Tillbedjan och gudstjänst med alla fem sinnen

R.C. Sprouls bok "A Taste of Heaven: Worship in the Light of Eternity" var en trevlig bekantskap. Går att läsa på två kvällar och med ett smått utmanande budskap att Gamla Testamentet kan lära oss en hel del om gudstjänst och tillbedjan.

Det som kanske fick mig att tänka mest är att Sproul föreslår att alla fem sinnen ska vara med i gudstjänsten. Att vi lär oss med alla sinnen, inte bara med logisk analys av predikan i vår hjärna. Att det är viktigt med mer än verbal kommunikation.

Får vi användning av våra fem sinnen i en av våra gudstjänster?

• syn
• hörsel
• känsel
• lukt
• smak

För mig är det bibelläsningen och det predikade ordet som i centrum, där är det verbal kommunikation. Men, i nattvarden får vi använda hela kroppen med känsel, smak och i viss mån lukt. Även om våra kyrkor och missionshus ofta är lite sparsamt utsmyckade får ändå konst och arkitektur vara med och kommunicera något om det heliga.

Och visst är det trånga missionshuset en vinterkväll underbart, kaffelukten som vittnar om att vi snart ska ha en god kristen gemenskap med lussekatt i handen. Lukten av stearinljusen som berättar att det är en speciell kväll, att det handlar om jultiden och firandet av vår frälsare. Den gamla altartavlan vill berätta för oss om Jesus. Sedan har vi sången och musiken där vi tillsammans sjungande bekänner vår tro, men också känner något av musikens skönhet.

Det här är något jag tar med mig när jag tänker på gudstjänsten och hur vi kan utforma vår gemensama gudsdyrkan. Kanske särskilt tänker jag på ungdomsmötena.

Ljumma kristna och andliga kristna?

Bland de mer karismatiska i församlingen är det inte ovanligt att man mer eller mindre öppet delar upp troende i två grupper: "Ljumma kristna" och "Andliga kristna". Det här blir ett lite onyanserat inlägg i den frågan, men jag känner att det någon gång måste sägas.

Om man generaliserar lite över vad de säger är de andliga kristna då de som har ett rikt böneliv, åker på Oas-möten, förespråkar olika karismatiska uttryck i bön och församlingsliv och talar gott om Ulf Ekman. De ljumma är alla andra som inte är andedöpta och som inte tycker det är naturligt lyfta händerna i lovsången. De andliga berömmer sig för att stå för den tro kristna alltid haft, medan de ljumma anses stå för en lite smått gudsförnekande liberalteologi.

Nu har de rätt svårt att placera mig, jag passar liksom inte in i någon av grupperna. Micael Grenholm skriver i en kommentar till min blogg att jag har "halv-cessationistiska hållning", vilket nog är sant. Jag skulle nog säga att jag tror på det kyrkan alltid trott och tycker att Hans Weichbrodt är den mest intressanta predikanten idag, men utan att vara sådär väldigt stor fan av Oas-rörelsen. Jag har Levi Pethrus samlade verk i bokhyllan och läser Ulf Ekmans blogg varje dag, men tycker ändå att de inte har rätt i alla punkter. Jag gillar verkligen Hillsongs musik, men lyfter inte gärna händerna under lovsången. Så jag passar inte riktigt in i den svartvita mallen.

Jag tror att de bara finns en sorts kristna, det vill säga troende. I Svenska Baptisters Bekännelse från 1861 ser jag ingen antydning till att det skulle finnas flera kategorier av kristna, jag ser bara att de finns troende och icke-troende. Anthony A. Hoekemas "Saved by Grace" gör mig bara mer övertygad om det. Ett andra separat steg där man blir "andlig" kristen kan jag inte se i Bibeln. Så för mig finns det bara kristna frälsta av nåd, som med Guds hjälp får kraft av växa i tro och helgelse. Som även om det kan komma bakslag och torrperioder, i längden med Guds hjälp, får behålla tron och nå den slutliga räddningen när slutet kommer.

Så jag tror inte det är helt bibliskt att dela upp kristna i andliga och ljumma.

Kanske finns det i det här en i grunden djupare fråga som nog ingen vågar ta i, frågan om alla medlemmar i en normal frikyrkoförsamlingen verkligen tillhör de heliga och fått komma till en levande tro. Den frågan kommar jag inte röra vid. Men jag tror att det är bra om ett tydligt evangelium får finnas med i alla våra sammankomster.

Så förlåt mig för ett generaliserande och onyanserat inlägg, men jag bara kände att någon gång måste det sägas.

Predikantens personlighet

Bläddrar i Carl Andins bok "Predikantens rådgivare", utgiven av Örebro Missionsförenings förlag 1938.

Särskilt är det kapitlet om "Predikanten och hans personlighet" som intresserar mig. Kanske är det till en del tidsbundet, men visst finns det en djup andlig sanning i de punkter om predikantens personlighet som Andin räknar upp:

1. Han måste var djupt andlig

2. Han bör vara "full av den helige Ande och tro"

3. Han måste vara en bedjare

4. Han får ej vara en imitatör

5. Han bör öva självkritik

6. Han bör vårda sin kropp

En sån där Jimi Hendrix morgon

Idag är det en morgon som börjar med att jag lyssnar på en sång om sandslott som spolas bort. Vi får se hur dagen artar sig. Den viktiga tanken är kanske att lita på Gud i alla lägen, och inte lita på sandslott, hur vackra de än må vara.

Fem fundamentala satser i den kristna tron?

En tjej i församlingen refererade ett samtal hon haft för en tid sedan, anklagelsen om att hon var fundamentalist hade legat i luften, även om den aldrig uttalades. Så är det med en bred församling, många olika synsätt är representerade och ibland blir det diskussioner. När det inte finns argument kan det vara bekvämt att avfärda bröder och systrar med att sätta en mindre positiv etikett på dem.

Vad är då fundamentalism? I Lars Lindbergs troslära "Ny Skapelse" från 1986 så räknar han upp fem fundamentala satser i kristen tro som fundamentalister enligt honom hävdar som "särskilt avgörande". Dessa fem som Lindberg räknar upp är:

• Skriftens ofelbarhet
• Jungfrufödseln
• Kristi gudom
• Kristi ställföreträdande strafflidande
• Kroppens uppståndelse och Kristi synliga återkomst

Det hela började med den radikala bibelkritiken i början av seklet. I många församlingar och samfund kände man som om mattan drogs undan under fötterna på dem. Allt skulle ifrågasättas av forskare och pastorer, inget av trons grunder fick vara kvar upplevde man. Man var rädd att den nya teologin ifrågasatte så mycket att det inte fanns grund kvar för en frälsande tro. Diskussionen om vilka grunder som behövdes för en frälsande tro startade. Paulus beskrivning av evangelium i första Korintierbrevet 15 3-5 (1 Cor 15:3-5) blev viktig:

"Bland det första jag förde vidare till er var detta som jag själv hade tagit emot: att Kristus dog för våra synder i enlighet med skrifterna, att han blev begravd, att han uppstod på tredje dagen i enlighet med skrifterna och att han visade sig för Kefas och sedan för de tolv."

Vad krävs för att ett sådant evangelium rätt ska förstås och kunna förklaras på ett sätt som är verkaningsfullt och leder till människors frälsning? Ett antal teologer och pastorer gav ut häftena "The Fundamentals" där de gick igenom de gemensamma grunder kristna hade över samfundsgränser och där den gemensamma utgångspunkten var ett frälsande evangelium. Ekumeniskt var det sedan de som samlades runt de fem fundamenten som de menade är grunden för att rätt läsa Bibeln och förstå ett frälsande evangelium. Genom Bibeln och teologin såg de att dessa fem var grunder som inte kunde tas bort om den kristna teologin skulle hänga samman logiskt på det sätt som krävs för att leda till räddning.

Det är intressant att se utvecklingen efter 1910 då the Fundamentals publicerades. Många rörelser som inte ville följa de fem fundamenten har drivit iväg ordentligt i doktrin och har stora problem. Flera av de som kallade sig Fundamentalister har dragit iväg åt ett annat håll och gått så djupt in i detaljer och lagiskhet att de tappat bort sig rejält, bara vetskapen att det finns församlingar där man muddras i entrén till kyrkan för att säkerställa att man har rätt bibelöversättning (KJV) gör mig riktig sorgsen. Men, det finns också de som velat hålla sig troget till grunderna, men vara generösa med detaljerna, jag ser till exempel den evangelikala rörelsen med Lausannedeklarationen som något mycket positivt. Ett antal av de som fortfarande kallas sig fundamentalister lever i välfungerande, kärleksfulla och generösa församlingar, en församling jag följer särskilt är Bible Baptist Chuch of Wakarusa.

Det kan vara en intressant övning att ägna sig åt, att se hur det teologiska pusslet förändras om man tar bort någon av de fem fundamenten och hur läran om frälsning i Jesus påverkas. Kanske är det just därför fundamentaliströrelsen såg dessa fem som "särskilt avgörande", för att det kan påverka läran om räddning i Jesus Kristus.

Nu skulle jag nog säga att Svenska Baptistsamfundet har en ganska stor bredd i läran om frälsning och vi nog är rätt så nöjda med det. Men, kanske bör vi komma ihåg när vi frestas att kalla någon fundamentalist, att det från början var ett namn på dem som ville säkra en teologisk grund för att låta människor födas på nytt och få ett evigt liv.

Älskad och utmanad : en andaktsbok för ungdomar och vuxna

Idag ordnade jag så att boken "Älskad och utmanad : en andaktsbok för ungdomar och vuxna" kommer att hamna på kyrkans bokbord. Jag tror att det kan vara en nyttig andaktsbok för vår kyrkas ungdom, och även för ungdom som kommer i kontakt med oss i olika aktiviteter. Dock ska det nog inte vara det enda man läser, av anledningar jag reflekterar över nedan.

Jag gillar boken, men den väcker också frågor hos mig om vad evangelium är 2011. Frågan är om det finns en risk att vi, medan vi tror på ett klassiskt evangelium, presenterar evangelium på ett sätt som förvanskar det så att de som hör missar ett frälsande evangelium. Allt i vår längtan att nå ut och beröra människor med Guds kärlek.

Att vi berättar om en i allt älskande Gud som utmanar oss att ta itu med sociala orättvisor. Det är saker som är sanna om Gud, men det är inte det enda som är sant om Gud. Gud har också allvarliga problem med synd, inte bara synd i form av sociala orättvisor, utan även personlig synd som personlig synd beskrivs i Bibeln. Som tur är finns Jesus ställföreträdande offerdöd på korset som friköper oss från vår skuld.

I första Korintierbrevet 15 3-5 (1 Cor 15:3-5) kan vi läsa Paulus förklara evangelium:

"Bland det första jag förde vidare till er var detta som jag själv hade tagit emot: att Kristus dog för våra synder i enlighet med skrifterna, att han blev begravd, att han uppstod på tredje dagen i enlighet med skrifterna och att han visade sig för Kefas och sedan för de tolv."

Ett bibellexikon sammanfattar det på det här sättet:

"The gospel is the saving work of God in His Son Jesus Christ and a call to faith in Him (Rom. 1:16–17). Jesus is more than a messenger of the gospel; He is the gospel. The good news of God was present in His life, teaching, and atoning death. Therefore, the gospel is both a historical event and a personal relationship."
Youngblood, R. F., Bruce, F. F., Harrison, R. K., & Thomas Nelson Publishers. (1995). Nelson's new illustrated Bible dictionary. Nashville: T. Nelson.

Varför måste Jesus dö för våra synder? Varför är Jesus försonande död så viktig del av evangelium? För att förstå det bör man förstå något om Guds helighet och något om synd och syndens roll i världen, i historien och i våra liv.

Svenska baptister genom Anders Wiberg förklarade det bra i den bekännelse som antogs 1861:

"3. Wi tro, att den första menniskan, Adam, war skapad helig, efter Guds beläte, men föll genom friwillig öfwerträdelse af Guds lag uti ett tillstånd av synd och död; och att i följe deraf alla hans naturliga efterkommande hafwa ärft hans förderf; sakna all wilja att omvända sig till Gud, och förmåga att fullkomligen hålla Hans lag; samt äro derföre skyldiga till Guds wrede och ewigt straff.

4. Wi tro, att wår Herre Jesus Christus, som uti sin enda person förenande en sann Gudom med en sann mandom, har genom sin fullkomliga lydnad för Guds lag och sin försoningsdöd öppnat för alla en wäg till återlösning och frälsning ifrån detta förtappade tillstånd; samt att hwar och en, sam af hjertat tror uppå Honom warder delaktig af denna återlösning och frälsning, utan någon egen förtjenst eller wärdighet."

Mer och mer tror jag att vi behöver förstå de dåliga nyheterna för att riktigt kunna förstå de goda nyheterna. Iain D Campbells "Doctrine Of Sin In Reformed and Neo-Orthodox Thought" är kanske det viktigaste jag läst om synd. Men videon nedan är kanske lite mer lättsmält:

Är du en god människa? from Josef Löwdin on Vimeo.

Nu tycker jag att Linda Alexandersson har gjort ett bra jobb med andaktsboken, och jag vill nog tro att hon ger en vidare och djupare förklaring av evangelium i sin församlingstjänst. Men, jag tror också att den fråga jag tar upp efter att ha läst igenom "Älskad och utmanad" är frågor som är viktiga för alla oss som i någon form delar med oss av evangelium i olika sammanhang. Som J.G. Oncken sade: "Jeder Baptist ein Missionar". Varje baptist är en missionär och varje baptist bör därför också kunna förklara grunderna i evangelium på bra och bibeltroget sätt.

Samtidigt kanske jag har en gammalmodig och fundamentalistisk syn på försoning och evangelium. Lite efter sin tid. Ingen kan väl idag tro något sådant, som den där gamla baptist 1861 skriver om? Vi får se vad det tar vägen. Jag övertygas mer och mer om att det är ett klassikt evangelium som ger stadga, livskraft och pånyttfödelse till församlingar och individer. I längden förändrar det också samhällen och samhällssystem.

Alkohol

Jag ser ett videoklipp där en man ur Finlands is-hockeyteam ramlar på väg ned för flygplanstrappan, på väg mot hyllning efter en lyckad insats. En liten fylleskandal, säkert jobbigt idag för de inblandade, kanske har personen en del ångest.

Det som slår mig är att jag i grunden inte på något sätt är bättre. Egentligen skulle det kunna varit jag. Men, Gud hjälpte mig att bli fri från alkohol och det är jag mycket tacksam för. Alla små skandaler som inte hänt de sista åren. Den gången på tjänsteresan, eller på personalfesten, eller då inför barnen, de sakerna hände aldrig eftersom som Gud gjort mig ren från alkohol sedan ett antal år.

På något sätt är det mycket lättare att inte dricka alls än att försöka vara en förebild i att dricka lagom. Och det känns bra att församlingslivet får vara en fristad, där vi är fria från alkoholens slaveri. Hur vardagslivet för olika medlemmar ser ut i frågan kan skilja åt, men jag gillar att församlingen som församling får vara en motkraft i samhället som visar att ett annat liv är möjligt.

Hon flytta ut till Bergsjön

Sången "Hon flytta ut till Bergsjön" berör mig djupt. Flera gånger genom åren har jag varit nära till tårar när jag lyssnat till den. En tjugofyraårig ensam mamman som jobbar hårt och har svårt att härda ut.



Särskilt är det de här textraderna som tar tag i mig:

"Kväll efter kväll när hon blir sittande
i kokvrån med en kaffekopp i hand
Då vill hon bara skrika ut sin längtan
Efter någon människa att få tala med
Som ringer ibland och frågar hur hon
har det"

Visst är det tydligt att hon behöver en församlingsgemenskap. Jag gläds åt de exempel när min församling verkligen har gjort skillnad i sådana situationer, samtidigt är det en sorg att vi skulle kunna göra mycket mer, men inte riktigt mäktar med.

Men, det oroar mig lite hur lätt det är för mig att mest tänka på hennes emotionella, sociala och fysiska behov och hur vi kan stötta med det. Man bör fråga sig om hennes största problem är ensamhet, eller om det största problemet är en relation till Gud som inte är rätt. Jag tror det är av vikt att vi hittar bra former att tjäna både praktiskt och med ett tydligt budskap om de goda nyheterna.

Sedan slår det mig att hon kanske är 63 år idag, kanske bor hon fortfarande i Bergsjön. Kanske sitter hon ännu "i kokvrån med en kaffekopp i hand". Kanske har hon ännu inte fått en levande relation till Jesus, kanske har hon ännu inte fått födas på nytt. Att nå ut i förorterna kanske är den största utmaningen för Sveriges kristenhet idag.

Gud är både rättvis och kärleksfull

I det här klippet förklarar R.C. Sproul hur Gud på samman gång är rättvis och kärleksfull när det gäller frågan om Gud vill att alla människor ska räddas.



Sedan har jag inte kunnat undgå att ha Shai Linnes sång "Mission Accomplished" i tankarna hela dagen. Snacka om att den sjungna teologin påverkar en.

Grattis Azerbajdzjan

I fina bildade medelklassamanhang som många frikyrkoförsamlingar anses det ofta inte riktigt fint att se på lättsmält underhållning som schlagerfestival. Så på lätt trots så berättar att jag både sett hela tävlingen och gillat vinnaren.

Grattis Azerbajdzjan

Kyrkan i underhållningens tidsålder

Gary Gilleys "This Little Church Went to Market: The Church in the Age of Entertainment" är en underbar liten bok. Med sina 142 sidor går den att läsa på en kväll. Jag hade svårt att lägga den ifrån mig.

Gilleys poäng är att vår kultur, där underhållning är central, påverkar kyrkans budskap. De församlingar som gör marknadsundersökningar för att se vad folk vill ha för att nå människor för Jesus, riskerar att marknadsanpassa evangelium. En marknadsanpassning man kanske inte först är medveten om. Man har själv en evangelikal teologi och en tydlig lära om frälsning, men när man gör allt för att kommunicera budskapet för att nå ut till dagens människor riskerar budskapet att förändras. Evangeliun tunnas ut och förändras till något ganska annorlunda. Det finns en fara att det evangelium "unchurched Harry and Mary" får höra har drivit iväg långt från Bibelns evangelium. Risken är att det finns många som inte får det som behövs för att födas på nytt och få det eviga livets glädje.

Gilley går särskilt igenom Willow Creek och Rick Warrens Saddleback, två rörelser som vi inspirerats mycket av i Sveriges frikyrkor. Hur man vill väl och har många viktiga insikter, men att man i sin iver att kommunicera och nå ut har en tendens att kompromissa på ett sätt som gör att de goda nyheterna inte längre är ett rent evangelium. Hur marknadstänk förvandlat gudstjänster och predikan. Hur psykologiska insikter och sociologiska undersökningar blivit viktigare än Bibeln när vi planerar verksamhet.

Jag tror att Gilleys bok är nyttig att läsa, även för den som tänker fortsätta inspireras av Willow Creek och Saddleback. Den ger en hjälp att se de risker som finns, kanske ger det en hjälp att hitta ett sätt att vara sökarvänlig utan att kompromissa med evangelium. En hjälp att leva låta församlingen ha ett rent evangelium och en biblisk verksamhet, men på samma gång leva i förnyelse och hitta former för att nå ut i dagens samhälle.

För mig har boken varit en verklig ögonöppnare. När jag läste Rick Warrens "Leva med mål och mening" så anade jag att det var något som inte var riktigt rätt. Gary Gilley visar tydligt på de problem som finns.

För att ni ska få en bild av innehållet översätter jag innehållsförteckningen nedan:

1. En ny sorts kyrka

I Krafter som förändrar kyrkan

2. Underhållning

3. Marknadsdriven filosofi

4. Psykologi

II Kyrkan som Harry byggde.

5. En kyrka som förlorar sin grund

6. En kyrka som förlorar sitt budskap

7. En kyrka som fokuserar på fel behov

8. En kyrka som missförstår gudstjänsten - Hur ska vi då predika?

9. En kyrka som missförstår gudstjänsten - Hur ska vi då sjunga?

10. Evangelium enligt Warren

11. Kyrkan vid korsvägen

Konsten som katalysator för kreativitet

Jag fascineras av konst, hur konsten kan få medvetandet att på något sätt bränna igenom våra hinnor av fördomar och förutfattade meningar. Att för en stund se verkligheten så tydlig och ren, så provocerande vacker, så skönt oroande.

Ibland fastnar man i en lite jolmig medelklassig frikyrkovardag där det går lite på rutin. Men, så plötsligt på ett kvällsmöte i kyrkan, där jag sitter i bänken, börjar hjärnan arbete för fullt. Var det så att Marinetti kanske hade en viktig insikt i sitt manifest? Vad skulle det innebära om det ens fanns ett korn av insikt där?

Enda sedan skoltiden har den tvångslästa "Du sköna nya värld" av Aldous Huxley oroat mig, att vi skolas in som harmlösa tankelösa mönstermedborgare genom propaganda och indoktrinering. Allt för statens behov. Aningslösa tror vi på det överheten matar oss med. Lyckliga slavar i konsumtionssamhället.

För mig är det gott att skakas om lite ibland, att se på eller läsa någon som provocerar lite, en aning avant garde. Sådant som gör mig lite mer kreativ och klarsynt för en stund. Ofta är det sådant som får mig att bli mer hungrig efter bibelläsning. Ikväll är det Marinettis manifest i animerad version som är katalysatorn och Efesierbrevets första kapitel som jag blandar med. Får se vad som kommer ut av det.

Vikten av pånyttfödelse

Ibland känns det som vi tappat lite av glöden för omvändelse och pånyttfödelse. Webbplatsen Only Grace visar ett antal filmer med svensk text, som skakar om och påminner om vikten av att födas på nytt. Jag tror nog att vi behöver en lite tydligare undervisning om synd, omvändelse och pånyttfödelse i våra sammanhang.

Tim conway - "Släpp synden eller gå under":

Släpp synden eller gå under - Tim Conway from Josef Löwdin on Vimeo.

Upptäckten - Ett alternativ till Alphakursen?

Upptäckte precis att Christianity Explored finns i svenska version, "Upptäckten". Jag börjar ana att det kan vara ett mycket bra alternativs till Alpha-kursen. På webbsidan kan man läsa en kort beskrivning:

"Kursen Upptäckten presenterar kristen tro i en inbjudande form. Deltagarna i en Upptäckten-grupp träffas för att äta eller fika och för att samtala om vad man läst i sin hemuppgift. Under 10 samlingar samt en helg tillsammans går man igenom Markusevangeliet för att se vem Jesus är och vad han säger till oss.
Styrkan i kursen är att deltagarna själva läser Bibeln och svarar på frågor som hjälper dem att förstå vem Jesus är och varför han kom till världen."

På flera sätt så ser det ut att vara det jag har saknat med Alphakursen. Jag har varit ledare i Alpha i två omgångar, och vi har sett många goda frukter. Samtidigt så har det känts som om något saknats. Vi har haft svårt att komma in i bibelläsningen och nog har jag saknat en genomgång av en del av grunderna i kristen tro. Kanske kursen "Upptäckten" kan vara ett gott alternativ, jag får tala med vännerna i församlingen.



För övrigt läser jag i Dagen att en god ledare måste gilla att fika. Att jag i allmänhet är sist från kyrkkaffet är i det ljuset kanske något positivt. Det kändes bra att höra.

Upptäck Nya Testamentets värld

Jag har lite blandade känslor för boken "Exploring The New Testament World - An Illustrated Guide To The World Of Jesus And The First Christians". Det är mycket fakta om Nya Testamentets värld i en bok, vilket är bra. Enkelt skrivet och pedagogiskt.

Det är ett gott kristet perspektiv och Albert A Bell Jr går gärna in och förklarar olika verser i Bibeln som är relevanta för olika ämnen. Samtidigt är den grekisk-romerska kulturen inte helt uppbygglig att läsa om, och en del frågeställningar är lite jobbiga att bearbeta.

Analogier mellan kristen tro och stoisk filosofi eller vissa avgörande drag mellan kristna handlingar och antika mysteriereligioner väcker en del tankar som jag har bearbetat en del. Det positiva är att jag är mer förbered nu när gymnasieungdom kommer och frågar mig om något deras filosofilärare har sagt, jag har tänkt igenom och funnit rimliga svar.

Jag översätter innehållsförteckningen nedan, kanske kan det vara en bra översikt över vilka områden för bakgrundsfakta som kan vara bra att vara känd med. Kanske vill du kolla upp på en del på wikipedia eller motsvarande. Det som är tydligt att det finns mer bakgrund att se på än mynt och vikter. För mig blir det också allt mer tydligt att den hellenistiska kulturen större inflytande i den nytestamentliga världen än vad jag hade trott. Här är innehållsförteckningen:

1. Varför den här boken?

2. Den judiska bakgrunden till Nya Testamentet

3. "De makter som är" (Om romersk politik och historia)

4. Den romerska rätten och Nya Testamentet

5. Grekisk-Romersk religion

6. Grekisk-Romersk filosofi

7. Det grekisk-romerska samhällets struktur

8. Grekisk-romersk moral och personliga relationer

9. Tid, distanser och resor i den romerska världen

R.C. Sproul: Var är reformert teologi?

Det är en bok jag saknar på svenska. Det är R.C. Sprouls "What is Reformed Theology". Den ger en enkel och lättfattlig introduktion till reformert teologi.

Jag roar mig att översätta innehållsförteckningen till svenska, så kanske någon känner sig manad för översättningsarbete och bokutgivning:

Del 1 Grunden för reformert teologi

1. Centrerad på Gud

2. Guds ord är den enda grunden

3. Ägnad åt tron alena

4. Hängiven till Profeten, Prästen och Kungen

5. Kärt kallad förbundsteologi

Del 2 Den reformerta teologins fem punkter

6. Mänsklighetens radikala förvanskning

7. Guds suveräna val

8. Kristus målinriktade försoning

9. Andens verksamma kallelse

10. Guds bevarande av de heliga

Bibeln och bibelns bakgrund

Av någon anledning tänker jag mycket på Nya Testamentets kulturbakgrund. Utan tvivel är det så att Bibeln är ingiven av Gud och är den enda regeln för tro och liv, så som man skriver i 1861 års baptistbekännelse:

"Wi tro, att både det Gamla och Nya Testamentets heliga skrifter (de wanligen så kallade Apokryfiska Böckerna ej infattade) äro af Gud ingifna samt utgöra den enda och fullkomliga regeln för wår christliga tro och wandel."

Samtidigt så har Gud använt människor i en given kultur, som kommunicerar i en given kultur vid en given tidpunkt. Därför tror jag att det är meningsfullt att studera Nya Testamentets kulturbakgrund vid sidan av bibeltexten.

"The NT and other early Christian literature cannot be interpreted in a scholarly justifiable way unless it is understood in its relationships with the language, literature, religion, culture, and civilization of its Hellenistic (including the Jewish) environment."
Freedman, D. N. (1996). The Anchor Yale Bible Dictionary. New York: Doubleday.

Nu tror jag att man ute i stugorna kan få ut allt viktigt man behöver ur Bibeln utan att studera hellenistisk kultur. Men, bakgrundskunskap kan verkligen vara berikande.

EFK samarbetar med bröder och systrar i U.S.A

Den här nyheten gör mig glad, "Evangeliska frikyrkan ska samarbeta med samfundet Converge från USA". Anders Blåberg berättar i Dagen:

"- Vår förhoppning är att vänskapsband ska knytas med systerförsamlingar inom Converge för att ge kraft och inspiration till nya satsningar, men vi har inga mer konkreta planer än"

I det tidiga baptistsamfundet var kontakterna över atlanten vanliga. Många viktiga svenska ledare var utbildade i U.S.A, till exempel K.O. Broady och John Ongman. Den svenska J.A. Edgren kom att ha stor betydelse för baptiströrelsen U.S.A:s svenskbygder. När Betelseminariet 1866 startade var det med amerikansk hjälp och flera av lärarna var utbildade i U.S.A:

Föreståndare:

* K.O. Broady, utbildad vid Madison University i U.S.A (Hamilton)


Lärare:

* A.Drake, utbildad vid Uppsala Universitet

* J.A. Edgren, utbildad vid Teologiska Seminariet i Hamilton, U.S.A

* G. Palmqvist, utbildadt kantor och organist vid Musikkonservatoriet i Stockholm. Tillbringade åren 1851-1857 i U.S.A. Avled 1867.

* Anders Wiberg, utbildad vid Uppsala Universitet, tillbringat flera år i U.S.A, 1855 utsänd som "missionär" av American Baptist Publication Society.

* Dr. J.E. Nyström, utbildad vid Uppsala Universitet. Tillträdde 1867, lämnade baptistsamfundet 1873 pga den betänkligheter gällande baptisternas nattvardssyn.

När John Ongman startade Örebro Missionsskola, så var Ongmans pastorsår och utbildning i U.S.A en viktig bakgrund.

Så det gläder mig att EFK återupptagit kontaken med Baptist General Conference, eller Converge Worldwide som är deras nya namn. Kanske kan det här ge nytt liv i det svenska arbetet att vinna själar för Jesus. För den som är nyfiken har de en trosbekännelse på deras hemsida "Affirmation of Faith".

Intressant är att John Pipers församling är med i Baptist General Conference.

The Genius Of The Crowd: Charles Bukowski

I en tid där det blivit känsligt att tala om synden och hur synden genomsyrar allt, så är det intressant att läsa poesi där sekulära poeter påvisar syndens roll i vår fallna värld.

Charles Bukowski säger det på samma gång vackert och med otäck klarhet i "The Genius Of The Crowd":



Nu är kanske inte Bukowski den bästa kristna förebilden, bäst kanske han kan beskrivas som alkis och snuskgubbe. Men, han var en underbar poet och en fantastisk författare. Så klarsynt, fri från civilisation och samhällets skyddande filter. Så långt från halvsekulariserad medelklass i trötta kyrkor man kan komma. Och, här talar han om hat och ondska mitt ibland oss, hat där vi minst anar.

Så när jag tänker att synden genomsyrar hela vårt samhälle, då har jag inte bara Bibeln med mig, det känns faktiskt som självaste Bukowski skulle kunna vara med på det.

Kanske är det dags att vakna upp ur våra välordnade liv och vår självtillräcklighet och lyssna till Bukowski och se hur vi egentligen är. Kanske inser man då att den enda lösningen är att lägga vår synd inför Jesus. Att se sig själv i spegeln förstå att korset är den enda möjligheten.

Förmodligen skulle Bukowski hata mig om han läste det här, men det bjuder jag på.