Alkohol

Jag ser ett videoklipp där en man ur Finlands is-hockeyteam ramlar på väg ned för flygplanstrappan, på väg mot hyllning efter en lyckad insats. En liten fylleskandal, säkert jobbigt idag för de inblandade, kanske har personen en del ångest.

Det som slår mig är att jag i grunden inte på något sätt är bättre. Egentligen skulle det kunna varit jag. Men, Gud hjälpte mig att bli fri från alkohol och det är jag mycket tacksam för. Alla små skandaler som inte hänt de sista åren. Den gången på tjänsteresan, eller på personalfesten, eller då inför barnen, de sakerna hände aldrig eftersom som Gud gjort mig ren från alkohol sedan ett antal år.

På något sätt är det mycket lättare att inte dricka alls än att försöka vara en förebild i att dricka lagom. Och det känns bra att församlingslivet får vara en fristad, där vi är fria från alkoholens slaveri. Hur vardagslivet för olika medlemmar ser ut i frågan kan skilja åt, men jag gillar att församlingen som församling får vara en motkraft i samhället som visar att ett annat liv är möjligt.