Baptister och trosbekännelser

Hur förhåller sig baptister till trosbekännelser?

Timothy George vid Beeson Divinity School förklarar:

"As Baptists seek to be faithful shapers of the future under the lordship of Jesus Christ, we would do well to remember and reclaim the confessional character of our common Christian commitment. Baptists are not a creedal people, for we regard no humanly devised statement as equal to the Bible. Nor do we believe that the state has any authority to impose religious beliefs on its subjects. However, Baptists have historically approved and circulated confessions of faith for a threefold purpose: as an expression of our religious liberty, as a statement of our theological convictions, and as a witness of the truths we hold in sacred trust. Our confessions are always accountable to Holy Scripture and revisable in the light of that divine revelation."
(George, T., & Dockery, D. S. (2001). Theologians of the Baptist Tradition (9–10). Nashville, TN: Broadman & Holman Publishers.)

Det här stärker mig i arbetet med projekt Baptist 1861. Jag tror vi gör gott att ta ut riktningen för framtiden utifrån ett studium av vår tradition och den teologi som varit viktig för dem som gått före oss.

Artikeln om 1689 års baptistbekännelse på Wikipedia är läsvärd i det här ämnet, "1689 Baptist Confession of Faith". På flera sätt är det ur den traditionen vi kommer, genom inflytande från J.G. Oncken, Storbrittanien och Nord Amerika. General Baptists drogs ofta in i villoläror och utrotade nästan sig själv. Anabaptisterna blev aldrig så många, även om de har en mycket intressant teologi som jag inspireras mycket av.

Jag tycker också det är rätt att man i Gemensam Framtid tar fram en teologisk grund för församlingarna. Där har vi en grund vi har gemensamt, något att utgå från i de lokala samtalen i lärofrågor och något att visa världen och vår stad vad vi står för.