Alltings återställelse hos Dietrich Bonhoeffer

Läser vidare i Samine Dramms bok "Dietrich Bonhoeffer - An Introduction to His Thought".

Enligt Sabine Dramm så var läran om apokatastasis en del Dietrich Bonhoeffers tänkande. Kanske naturligt för någon som inspireras mycket av Karl Barth. Det handlar om alltings återställellse, apokatastasis ton panton. Kyrkfadern Origenes var en tidig förespråkare. Det handlar i grunden om att alla till slut kommer till himlen. Kyrkan har genom århundraden sett det som en villolära.

Bonhoeffer vill göra skillnad mellan apokatastasis som hopp och apokatastasis som lära. Att man kan tala om hoppet om alltings återställelse, men inte som en teoligisk sanning att det är så. Det är också så det har predikats i min församling, som ett hopp, att man inte kan vara säker. Att det finns bibelverser som visar på allvaret om man inte vänder om till Jesus, men att vi har hoppet om alltings återställelse.

Jag tror att en så sofistikerad lära lätt kan få en annan nyans när den kommer ner i kyrkbänken och talats en del om vid kyrkkaffet. Vi är inte alla Barth och Bonhoeffer. Jag har själv varit med när en ledare i dels ifrågasatt varför vi alls ska ha alphakursen (alla kommer ju ändå till himlen), och dels när ledaren frågat ungdomar som berättar om Jesus för jämnåriga kamrater varför de evangeliserar när ändå alla kommer till himlen.

Nu kan väl alla läror vantolkas, men apokatastasis känns särskilt allvarlig då den lätt kan döda viljan att berätta om Jesus och frälsning genom tro på Jesus. Det blir lätt en slags hyper-universalism som dämpar viljan att evangelisera.

Jag tror faktiskt att mjuka och lite sofistikerade varianter av läran om alltings återställese som ett hopp, är betydligt mer utbredda bland pastorer och ledare än vi ofta tror.

Det här är en allvarligare fråga än vad vi kanske ofta tänker. Om jag har rätt i att även en mjuk lära om hoppet om alltings återställse även denna dämpar evangelism, så kan det förklara en del i Sveriges kristenhet.

Själv så dras jag mer och mer till baptiströrelsens pionjärer. Där tron var klar och tydlig. Evangelium till räddning från evig pina. Det är där jag tror att biblisk kristendom mår bra och väckelsen kommer. Det är en på ett sätt lite brutal kristendom, en korsets dårskap. Men det är där jag tror växten och livskraften finns.