J.G. Onckens centralstyrda baptiströrelse

Jag tror på den fria församlingen och ber regelbundet för flera fria församlingsplanteringar. Samtidigt så finns det många fördelar med samfund i olika former.

Medan den svenska baptiströrelsen varit väldigt fri i sin organisation till en början, så var snarast motsatsen i den tyskspråkiga baptiströrelse som leddes av J.G. Oncken. I K.A. Modéns bok om Julius Köbner "En baptismens banbrytare - Julius Köbners liv och verksamhet" kan man läsa om J.G. Onckens närmast episkopla syn. Det är ett citat från H. Giselbuschs "Juilius Köbner under der Deutsche Baptismus":

"För honom fanns det blott en tysk församling, den nämlingen i Hamburg bildade, alla de andra voro missionsstationer och inrangerade som dotterförsamlingar. Överallt, där under dessa år Onckens utsände hade samlat en liten hop, dit kom han själv som urförsamlings valde föreståndare och lärare för att personligen förrätta och bilda den nya dotterförsamlingen (Sweiggemeinde). Så synes inom baptistmen hava gjort sig gällande en stark episkopal riktning, som förr eller senare måste ifrågasätta och undergräva den enskilda församlings självständighet."

Enligt "A dictionary of european baptist life and thought" fanns det när Oncken avled 165 församlingar med ca 30000 medlemmar i mer än ett dussin europeiska länder, som var frukt av Onckens arbete. Det var alltså ett rätt så lyckat arbete med församlingsplantering och församlingsväxt Oncken arbetat med. Han har med rätta kallats den kontinentaleuropiska baptismen fader.

I boken om Köbner kan man flera gånger läsa om konflikter i församlingar som löstes på ett bra sätt genom att någon från huvudförsamlingen i Hamburg sändes ut. Medlare och tillrättavisare.

Oncken var tydlig med vilken lära som gällde. 1847 års baptistbekännelse var viktig i församlingsplanteringsarbetet. En översättning av denna till svenska fanns hos F.O. Nilsson i Borekulla där Oncken haft ett tydligt inflytande. Även i läran styrde man tydligt från Hamburg.

Efter Borekulla och med Anders Wiberg kom Sverige att tydligare vara under inflytande från Nordamerika snarare än Hamburg. Men, kontakter med Hamburg kom att fortsätta i olika former.

Det här är något att ta med sig i tankarna både vid plantering av nya församlingar och vid bildandet av nya samfund. Även om jag tror mycket på den fria och oberoende församlingen, så får jag ödmjukt konstatera att det tycks som Onckens strategi var mycket effektiv och förde mycket gott med sig.

Kanske finns det något att lära sig, jag dock inte exakt vad. En sak är klar i alla fall, ett visst mått av centralstyre är inte helt onaturligt för europiska baptister. Vi kan också se att en tydligt trosbekännelse kan ha en sammanhållande funktion.