I en tid där det blivit känsligt att tala om synden och hur synden genomsyrar allt, så är det intressant att läsa poesi där sekulära poeter påvisar syndens roll i vår fallna värld.
Charles Bukowski säger det på samma gång vackert och med otäck klarhet i "The Genius Of The Crowd":
Nu är kanske inte Bukowski den bästa kristna förebilden, bäst kanske han kan beskrivas som alkis och snuskgubbe. Men, han var en underbar poet och en fantastisk författare. Så klarsynt, fri från civilisation och samhällets skyddande filter. Så långt från halvsekulariserad medelklass i trötta kyrkor man kan komma. Och, här talar han om hat och ondska mitt ibland oss, hat där vi minst anar.
Så när jag tänker att synden genomsyrar hela vårt samhälle, då har jag inte bara Bibeln med mig, det känns faktiskt som självaste Bukowski skulle kunna vara med på det.
Kanske är det dags att vakna upp ur våra välordnade liv och vår självtillräcklighet och lyssna till Bukowski och se hur vi egentligen är. Kanske inser man då att den enda lösningen är att lägga vår synd inför Jesus. Att se sig själv i spegeln förstå att korset är den enda möjligheten.
Förmodligen skulle Bukowski hata mig om han läste det här, men det bjuder jag på.
Evigheten ble født inn i tiden
2 timmar sedan
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar