Schleitheimbekännelsen

Den anabaptistiska Schleitheimbekännelsen 1527 är intressant av flera skäl, inte minst genom att det är en av döparrörelsens första skrivna trosbekännelser.

Svensk version

Engelsk version

Baptismen som vi känner den har rötter i anabaptismen, även om det är omdebatterat om hur hur djupa dessa rötter är. Engelska separatister och puritaner är den på 1600-talet är på många sätt ursprunget till baptismen. Samtidigt talar en hel del för att inspiration och kontakter fanns i någon form genom anabaptistiska rörelser. Roger Hayden skriver i boken "English Baptist History and Heritage" (2005) att "It has been a constant matter for discussion between Baptist historians as to just how far Baptist roots are in the Anabaptist movement".

Tony Lane förklarar i "A Concise History of Christian Thought, Revised Edition" att anabaptisterna har troendedopet och avståndstagandet från statskyrkan gemensamt med baptisterna, men också att det finns skillnader. Lane skriver om baptisterna:

"But there are other matters in which they differ from the anabaptists - in allowing for Christians to become magistrates and to swear oats, and in accepting war."

Att acceptera krig, att svära eder och vara överhetsperson är inte tillåtet i Schleitheimbekännelsen. Det kan man läsa om i punkterna 6 och 7.

Jag är inte särskilt inläst på anabaptisterna och deras läror. Men, jag tror att det kan finnas en hel del att lära av dem. Främst kanske om gemenskapen i församlingen, men också om etik och om att vara församling i förföljelser.

Kanske kan man också lära sig något om de misstag som begicks, jag tror att en del av Martin Luthers utfall mot anabaptisterna kunda ha fog för sig. Det var en ibland ganska desentraliserad rörelse där det verkar som en del udda bibeltolkningar kunde få fäste.

Jan Edströms artikel i om anabaptisterna, "Tro och liv inom anabaptismen", är läsvärd. Föreningen Dreems International har en del material om anabaptism.