Bibelstudier på iPad

Jag blir mer och mer förundrad över iPad som platform för bibelstudier. Huvudsakligen använder jag Olive Tree Bible Softwares Bible Reader. Idag ska jag ladda ner utgåva 5 av mjukvaran. I nyårspresent till mig själv har jag skaffat Zondervan Encyclopedia of the Bible i Olive Tree version, det ska bli spännande att se hur den blivit anpassad till det formatet.

Att tolka tillsammans med andra

I förslaget till teologisk grund för GF-kyrkan kan man läsa:

"Var och en som möter Guds ord har att, tillsammans med andra i församlingen under Andens ledning, tolka och vägledas av det (2 Tim 3:16–17)"

Nu på morgonen tänker jag att det här är något intressant. Tolkningen av Bibeln ska göras i församlingen tillsammans med andra. Det är inte att fråga experter på teologiska högskolan, inte att fråga påven eller någon biskop, inte ens pastorerna nämns. Tolkningen av Bibeln ligger hos församlingen. Församlingsmötet är också högsta instans, inte ensamma experter. Det här går på ett sätt på djupet av baptistisk tradition.

Sedan är vi ömsesidigt beroende av och med de andra församlingarna. Den teologiska grunden för GF-kyrkan har vi som grund för bibeltolkningen som en del av gemenskapen med de andra församlingarna. Där nämns också att "De apostoliska och nicenska trosbekännelserna är sammanfattningar" av den tro som bygger på Bibelns grund, det är vår utgångspunkt.

Vi får också vårt arv med oss i tolkningen, vi lyssnar till de tolkningar församlingarna gjort genom tiderna. Att lyssna till traditionen är inte att underordna Bibeln, det är att ta hänsyn till vad kristna tillsammans kämpat med när de försökt tolka och tillämpa Bibeln i de problem och frågeställningar som funnits i deras samtid. Det innebär att vi i tolkningen också lyssnar till den röst traditionen har:

"GF-kyrkan har del av arvet från fornkyrkan och kyrkofäderna, den romersk-katolska kyrkans mission i Sverige, reformationen samt väckelserörelsernas betoning av den personliga avgörelsen för Kristus och den enskildes ansvar i gemenskapen. Den har sina historiska rötter i Metodistkyrkan i Sverige, Svenska Baptistsamfundet och Svenska Missionskyrkan."

När man läser Paul Fiddes bok "Tracks and Traces: Baptist Identity in Church and Theology", är det slående hur han hela tiden går tillbaka till de gamla baptistbekännelserna, hur han grundar sin diskussion av teologi för samtiden (och han är väl rätt så progressiv ibland) i dialog med baptister från tidigare århundraden. För oss betyder det bland annat att vi nog ofta gör gott i att göra vår tolkning i dialog med bland andra Luther, Waldenström, Wesley, Spurgeon, Oncken och Anders Wiberg.

Teologin ligger hos församlingen, tillsammans har vi att tolka och tillämpa under andens ledning. Samtidigt lyssnar vi i vår tolkning gärna till andra. Församlingens pastor representerar genom utbildning och ordination i samfundet den vidare kyrkan, visst är det en röst som vi lyssnar extra noga till. Vi tar gärna mot besök av predikanter och lärare från den vidare kyrkan, deras erfarenheter hjälper oss i vår tolkning. Litteratur i olika former tar vi hjälp av. Tillsammans gör vi det bästa för att under andens ledning tolka och låta oss vägledas.

Jag undrar om inte det här är aningens radikalt baptistiskt, nästan anabaptistiskt - det kan bli riktigt intressant att följa (eller så tar jag helt fel nu på morgonen).

Anders Wibergs älsklingsprojekt

Anders Wibergs älsklingsprojekt var att skriva en kommentar till Nya Testamentet, i samma stil som Matthew Henrys kommentar till Bibeln. Det är intressant att spekulera över vad det kunnat betyda som sammanhållande kraft för den svenska baptiströrelsen. Jag har inte hört talas om några rester av projektet, kanske finns det i något arkiv.

Idag har jag installerat Logos Bible Software på iMac. Tidigare har jag använt Accordance en del, men det bredare utbudet av resurser och möjligheten att koppla till iPad gjorde att en det blev en av Logos enklare paket som julklapp.

Logos gör det enkelt att läsa en favoritöversättning tillsammans med en vald kommentar. På ett sätt känns det som det förverkligar lite av det Anders Wiberg längtade efter. En svensk bibeltext med bra kommentar på samma sida.

The Scofield Reference Bible

Förutom förslaget till Teologisk grund för GF-Kyrkan har julläsningen varit Todd Mangum och Mark Sweetnams bok om The Scofield Reference Bible.

Scofield skrev noter som kommenterade bibeltexten och tillsammans med kedjereferenser och bokintroduktioner blev det 1909 en studiebibel som kom att sälja miljoner exemplar. Den modiferade och systematiserade darbyism som fanns i de teologiska noterna kom ha mycket stor betydelse för både konservativa evangelikaler och pingstvänner. Än i dag ser man ett stort inflytande från Scofield i många pingströrelser och baptissamfund.

Än så länge trivs jag i stort sätt med GF-Kyrkans teologiska grund. Det börjar nästan kännas som om det här kan bli något bra.

Noterar att det går att skriva blogg på iPad, men att det inte är helt optimalt.

Julklappar

Julklapparna är utdelade. Roligast att ge var Viktorias bönbok och en julkrubba i lekvänligt tyg.

Bland det jag fick var böckerna Anthony Kennys "Västerlandets filosofi" och Eric Metaxas "Boenhoeffer Pastor, Martyr, Spy".

Men det kanske bästa är GF-Kyrkans nysläppta teologiska grund. Ett välarbetat och välgenomtänkt dokument. Efter några genomläsningar så känns det väldigt bra. Först när man bearbetat lite mer tillsammans med andra går det väl att säga något slutgiltigt om innehållet, men idag är jag glad. Det känns gott att man lyssnat till församlingarna som remissinstanser. Och, visst känns det att en hel del av som togs upp i min församlings remissvar är ändrat. Många tack till GF-gänget.

Förväntansfull...

Jag vet inte vad som gör mig mest förväntansfull, att få julklappar, att ge julklapper eller att läsa dokumentet "Teologisk grund för GF-kyrkan".

Det ska bli fina juldagar.

This Is Christmas - Kutless

Ibland behöver man påminnas om orsaken till vårt julfirande.

En tidig julklapp (om teologi i Missionsförbundet)

En äldre man ringde mig i lördags och berättade att han hade böcker över efter att ha gjort en ordentlig genomgång av bokhyllorna. Efter gudstjänsten gick vi igenom tillsammans för att se vad som var användbart för mig. Med mig fick jag en hel väska med böcker.

Det är spännande att se vad en intellektuell missionsförbundare samlat på sig genom åren. Man kan se 70-talets karismatiska rörelse, med ledare som Michael Harper. Lars Lindberg och Karl Barths tid på teologiska seminariet visar på missionsförbundets nära kontakter med den riktningen i reformert kristendom. Biskopar och sociologer skriver tankeväckande böcker. Någon mystiker är med i blandningen. Böcker av Jürgen Moltmann och Helmut Thielicke visar att man hängt med i den kontinentala teologi som var i ropet.

Jag får se vad som blir läst under vinter och vår och vad som blir använt som referens. På något sätt känner jag ett ansvar att hålla mig lite inläst inom de här områdena, det är en del av församlingens arv som man bör förhålla sig till.

I juldagarna har jag tänkt att läsa en historik över Scofields Referensbibel och "Teologisk grund för GF-kyrkan".

Eerdmans Dictionary of the Bible

Upptäcker att jag använder "Eerdmans Dictionary of the Bible" mer och mer. En anledning är att jag har den det fungerat väldigt bra med lexikon på iPad. Lätt och enkelt att slå upp, lätt att ha med sig överallt.

När man läser recensioner av "Eerdmans Dictionary of the Bible" får man flera gånger rådet att inte ha det som enda bibellexikon. Visst är det ett bra råd, det är ett ganska spretigt lexikon, både liberalt och konservativt på samma gång fast i olika artiklar, känns ofta lite tendensiöst. Men, tillsammans med ett annat bra lexikon blir det riktigt riktigt bra.

iPad har varit med mig någon vecka nu. Märker att jag trivs bättre och bättre med den för bibelläsning. Skärmen är riktigt bra. Olive Trees bibelmjukvara är det jag använder mest, sedan kommer spel (som risk) och sedan surf.

Jag gillar Apple!

The Prophecy Answer Book (Estetikens roll)

På fredagen kom det ett litet brunt kuvert med posten. Jag ser att det är från staterna och öppnar ivrigt. Det är "The Prophecy Answer Book" av David Jeremiah. Teologiska Seminariet i Dallas har sänt mig en julgåva.

På något sätt känns både formgivning och attityd lite spekulativ, inte i min stil. Samtidigt vet jag inte om jag egentligen i sak har så mycket att invända.

Jag har länge trott att estetik har större betydelse för val av teologisk litteratur och val av predikanter än vad vi kanske är medvetna om.

Om man är bildad vill man läsa litteratur som stärker sin egen bild som bildad. Om man är mer är arbetartypen, då vill man ha en predikant som inte får en att känna sig dum. Klädsel, bilder och sådant ger en första bedömning av en predikant, är hon värdigt kläd, ser han ut som en gubbe, förstår hon ungdomskultur och så vidare.

Min uppfattning att det estetiska blir allt mer viktigt i en tid när man mer och mer tonar ner teologin i förkunnelsen. Man skulle kunna förvänta sig att nya unga ledare skulle lägga stor vikt vid ett distinkt utseende. Det är exakt det här vi ser hos Shane Claiborne, tjocka glasögonskalmar, jazzskägg, tovigt hår.

Får se om jag läser "The Prophecy Answer Book", trots utseendet och attityden, eller om jag läser något som ser mer sobert och bildat ut, som "Things to Come".

Förbundskyrkan

Läser i Paul S Fiddes bok om baptistisk identitet, "Tracks and traces: Baptist identity in church and theology". Där kan man se vilken betydelse förbundet, eller covenant, har haft för baptister och hur viktig del det kan vara för framtiden. Förbund är något naturligt för baptister.

Man kan också se att förbundsstanken borde vara naturliga för Missionskyrkan som tidigare kallades Missionsförbundet.

Av den anledningen så gillar jag namnet "Förbundskyrkan" för det nya samfundet som samlar baptister, missionsförbundare och metodister.

Lecrae om ödmjukhet

Det har varit lite dåligt med Hip Hop på bloggen ett tag nu. Här kommer Lecrae.

Resurser för bibelläsning

Jag läst just Jack K. Kuhatscheks artikel "The Careful Handling of the Word". Där ger han nyttiga tips vid läsning av Bibeln. Till artikeln finns också en lista på föreslagna böcker att ha tillgängliga bredvid Bibeln. God läsning.

Tillbedjan - En handbok

Långsamt har jag gått igenom J Carrolls "How to Worship Jesus Christ". Det är en tunn liten bok, men innehållet är mycket bra, mycket som jag tagit till mig. Framför allt har det fått mig att längta efter, och sätta större värde på, att sätta av mer tid med Jesus, för enkel tillbedjan. Gud är Helig och värd vår tillbedjan.

Det är en bok värd att läsa, den ger kanske ett lite annorlunda perspektiv på tillbedjan än det som kommer från t.ex. Hillsong-generationen. Jag kommer att läsa om boken minst en gång till under 2011.

Nattvarden, remissen och baptisterna

Šárka Valley Community Church i Prag har på sin hemsida ganska utförliga riktlinjer för sin gudstjänst. Det som gör det särskilt intressant är att församlingen har starka band till Internationella Baptistseminariet i Prag som drivs av Europeiska Baptistfederationen.

I våra sammanhang diskuterar man en del om nattvarden i Remissen, särskilt då om vem som helst kan leda nattvarden, till exempel i bönegruppen, eller om det är pastorn eller någon som är utsedd av församlingen som leder. I Remissen kan man läsa:

"Sakramenten förvaltas av kyrkan och församlingen under den ordinerade pastorns ansvar. När pastor saknas kan någon annan väljas och avskiljas genom bön och handpåläggning."

Jag tycker det är en rätt så vettig text. Sakramenten är något viktigt som man bör ta på allvar. Att sakramenten förvaltas under pastorns ansvar är rimligt, också att någon annan kan avskiljas om man inte har pastor tillgänglig (t.ex. för små församlingar). Och att det sker under pastorns ansvar, behöver inte betyda att pastorn är närvarande varje gång.

Det är ganska intressant att jämföra Remissens text med den text som man kan läsa hos Šárka Valley Community Church:

"The president at the table is normally the Moderator or an ordained Baptist pastor (male or female) who is a member of ŠVCC. This takes account of the sensibilities of many Baptists that only an ordained person should preside at the table and that he/she should be a member of the church."

Där ser man att många baptister vill ha en ordinerad pastor som leder nattvarden. Inte alla baptister är sådan, men man tar i det här fallet hänsyn till dem som tycker det är viktigt. Det är inte någon regel som alltid gäller, det allmänna prästerskapet gäller även där. Men, det normala är att att en ordinerad pastor leder nattvarden.

Min slutsats är att Remissens text om vem som ska leda nattvarden inte bryter mot något baptistiskt. Även för många baptister är det naturligt med ordning och reda kring nattvarden, och många tycker att det är det naturliga att pastorn ansvarar.

Personligen är jag annars rätt nöjd med gudstjänstbokens text:

"Nattvarden leds av kvinnor och män som har församlingens förtroende och uppdrag."

Šárka Valley Community Church - Worship Guidelines

Just nu tänker jag en del på riktlinjer för gudstjänster i Šárka Valley Community Church i Prag. Riktlinjerna finns att läsa här. Jag vet inte om jag är med på allt, men det är helt säkert riktlinjer som är värda att reflektera över. Vi vill ju inte vara ett museum över gudstjänst som den var förr, vi vill var här och nu. Hur kan vi göra i vår kultur, i vårt sammanhang och med de människor som besöker vår gudstjänst?

Our Anabaptist foreparents

Keith Jones vid IBTS , internationella baptistseminariet i Prag, berättar i ett blogginlägg om adventsfirandet i Sarka Valley Community Church. På ett sätt är de rätt så progressiva, och det kan vara intressant att ha inlägget som underlag för reflektion över vårt eget adventsfirande.

Det som slår mig är hur lätt och naturligt Keith Jones refererar till "our Anabaptist foreparents", hur det är naturligt att se anabaptisterna som våra anfäder. Baptismen har sitt ursprung ur brittisk separatism, men det var brittisk separatism som var i kontakt med, inspirerades av och hade inflöden från anabaptister, främst mennoniter.

Jag tror det är nyttigt för oss att ta vårt anabaptistiska arv på allvar, det finns mycket att lära där. I Sverige finns t.ex. ett anabaptistiskt nätverk, som jag tror mycket gott kommer att komma från.

Samtidigt så tycks det mig som det är den riktning av baptismen som legat närmare Luther och Calvin som varit den mer livskraftiga. När vi inspireras av anabaptismen ska vi inte glömma bort att också se de bidrag till baptismens utveckling som finnes till exempel i 1689 års baptistbekännelse och de tyska baptisternas bekännelse från 1847.

1866 Betelseminariet grundas

I boken "Anders Wibergs Lif och Verksamhet" kan man läsa att man vid treårskonferesnen 25-28 augustio 1866 beslöt att bilda Betelseminariet. Det är intressant att se vilkas som valdes till föreståndare och lärare till seminariet.

Föreståndare:

• K.O. Broady, utbildad vid Madison University i U.S.A (Hamilton)
  

Lärare:

• A.Drake, utbildad vid Uppsala Universitet

• J.A. Edgren, utbildad vid Teologiska Seminariet i Hamilton, U.S.A

• G. Palmqvist, utbildadt kantor och organist vid Musikkonservatoriet i Stockholm. Tillbringade åren 1851-1857 i U.S.A. Avled 1867.
  

• Anders Wiberg, utbildad vid Uppsala Universitet, tillbringat flera år i U.S.A, 1855 utsänd som "missionär" av American Baptist Publication Society.

• Dr. J.E. Nyström, utbildad vid Uppsala Universitet. Tillträdde 1867, lämnade baptistsamfundet 1873 pga den betänkligheter gällande baptisternas nattvardssyn.

Något som är tydligt är dominansen av:

1. Uppsala Universitet, eller
   
2. Utbildning i Nordamerikanska baptistseminarier, eller
   
3. Har bott ett antal år i Nordamerika

I det tidiga Betelseminariet syns det för mig som det saknas personer med djupare koppling till J.G. Onckens kontinentala baptiströrelse och de brittiska öarnas baptism. Visst hade man personliga kontakter och utbytte med Oncken, Spurgeon och andra men det tycks som den teologiska utbildningen kommer från det lutherska Uppsala och Nordamerikanska baptister.

1852-1855 Anders Wiberg i Förenta Staterna

I boken "Anders Wibergs Lif och Verksamhet" kan man läsa att Anders Wiberg 31 juli 1852 reste till Amerika. Han evangeliserade och predikade mycket bland svenskamerikaner. På många sätt trivs han bra, särskilt religionsfriheten och frånvaro av stadskyrka är gott.

1 augusti 1853 reste han till Filadelfia och "The American Baptist Publication Society" för att översätta evangeliska småskrifter. Redaktören Herman Lincoln berättar i ett brev till Wiberg att småskrifterna "Framställa baptisternas åsikter i ett klart ljus och på ett kraftigt sätt". Förutom några missionsresor stannade han där i två år. Han skrev en hel del, "Det Kristeliga Dopet" och några mindre arbeten.

21 Juni 1855 beslöt American Baptist Publication Society att sända Anders Wiberg "att verka som superintendent för skriftspridningsverksamhet i Sverige".

Tre korta slutsatser jag vill dra:

1. Anders Wiberg hade alla möjligheter att under vistelsen i Amerika lära känna den amerkanska baptismens teologi. Inte bara genom att resa runt i kyrkor, utan även genom att direkt jobba i American Baptist Publication Society med översättning av deras skrifter.

2. Anders Wiberg måste ha kännt sig så trygg med den amerikanska baptismen att han såg det naturligt att översätta småskifter från dem för svenskt bruk.

3. American Baptist Publication Society måste ha ansett att Wiberg teologiskt låg i rimlig närhet med deras teologi så att de kunde sända honom för missionsarbete i Sverige.

Jag tror att Wiberg behöll mycket av den lutherska teologi han växt upp med och skolats in i, men samtidigt så kan man se möjligheter till ett starkt nordamerikanskt inflytande hos Wiberg.

Den amerikanska baptismen vid den tiden kan man nog gärna se igenom 1833 års New Hampshire Confession of Faith. En uppmjukad reformert trosbekännelse. Vi bör därför i Wiberg förvänta att se både lutherska och reformerta inslag.

När Wiberg kom hem till Sverige hade han en trosbekännelse med sig, med vissa ändringar blev det den bekännelse som antogs av svenska baptister på konferensen 1861.