Att välja andaktsbok för 2012

Vi fick med Libris lilla tidning med Dagen i fredags. Alltid intressant läsning med många boktips. I det här numret fanns flera bra förslag till andaktsböcker för 2012.

Nedan är några tankar jag har om andaktsböcker inför det nya året.

Jag skulle verkligen vilja följa John Stotts "Genom Bibeln dag för dag". Vänner har gjort det och menar att det är en bok som ger god frukt. Men, år efter år blir den nedprioriterad. Kanske känns den för tung, men mest är det nog för att Table Talk är ett så bra alternativ.

Carl-Olof Rosenius "Husandakt" är den andaktsbok som kanske format mig mest. Jag läste i den varje morgon under en längre period. Jag har aldrig blivit densamme efter det. Där fanns en Gud som var både kärleksfull och helig. Synd och omvändelse handlade det ofta om. Ibland tänker jag att Baptist 1861 projektet kommer direkt ur läsning av Rosenius "Husandakt".

Under flera år har jag baserat den dagliga andakten på R.C. Sprouls och Ligonier Ministries månadshäfte "Table Talk". I början sade jag upp det i några omgångar när jag märkte att det påverkade mig i reformert riktning, men nu har jag accepterat. Ett underbart häfte med daglig förklaring av några bibelverser. Ett tema för varje månad med artiklar på temat och dessutom några fasta kolumner. Lätt att läsa och förstå, samtidigt så finns här ett djup och ett teologiskt mod som man inte alltid hittar i en andaktsbok. Om du vågar är det här en fantastisk resurs att basera den dagliga andakten på.

Pingstpastorns boktips om predikan

Han predikar så bra, det går rakt in i hjärtat.

Jag frågade den gamle pingstpastorn om han ville ge mig några tips. Senare satt vi en kväll runt köksbordet och talade om predikan. Många tips och förslag från en erfaren predikant. Här delar jag med mig av boktips jag fick av honom:

1. Jobba ordentligt med Gunnar Ohlovssons "Text & tankar ur Gamla testamentet" och "Text & tankar ur Nya testamentet". Låt det vara som modell som du tar som grund för dit egna sätt att lägga upp predikan. Ohlovsson skriver i förordet "Tankarna är i regel ett utflöde ur texterna underbyggda med bibelställen". Jobba med bibeltexten och använd Ohlovsson som modell för framställningen.

2. R.A. Torreys "Vad Bibeln lär" hjälper dig att se hur en doktrin undervisas genom Bibeln. Boken hjälper dig att undevisa över ett ämne, men också att underbygga det som undervisas i en vers med bibelställen från ämnet. Man kan känna Anden på ett särskilt sätt i Torreys böcker och mycket annat av honom är också nyttigt att läsa.

3. Läs Bibeln ofta och mycket. Det finns ingen ersättning för det.

Det är några av de råd jag fick, återgivna som jag kommer ihåg dem. Kanske kan det vara till någon nytta även för dig.

Europas baptister om Jesu återkomst

Dagen skriver om Jesu återkomst i artikeln "Vart tog samtalen om Jesus återkomst vägen?". Jag tar det en anledning att skriva något om vad vad Europeiska Baptistfederationen står när det gäller Jesu återkomst. Personligen längtar jag varje dag, en dag ska Jesus komma och ställa allt till rätta.

I den skrivelse som sin teologiska identitet 2005 börjar EBF på så här:

"Hoppet om en ny himmel och en ny jord
1. I den helige Andes kraft förnyar vi vår hängivenhet till Herren Jesus Kristus, vår Gud och Frälsare, vår vägvisare och vän. Vi bekräftar vårt liv tillsammans som en gemenskap av troende som hoppfulla ser fram mot Kristi återkomst och Guds nya himmel och en ny jord;"

Man avslutar sedan med:

"Amen och Amen. Maranatha, kom, Herre Jesus, kom."

Jag tycker det är en underbar eskatologisk inramning till en stabil kristen trosbekännelse. För mig känns det som att vi talar för lite om Jesus återkomst i Sverige idag, det är en undervisning som ger hopp och förväntan. Särskilt är det viktigt när allt känns svårt och omöjligt, då är det gott att Jesus en dag skall komma, att allt ska ordna sig.

I "A Dictionary of European Baptist Life and Thought" av John H.Y. Briggs skriver man under artikeln "Eschatology" följande om de olika läror som finns:

"Issues which often cause discussions and disagreements in the church, due to to differing views on the details of such final events as the parousia (the second coming of Christ), rapture, tribulation, millenium, Israel and the church, etc. are important issues that require a continuing dialogue but cannot become reasons for parting ways, for different groups of baptists, theologians and lay people, share a variety of often contradicting positions on those issues."

Poängen man gör att är att den finns en bredd i eskatologiska frågor bland europeiska baptister och att denna bredd inte ska behöva leda till splittring. Vi kan och bör tala om dessa olikheter. Tala varmt om vår egen tro och övertygelse i frågan, men också respektera att andra kan ha en annan bibelgrundad övetygelse.

I Dagens artikel "Flera orsaker till att ämnet undviks" säger Agne Nordlander, docent i systematisk teologi och missionär i Etiopien detta:

"Att undervisningen om Jesus återkomst skulle vara skrämmande, speciellt för barn, hör nog mer hemma i frikyrkligheten, inom EFS har man varit mer försiktig. Men om undervisningen varit felaktig på det sättet, är det ingen ursäkt för att inte undervisa alls. Att inte alls undervisa om detta är inte sunt. Det är ett svek mot urkristen tro och NT:s undervisning om Gudsfolkets längtan efter hans återkomst."

Helt riktigt har vi som skyldighet att undervisa som Jesu återkomst. Det är en viktig del av Bibelns budskap. För den som vill identifiera sig med Europas baptister finns det också stöd där. Vi både kan, får och bör undervisa om att Jesus ska komma igen.

Jag längtar, europas baptister längtar. Längtar du?

Tillsammans ber vi: "Amen och Amen. Maranatha, kom, Herre Jesus, kom."

Tobias Crisp samlade verk

Jag köpte Tobias Crisps samlade verk idag.

Får se om jag några veckor har förvandlats till en ogin och otrevlig hyperkalvinist som inte längre vill berätta om Jesus för människor :)

Planen är i alla fall att få en djupare förståelse av den kontext Andrew Fuller skrev i. Vad det var som han reagerade så starkt på.

För stunden känns det som Sverige behöver mer Andrew Fuller. Jag undrar verkligen vad han skulle ha skrivit om han besökt svenska baptister idag.

C.H. Spurgeon om John Gill

Anders Wiberg läste Andrew Fuller med uppskattning och rekommenderade hans böcker till vänner. För att förstå de svenska baptistpionjärerna kan det vara bra att förstå Andrew Fuller och den kontext han skrev i.

I mycket var Andrew Fullers teologi en reaktion den hög-kalvinism som John Gill blivit en symbol för. C.H. Spurgeon åsikter om John Gill kan ge en intressant inblick i det teologiska landskap som Andrew Fuller reagerade på.

John Gill var sin tids kanske mest lärda baptister och Spurgeon rekommenderade hans skrifter. Än idag läser många John Gill och jag själv blivit rekommenderad att läsa honom på diskussionsgruppper på webben. Spurgeon skriver:

"He was one of the most learned men that the Baptist denomination has ever produced. His great work, “The Exposition of the Old and New Testament,” is still held in the highest esteem even by those whose sentiments widely differ from the author’s. His “Body of Divinity” is also a masterly condensation of doctrinal and practical theology, and his “Cause of God and Truth” is highly esteemed by many."
(Spurgeon, C. H. (1876). The Metropolitan Tabernacle: Its History and Work)

Sedan till hög-kalvinismen. Mycket talar för att John Gill inte var någon hyper-kalvinist, mer hög-kalvinist. Men, på något sätt tycks det finnas något i hans teologi som uppmuntrar en hyper-kalvinism som leder till att man inte evangeliserar. De svenska pionjärerna kunde chockeras ibland över baptister de möte på resor i England och U.S.A. skillnaderna i teologi kunde vara avsevärda, och jag gissar att en icke-evangelsierande hyper-kalvinism nog var det jobbigaste att möta. Många vill nog skylla dessa tendenser mer på Tobias Crisp och John Brine än på John Gill. Personligen är jag övertygad om att en kalvinism som leder till att man inte evangeliserar är heresi och villolära. Därför får man kanske sätta varningsflagg på att läsa John Gill, en lära som "Eternal Justification" kan nog ställa till det för någon. Charles Spurgeon skriver:

"The system of theology with which many identify his name has chilled many churches to their very soul, for it has led them to omit the free invitations of the gospel, and to deny that it is the duty of sinners to believe in Jesus: but for this Dr. Gill must not be altogether held responsible, for a candid reader of his commentary will soon perceive in it expressions altogether out of accord with such a narrow system; and it is well known that when he was dealing with practical godliness he was so bold in his utterances that the devotees of Hyper-Calvinism could not endure him."
(Spurgeon, C. H. (1876). The Metropolitan Tabernacle: Its History and Work)

Så det ser ut som den kontext som Andrew Fuller skrev i var en teologiskt system som var logiskt och väl genomtänkt, men som hos en del kunde urarta så att de kylde församlingarnas ande så att de inte längre fungerade i att föra ut budskapet om frälsning genom Jesus. Anderw Fullers evangeliserande kalvinism var en välsignelse för de brittiska baptisterna och genom William Carey kom det att spridas över världen.

För den som vill vara reformert baptist idag är det sunt att bekanta sig med Andrew Fuller. För svenska baptister var det bra att Anders Wiberg kände sig mer hemma med Andrew Fuller än med John Gill. Kanske var det en del av den svenska baptiströrelsens framgång.

Eerdmans Companion to the Bible

"Eerdmans Companion to the Bible" finns nu att beställa efter många förseningar. Jag tror det kan bli riktigt intressant läsning. En kort beskrivning finns här.

Förhoppningsvis kan jag skriva något när jag bekantat mig med den i några veckor.

Varför jag gillar döparrörelsen

Nu är det här ju rysk propaganda, men samtidigt är det en påminnelse om varför jag känner mig hemma i döparrörelsens tradion med anabaptister och baptister, snarare än i statskyrkotraditionen.



Det ligger en djup sanning i läran om församlingen som en samling av troende som frivilligt valt att sluta sig samman.

När man blandar in tvång och politik i kyrkan kan det gå väldigt fel, det finns många exempel på det. Människor drivs på många sätt av längtan efter pengar och makt, för en del har kyrkan blivit ett verktyg för att nå pengar och makt.

Ibland känns församlingsarbetet såhär

Att bevara kyrkans tro

I helgen har jag tänkt att skriva ett inlägg om Andrew Fuller och hur han reagerade på John Gills hög-kalvinism. En del kritik av John Gill blir det nog.

Därför vill jag ge ett citat som visar hur John Gill bevarade partikulärbaptisterna i en stabil kristen tro, så att de var redo inför det uppvaknande som Andrew Fullers evangeliserande teologi kom att bli. Kanske finns det ibland något att lära också av John Gill mitt i våra försök att vara relevanta och pragmatiska.

"Like Athanasius in the fourth century, and Luther and Calvin during the Reformation, Gill dared to say no to those forms of teaching that, if carried out consistently, would have threatened the truth of divine revelation itself. In so doing, he helped to preserve the theological integrity of the Particular Baptists and thus, indirectly, prepared them to receive the awakening that came once he was gone."
(George, T., & Dockery, D. S. (2001). Theologians of the Baptist Tradition (20). Nashville, TN: Broadman & Holman Publishers.)

Kevin DeYoung

Kevin DeYoung är av mina favoritbloggare. I inlägget "1000th post" gör han en återblick över sitt bloggande och delar med sig av de populäraste inläggen. Väl värt att läsa.

Only Grace

Only Grace har gjort en uppdatering av Anders Wibergs trosbekännelse till modern svenska, finns att läsa här.

De har också filmer med undervisning textad till svenska. Jag undrar ibland hur Rosenius och F.O. Nilsson lät när de predikade, kanske är det närmare Paul Washer än vi tror.

Är Gud allt för dig? - Paul Washer (Swe text) from Josef Löwdin on Vimeo.

Att vara ocool i ungdomsarbetet

Ikväll är det tonårskväll. Av någon anledning har jag känt mig lite gammal och tråkig och inte helt redo för ungdomarna. Men, så kom jag att tänka på den här videon.



Jag är kanske inte så cool, men jag tror inte Bibelns budskap är coolhet, snarare Guds kärlek. Kan jag hjälpa till att dela med mig av Guds kärlek till ungdomarna så är det kanske ändå något gott i det hela. Nu känns det bättre.

Altar calls

Charles Spurgeon gjorde inte "Altar calls". Filmen nedan kan få en över att reflektera över vårt sätt att bjuda in till tro på Jesus. Visst finns det något aningens manipulativt i videon nedan.

Charles Spurgeon

Jag gillar C.H. Spurgeon, han hade också stor betydelse för många av Sveriges tidiga bapister.

Baptister och trosbekännelser

Hur förhåller sig baptister till trosbekännelser?

Timothy George vid Beeson Divinity School förklarar:

"As Baptists seek to be faithful shapers of the future under the lordship of Jesus Christ, we would do well to remember and reclaim the confessional character of our common Christian commitment. Baptists are not a creedal people, for we regard no humanly devised statement as equal to the Bible. Nor do we believe that the state has any authority to impose religious beliefs on its subjects. However, Baptists have historically approved and circulated confessions of faith for a threefold purpose: as an expression of our religious liberty, as a statement of our theological convictions, and as a witness of the truths we hold in sacred trust. Our confessions are always accountable to Holy Scripture and revisable in the light of that divine revelation."
(George, T., & Dockery, D. S. (2001). Theologians of the Baptist Tradition (9–10). Nashville, TN: Broadman & Holman Publishers.)

Det här stärker mig i arbetet med projekt Baptist 1861. Jag tror vi gör gott att ta ut riktningen för framtiden utifrån ett studium av vår tradition och den teologi som varit viktig för dem som gått före oss.

Artikeln om 1689 års baptistbekännelse på Wikipedia är läsvärd i det här ämnet, "1689 Baptist Confession of Faith". På flera sätt är det ur den traditionen vi kommer, genom inflytande från J.G. Oncken, Storbrittanien och Nord Amerika. General Baptists drogs ofta in i villoläror och utrotade nästan sig själv. Anabaptisterna blev aldrig så många, även om de har en mycket intressant teologi som jag inspireras mycket av.

Jag tycker också det är rätt att man i Gemensam Framtid tar fram en teologisk grund för församlingarna. Där har vi en grund vi har gemensamt, något att utgå från i de lokala samtalen i lärofrågor och något att visa världen och vår stad vad vi står för.

Vem är den viktigaste baptistteologen genom tiderna?

För mig är det på många sätt naturligt att den bästa baptistpredikanten genom tiderna är CH Spurgeon och att den största evangelisten bland baptister är Billy Graham.

Men, vem är den viktigaste baptistteologen genom tiderna? I boken "Theologians of the Baptist Tradition" så har man ägnat kapitel åt följande teologer, kanske kan det vara en fingervisning:

• John Gill
• Andrew Fuller
• John L. Dagg
• James Petigru Boyce
• The Broadus-Robertson Tradition
• Charles Haddon Spurgeon
• Augustus Hopkins Strong
• Benajah Harvey Carroll
• Edgar Young Mullins
• Walter Thomas Conner
• Herschel H. Hobbs
• W. A. Criswell
• Frank Stagg
• Carl F. H. Henry
• James Leo Garrett Jr.
• Millard J. Erickson

Listan ovan är ganska nordamerikansk, och visst borde det finnas européer värda att nämna. Jag vet att James William McClendon, Jr. hålls rätt högt på Internationella Baptistseminariet i Prag. Sedan har jag en förkärlek för Balthasar Hubmaier, hade han fått leva längre hade han varit mer självklar i topplistan. Sedan kan man ju undra vad man gör av J.G. Oncken som var ett geni som församlingsplanterare. I Sverige tänker jag direkt på Anders Wiberg, men jag tror han är svår att försvara i internationella topplistan.

Själv lutar jag just nu åt att Andrew Fuller kan vara den som haft störst betydelse.

Vad tror du?