Ett frö av anabaptism

Arnold C. Snyders bok "Ett frö av anabaptism" är en riktigt intressant liten bok. Här får vi en kort och enkel genomgång av den radikala döparrörelsens läroinnehåll. Det tillhör allmänbildningen för frikyrkliga att ha läst den skulle jag vilja säga. En riktigt bra bok.

Mer och mer blir jag övertygad att det finns en specifik frikyrkoteologi som tar sin början i Zollikon, utanför Zürich i januari 1525 och att Balthasar Hubmaier var en av de viktigaste teologerna i den tidiga rörelsen. Svenska Baptistsamfundet beskriver denna början här. Det är en intressant utmaning för det nya samfundet Gemensam Framtid att fundera hur man kan växa i denna frikyrkoteologi snarare än att vara någon slags variant blek kopia av Svenska Kyrkan. Kanske kan det bli något riktigt gott om vi i GF gör ett allvarligt försök att förvalta arvet från Hubmaier in i framtiden.

Samtidigt märker jag hur jag blir mer och mer färgad av reformert tänkande. Att jag ofta känner mig mer hemma med Calvin än med Hubmaier. Det handlar om vad frälsning och evangelium är. Auktoritet och bibeltolkning är också frågor där det skiljer. Jag brukar säga att det förmodligen finns anledning att det finns massor av reformerta och lutheraner i världen samtidigt som anabaptisterna aldrig blev så många. Och för mig är det mycket tydligt att det var den gren bland de första brittiska baptisterna som följde Calvin som det fanns livskraft i. Visst finns det anledning att 1689 års baptistbekännelse fortfarande är mycket populär och att många baptister idag har ett tydligt ursprung ur församlingar som följde 1689s reformerta baptistiska teologi.

Så då sitter jag här en kväll och tänker på den spänning som finns i baptiströrelsen. Spänningen mellan Hubmaiers radikala frikyrkoteologi där man tolka Bibeln och urskiljer tillsammans och den reformerta baptiströrelsen där en riktig utläggning av texten i predikan är den främsta källan till bibeltolkning.

Jag jobbar med Hubmaier för församlingens skull, men inser att hjärtat finns i den rörelse som följer den mer reformerta vägen. Spänningen finns i mig också.