukt karismatiska riktningen. Den främsta representanten i Sverige är kanske Stefan Swärd och Evangeliska Frikyrkan. Det tycks finnas något i det karismatiska som ger en kärlek till Jesus, Bibeln och församlingen. Det ger på något sätt ett extra driv mot klassisk kristen tro. Det blir intressant att se hur det kommer att utvecklas. Finns det risk för överandlighet och splittring, eller kommer det att vara stabilt?

2. Den anabaptistiska trenden. Någon uttalad anabaptistisk rörelse finns kanske inte i Sverige, men nog har den svenska döparrörelsen historiskt många anabaptistiska drag. En intressant blogg är Jonas Melins Barnabasbloggen. Lite av mode i teologkretser är det nog idag. Här är gemenskapen det som håller ihop och håller stabilt. Internationella Baptistseminariet i Prag skriver:

"Here in continental Europe at IBTS I believe there is another different trend of a baptistic theological perspective. This is formed around a notion of primary theology in gathering, intentional, convictional “thick” communities of faith which engage in life-forming practices. Building on insights from the Anabaptists and using conversant partners such as MacIntyre, Yoder, Stassen, Murphy and McClendon, Parush R Parushev, Lina Andronovienė, Jim Purves, Toivo Pilli and others and now a host of young doctoral students are engaged in a European baptistic endeavour to affirm a theological stream outside of the magisterial protestant framework in which many others work."

Jag tror att det här kan bli något riktigt bra med en tät gemenskap med varandra och med Jesus i centrum. Samtidigt ser vi i den anabaptistiska historien att man lätt drivit iväg i doktrin och lätt hamnat i heresi. Kommer vi att se stabila gemenskaper, eller kommer många att hamna snett i teologi gällande till exempel treenigheten. Hur hanterar man auktoritet i en anabaptistisk gemenskap? Hur finner man stabila sätt att tolka Bibeln i gemenskapen utan att driva iväg?

3. Reformert baptism. Här är det de stabila bekännelserna och den bibelnära teologin som håller det stabilt. Den mest utarbetade bekännelsen är 1689 års Baptistbekännelse. Bland intressanta ledare finns John Piper i Amerika. John MacArthur representerar en dispensationlistisk variant. Svensk baptism började på många sätt med en ganska reformert teologi på en luthersk grund. Det finns ett antal som är intresserade av reformert baptism i Sverige, vi får ser hur det utvecklas. En svensk webbplats är Uppståndelsen. En risk med reformert teologi är hyper-calvinism. En annar risk kan komma att bli unga ledare som inte ännu lämnat "burstadiet". Intressant nog tycks den reformerta teologin kunna vara relevant direkt in i samtiden med företrädare som John Piper och Tim Keller (som i och för sig är presbyterian), kanske blir ett klassiskt evangelium aldrig omodernt.

Det här är mina tankar i kväll. Inspirationen kommer från ett inlägg på Andy Godliffs blogg, men tog en annan vändning när jag tänkt på det. Kanske är jag just nu aningen trött och illusionslös, kanske tänker jag annorlunda och mer baptistsamfundligt en annan dag.

2 kommentarer:

  1. reformert teologi är oerhört stor.
    när jag började se versarna i GT om Guds karaktär
    sa jag bara WOW!

    jag har listat en del av dem.
    dessa versar gillar inte många att se och många skulle nog blunda för mycket av detta.


    Han härskar över allt (2 Mos 15:18, 1 Krön 29:11-12, 2 Krön 20:6) och utövar Sin suveränitet genom att aktivt bestämma allt (5 Mos 32:39, 1 Sam 2:6-8, Jes 45:7, Job 9:12; Job 12:6-10; Ps 33:11; Ps 115:3; Ps 135:6; Jes 14:24; Apg 15:18; Ef 1:11.) Det här är bibeltexter många inte gärna vill kännas vid. Gud bestämmer över: "slumpen" (Ords 16:33; 1 Kung 22:20, 34, 37) människors onda handlingar (1 Mos 45:5; 1Mos 50:20; 2 Mos 4:21; Dom 14:1-4; Ps 76:10; Ords 16:4; Jes 44:28; Am 3:6; Apg 2:22-23; Apg 4:27-28) onda andars handlingar (1 Sam 16:14-16; 1 Kung 22:19-23; 1 Krön 21:1/2 Sam 24:1) människors goda handlingar (Joh 15:16; Ef 2:10; Fil 2:12-13) goda änglars handlingar (Ps 103:20; Ps 104:4) djurs handlingar (4 Mos 22:28; 1 Kung 17:4; Ps 29:9; Jer 8:7; Hes 32:4; Dan 6:22) hela skapelsens processer (1 Mos 8:22; Ps 104:5-10; Ps 104:13-14; Ps 104:19-20; Mark 4:39) Gud sänder olyckor (Amos 3:6; Jes 31:2; 45:7; Mika 1:12)

    Gud utkorar (dvs utväljer, predestinerar, förutbestämmer): Sina änglar (1Tim 5:21) Israel (2 Mos 6:7; 5 Mos 7:6-8; 5 Mos 10:14-15; Ps 33:12; Jes 43:20-21) Individer till frälsning (Ps 65:4; Matt 24:24; Joh 6:37; Joh 15:16; Apg 13:48; Rom 8:28-30; Rom 9:10-24; Rom 11:5-7; Ef 1:3-6; Ef 1:11-12; 1 Tess 1:4; 1 Tess 5:9; 2 Tess 2:13-14) Individer till förhädelse (2 Mos 4:21; Ords 16:4; Rom 9:13; Rom 9:17-18; Rom 9:21-22; 1 Pet 2:8)

    Gud lägger sjukdommar på folk. (Ex 4:11; 2 sam 12:10-11; Ex 12:29;)

    SvaraRadera
  2. Intressant det du tar upp för snart finns det ingen uttalad "baptistisk" rörelse i klass med "Baptistsamfundet".
    Jag vet nog åt vilket av alternativen jag lutar åt och gissar mig till åt vilket håll du lutar åt. Samtidigt tror jag att man kan finna styrka i alla de tre rörelserna. Det finns inget som säger att det ena skulle utesluta det andra.
    Döparrörelsen i Sverige kommer antagligen att bli delad. Man kommer säkerligen finna baptister i alla tre spår. Skulle en väckelse uppstå är det inte omöjligt att en ny rörelse uppstår i dess kölvatten och att denna rörelse har baptistiska drag.

    SvaraRadera