Finns det flera steg i frälsningen?

I 1861 års baptistbekännelse hittat jag inget om några distinkta steg, eller stadier, vidare efter frälsningen. Vi kan se i punkt 6:

"6. Wi tro, att den saliggörande tron är en Guds gåfwa samt helt och hållet en frukt af den Helige Andes werkan genom ordet; att alla de som warda saliga hafwa af Fadren blifwit gifna åt Sonen och i honom utkorade till salighet och barnaskap förrän denna werldens grund lagd war; samt att wi böre med yttersta flit söka att erhålla förwissning om wår egna utkorelse."

Jag ser inget om helgelse till ett särskilt helgat stadium där man är superhelgad, nästan perfekt. Jag ser inget om andedop, eller att man når en nivå där man är mycket mer andlig än tidigare. Det är bara frälsning jag kan se, frälsning som fortsätter med helgelse och fortlöpande påfyllning av Helig Ande.

Det har förekommit i församlingens historia att man konfronterat ledare x eller församlingsmedlem y, med att de inte varit tillräckligt andliga. Att de inte varit superhelgade eller inte andedöpta. Jag kan inte se annat än att det är fel, och jag har svårt att dela upp frälsningen i flera steg. Är man frälst så är man frälst, sedan växer man och mognar i frälsningen genom livet.

Om det är något särskilt man väljer att ta upp 1861 så är det frälsningsvishet, att förvissa sig om sin utkorelse. Vad är finns det bättre än att vara viss om att man är frälst? Nu finns det de som tycker det är övermodigt att glädja sig över sin frälsning, det finns också de som menar att det är omöjligt att kunna veta om man är frälst. För mig känns det ganska mediokert om inte mognad som kristen inte också innebär förvissning om sin frälsning.

1861 påbjuder att söka visshet om sin frälsning:

"wi böre med yttersta flit söka att erhålla förwissning om wår egna utkorelse."

Jag tror att vi ska tillåta oss att söka vishet om vår frälsning och glädje oss åt det, annars tror jag att man missar det kanske allra bästa i det kristna livet.

Så jag tror inte att det finns flera tydliga steg efter det man har kommit till tro, ingen trappa med helgelse och andedop. Helig Ande får alla när de kommer till tro. Men jag tror att vi ska växa i helgelse och jag tror att vi ska be om mer av Helig Ande. Och jag tror att vi ska söka visshet om vår egen utkorelse och glädja oss åt det.

Det är mina reflektioner för idag.