1847 Anders Wiberg avlägger pastoralexamen

4 mars 1847 avlade Anders Wiberg pastoralexamen. Han försvarde åtta teser på latin. Här är en av teserna (källan är "Anders Wibergs Lif och Verksamhet" tryckt 1916):

"Tes II. Vi tvivfla på, huruvida de, som i utöfningen af det heliga ämbetet äro, så som det heter i Uppb. 3:15,16 (Rev 3:15-16), hvarken kalla eller varma, mindre skada Kristi rike, än de som öppet förkasta Kristi lära"

Det är tydligt att Wiberg ville vara radikal och att han frustrerades av den ljumhet som fanns i den kyrka han tillhörde. Men, han var utbildad till luthersk präst och tjänade också som sådan.

I de lutherska församlingarna predikade han väckelse och människor kom till tro. Ofta predikade han runt om i byarna och även i stugor. Samtidigt läste han Martin Luther och John Wesley och umgicks med planer på att översätta dem till Svenska. Det verkar som det framför allt är Luther som fångar den unge Anders Wiberg. För mig verkar det som det finns en djup radikalitet i Luther som vi inte alltid tänker på.

Det vi har 1847 är en ung präst i den Lutherska Svenska Kyrkan som predikar så mycket att han ofta blir översansträngd, som längtar efter radikalitet och ofta finner den i Luthers skrifter. Han oroas över ljumhet i sin kyrka och undrar om det är rätt att dela ut nattvarden så fritt till så många som inte är väckta och som lever uppenbar synd. Nattvardsfrågan är sedan en orsak till att han lämnar tjänsten som präst.

Tracks and traces: Baptist identity in church and theology

Jag beställde just Paul S. Fiddes "Tracks and traces: Baptist identity in church and theology". Det kan nog bli god läsning i julhelgen. Kanske är han den viktigaste brittiske baptistteologen just nu. På något sätt känner jag att vill hänga med mer i den diskussionen, mycket av det jag läser nu är antingen väldigt gammalt eller presbyterianskt. Just nu läser jag en biografi över Anders Wiberg.

Finding God in Stories from CPX on Vimeo.

Popgruppen Wiwa

Kanske är popgruppen Wiwa i dokusåpan Böda Camping det som roar mig mest nu på förmiddagen. Så enkelt, så lekfullt, så totalt humor.

Ett gott avbrott i en förmiddag vikt åt att studera försoningen, särskilt i form av boken "Pierced for our Transgressions"

Vitryssland

Baptistsamfundet har ett Nätverk för Vitryssland, även församlingar från andra samfund är med. Jag följer nyhetsbloggen därifrån, nu på det senaste har man varit riktigt aktiva med uppdateringar. Det är gott att läsa om att vi kan hjälpa bröder och systrar i Vitryssland.

Jag brukar också titta in på Ernviks blogg från Thailand och Agnetas loggbok från Kongo.

Vi är uppmanade att stödja Baptistsamfundets internationella arbete. Personligen ska jag se vad jag kan avvara vid detta månadsslut.

Engelsk bibelöversättning till församlingen

Snart är det dags att köpa in en mindre mängd engelsk-språkiga Biblar till församlingen, för att underlätta för besökare som inte har svenska som första språk. Kanske kommer fler språk på sikt.

Det jag tänker på nu är vilken engelsk översättning som jag bör välja. King James är inte ett alternativ, en av orsakerna är att det är för svår för den som inte har engelska som första språk. Personligen gillar jag ESV, en modern översättning som är lätt att läsa, men ändå trogen grundtexten. HCSB är nog den översättning som jag läser mest till vardags, men den är nog inte så känd, det bör vara en populär översättning i kyrkan. Mycket talar för NIV, det är en populär översättning som är lätt att läsa, och som är rätt så evangelikal. Det som talar mot NIV är att den börjar kännas rätt gammaldags.

Slutsatsen av ovan att det står mellan ESV och NIV. Båda har fördelar. Hjärtat säger ESV, men frågan är om det inte blir NIV av orsaken att den är så allmänt accepterad.

ESV Trusted By Leaders - Thabiti Anyabwile from Crossway on Vimeo.

Tillsyn i remissen och hos J.G. Oncken

Idag har jag läst kapitel 10 i boken "Communities of Conviction - Baptist Beginnings in Europe". Det kapitlet handlar om baptismens början i Nederländerna, Schweiz och Polen. Det som är påtagligt är den betydelse J.G. Oncken och baptistförsamlingen i Hamburg hade i stora delar av Europa.

På något sätt hade de hittat ett sätt att sprida evangelium som verkligen fungerade. Jag tror jag ska ta lite tid att reflektera över vad som de gjorde som var bra. En sak var att de hade ett tydligt evangelium, en annan sak var vikten vid predikan, en tredje sak vad mödan att trycka skrifter och traktater, en fjärde sak var nog att man nådde sjömän, handelsmän och kringresande som tog med sig budskapet. Men, frågan är om inte det viktigaste var fokus på att träna ledare och stötta dem i arbetet. Träna dem att fungera i en stabil teologi utifrån en skriven bekännelse och hela tiden med stöttning från Hamburg.

När vi har diskussionen om "Tillsyn" i remissen så är det intressant att se på Oncken. Han var mycket noga med att välja och träna ledare. Den tyska baptistiska trosbekännelsen var han mycket noga med. Jag har läst om när F.O. Nilsson fick åka ned till Hamburg och lova församlingen där att han stod för samma bekännelse. Oncken hade tydlig tillsyn över församlingarna och var inte rädd för att gripa in om det var något han inte gillade. Ändå gick det så bra.

Kanske ett mått av tillsyn kan var gott. Vad hade den svenska pingstörelsen varit utan Levi Pethrus tillsynsfunktion?

Jag är för den fria församlingen, och nog var det också budskapet i vår remiss. Men, historien föreslår nog att både J.G. Oncken och Levi Pethurs var starka ledare som i sin tillsyn över församlingarna nog åstadkomm mycket gott. Så kanske bör vi var ödmjuka när det gäller frågan om tillsyn. Kanske kan det ändå vara något gott.

Teddybjörnen Fredriksson

En klassisk låt i ny version av sångerskan september. En sång om barndomens trygghet.



I Japan har de börjat med hologram i stället för mänsklig sångerska på konserten. Undrar hur det ska sluta.

Böcker

Reformation 21 har en artikel "The Christian and his Books" som handlar om vikten av böcker för kristna, artikeln rekommenderar även böcker inom olika områden. Intressant läsning.

Trosbekännelsen är grunden, evig och orubblig

Jag läser i GF-Kyrkans vision:

"trosbekännelsen är grunden, evig och orubblig"

Det ligger i sammanhanget mångfald, i kontext står det;

"Vi vill ha mångfald i kyrkan. Vi är alla olika som människor och det måste avspeglas också i kyrkan. Alla ska få plats. Kärnan är densamma och där är vi alla ett, trosbekännelsen är grunden, evig och orubblig."

Är det en mångfald med utgångspunkt i de orubbliga Apostoliska trosbekännelsen och Nicenska trosbekännelsen? I så fall är det en mycket bra grund man lagt. Jag skulle gärna lägga till något om Bibeln som Guds ord och arvet från reformationen och väckelsetiden.

Eller är det hela texten i remissavsnittet trons grund som är orubblig?

"Gud är en, helig och annorlunda än allt som människan känner till genom sina sinnen. Gud har själv valt att uppenbara sig i världen och bli förnimbar som den treenige: Fader, Son och helig Ande. Genom att Gud på detta sätt har uppenbarat sig, kan varje människa ha en personlig relation till Gud.
Det tre samfunden har sin grund i väckelser och förnyelserörelser efter reformationen. Tron har sin grund i Kristus och de apostoliska och nicenska trosbekännelserna vittnar om denna tro. Kyrkan är bygd på apostlarnas grund med Kristus som hörnsten. Baptistsamfundets, Metodistkyrkans och Missionskyrkans historia och spiritualitet är grund för GF-kyrkans bidrag in i svensk kristenhet och samhällsliv. Mångfalden av de församlingar och människor som utgör GF-kyrkan är en tillgång i kyrkans uppdrag att leva evangeliet om Jesus Kristus. Därigenom är GF-kyrkan ett tecken på Guds närvaro i, och kärlek till, världen."

Nu har jag något att fundera på idag. Det kommer nog att klarna med tiden. Men det känns gott, att:

"trosbekännelsen är grunden, evig och orubblig"

Vision för GF-kyrkan

Nu på morgonen har jag läst igenom GF-kyrkans Vision. Jag kan inte säga annat att jag är positivt överraskad. Spontant är det här en kyrka jag vill vara med i. Denna vision kan bli mycket användbar för det nya samfundet.

Thomas Forslin har lovat att göra en analys och kommentar på Klassisk Baptisms blogg. Jag har läst första inlägget i serien och gillar det.

The International Standard Bible Encyclopedia

I dagarna har jag byggt om lite i bokhyllorna. Äntligen har jag återigen gjort plats för The International Standard Bible Encyclopedia. Där finns många nyttiga artiklar. Även om jag den senare tiden föredraget Zondervan Encyclopedia Of The Bible, så inser jag att jag behöver ha tillgång till båda. En äldre utgåva av ISBE, från 1939 finns på webben här.

På något sätt är det gott för själen att koppla av från allt annat och bara flytta om böcker i bokhyllan, och sedan sätta sig i fåtöljen med en kopp te och bläddra i böckerna. Det är vila för mig.

Klassisk liberalteologi

Ibland är kan vi vara lite oförsiktiga när vi talar om liberalteologi, det är lätt att bunta ihop allt som man inte gillar och ge det en etikett. Att ge något en etikett avgör knappast en fråga, det måste finnas goda argument också. Men, det kanske största problemet är att vi kan missa de djupgående problem som fanns i den klassiska liberalteologin, den som skapade en ibland nästan anti-intellektuell konservativ motrörelse som är aktiv än idag.

Klassisk liberateologi ifrågassatte grunderna i kristen tro på ett djupgående sätt. Många såg problemen, bland annat Karl Barth. Visst är Karl Barths teologi i stora stycken en uppgörelse med klassiska liberalteologi, med Barth gick det återigen att predika grunderna i tron. Samtidigt kan man få känslan att Barth inte alltid behandlar Bibeln som man borde, att teologin ibland bygger mer på filosofi än på Bibel. För mig är Barths teologi något jag funderar en hel del på.

Gresham Machen var en av dem i motrörelsen mot klassisk liberalteologi. I boken "Christianity and Liberalism" från 1923 gör han en jämförelse mellan klassisk kristen tro och den tidens liberalteologi. Kjell O Lejon tar upp detta i boken "Till kristendomens försvar : om John Gresham Machen och hans kamp mot liberalteologin".

Idag har Gary Gilley skrivit en kort recension "Christianity and Liberalism by J. Gresham Machen" av Machens bok, där han listar upp doktriner i klassisk liberalism.

Nu tror jag att klassisk liberalteologi ibland dyker upp under nya etiketter. När vi ska vara relevanta måste vi ändra på gamla mossiga saker kan vi får höra. Vem har inte hört att vi ska följa Jesus exempel, istället för att fastna i jobbiga lärofrågor. Steget är inte långt till punkt 9 på Gilleys lista

"9. That we are to follow the example of Jesus, not be concerned with His redeeming work"

eller punkt 12 på listan

"12. Enslavement to law and works by minimizing grace"

Det här kanske är lite ett lite negativt inlägg, men jag tror att vi bör vara vakna för när teologin glidet bort från klassisk kristen tro. Inte bara riskerar vi människors frälsning, vi bör också veta att sådant ofta föder en motreaktion. Det vore mycket intressant att se en avhandling över sambandet mellan Lars Lindbergs troslära "Ny skapelse" och framgångarna för Livets ord i missionsförbundet på 80-talet. Är det bara jag som tror att det finns ett samband? Att teologi som mjukat upp klassisk kristen tro ofta föder en starkt konservativ motreaktion, som ibland kan tappa vett och sans.

Det är tidigt på morgonen och jag kanske tar helt fel. Jag ska nog ta och planera in en läsning av Machens bok den närmaste tiden.

Heresy - Alister McGrath

Idag har jag har läst klart Alister McGraths bok "Heresey - A History of Defending the Truth". En mycket intressant bok. Den kanske viktigaste tanken är att heresier uppkommer i kyrkan i all välmening i syftet att göra kristen tro bättre, ofta är det för att presentera budskapet bättre för den omgivande kulturen. Ibland blir det lyckat, och blir en mer bärkraftig framställning av kristen tro. Ibland blir det mindre lyckat och blir en heresi, något som blir en tro som inte håller i längden, som innehåller motsättningar och problem, en tro som inte är överlevnadsduglig i ljuset av Bibeln.

Man vill väl, men det blir så fel. Det är slutsatsen av McGraths bok om heresi. Man vill skapa en modern och bra kristendom och lösa ett problem, men det blev inte bra. I ljuset av insikten hos kyrkan att det inte blev bra, så framhärdar man, det är så det blir en heresi. Det var på det sättet de tidiga heresierna kom till. Man vill väl, men det blir fel, och sedan vägrar man inse att det blev fel. Kanske kan samma sak hända i biblestudiegruppen eller bönegruppen, att man vill väl men inte ser fulla konskvenserna av det man tänkt ut för att lösa ett teologiskt proble i all välmening.

McGrath menar att det inte är maktstrider som avgör vad som är heresi, det är livskraften hos läran som är avgörande. Han finner gott stöd för detta i historien.

Under medeltiden gick det till på ett annat sätt än den tidiga kyrkan. Då var kyrkan en maktfaktor, som försvarade sig själv mot avvikande läror. Jag skulle inte direkt säga att valdenser skulle vara heretiska, tvärtom är de nog mycket närmare mig än vad vad den medeltida katolska kyrkan är.

Idag är intresset för de klassiska heresierna större än på väldigt väldigt länge. När jag i somras kollade in religonshyllan på Hedengrens bokhandel var påfallande mycket gnostiska böcker i olika former.

McGraths bok är intressant läsning som jag kan rekomendera.

Nytestamentligt Ledarskap- Paul Zettersten

Jag läste igenom Paul Zetterstens lilla bok "Nytestamentligt Ledarskap" nu på eftermiddagen. Intressant och nyttig läsning om församlingens organisation och ledarskap utifrån ett svensk pingstperspektiv.

Två saker får mig att tänka till lite extra:

1. För Zettersten är det naturligt att församlingen har äldste, och det är inte svårt för honom att på ett naturligt sätt hitta bibliskt stöd för detta. Min övertygelse är att den tidiga baptismen i Sverige tog någon form av äldste som naturligt, men att det av någon anledning försvann på vägen. Svenska Baptisters Bekännelse 1861 och F.O. Nilssons bekännelse från Borekulla stöder båda idén om äldste. Brittisk och amerikansk baptism har ofta inte äldste utan låter "deacons" göra mycket av det jobbet. På amerikansk mark sker nu en viss renässans för äldste/elders i baptistförsamlingar, ofta tillsammans med mer reformert teologi. Det vore riktigt intressant att se en ordentlig historik över detta ämne. Var det så att det saknades kvalificerade äldste?

2. Zettersten föreslår att samfundväsendet ledder till samarbetsproblem och splittring. Att fria obundna församlingar hade kunnat samarbeta mycket bättre. Ligger det något i det?

Gud som har skapat, uppehåller och regerar all ting

I Svenska Baptisters Bekännelse 1861 kan i sektion läsa:

"2. Wi tro, att det är blott en lefwande och, sann Gud som är en Ande, oändelig i alla fullkomligheter —; som har skapat, uppehåller och regerar all ting —; och som har uppenbarat Sig uti tre jemnlika personer, Fadren, Sonen och den Heliga Anda."

Det som fångar mig idag är Gud "som har skapat, uppehåller och regerar all ting".

• Gud har skapat allting
• Gud uppehåller allting
• Gud regerar allting

Det finns många anledningar till att vi "böra församlas till allmän gudsdyrkan", men en Gud som har allting i sin hand är verkligen någon att tillbe. Gud är många gånger större än vi vanligen tror.

I bland känns det som vi tappat det här perspektivet i våra sammanhang, vi har en "må gott Gud" som är till för att vi ska må bra. Något jag verkligen gillar i reformerta sammanhang är att Gud får den plats som jag tycket mig se i Bibeln, Gud "som har skapat, uppehåller och regerar all ting". En Gud att frukta och tillbe, en Gud att känna sig trygg med, en Gud för hela livet.

Om Gud 1861

Så här skrev man om Gud i Svenska Baptisters Bekännelse 1861:

"2. Wi tro, att det är blott en lefwande och, sann Gud som är en Ande, oändelig i alla fullkomligheter —; som har skapat, uppehåller och regerar all ting —; och som har uppenbarat Sig uti tre jemnlika personer, Fadren, Sonen och den Heliga Anda."

"4. Wi tro, att wår Herre Jesus Christus, som uti sin enda person förenande en sann Gudom med en sann mandom, har genom sin fullkomliga lydnad för Guds lag och sin försoningsdöd öppnat för alla en wäg till återlösning och frälsning ifrån detta förtappade tillstånd; samt att hwar och en, sam af hjertat tror uppå Honom warder delaktig af denna återlösning och frälsning, utan någon egen förtjenst eller wärdighet."

Jämför med Europeriska Baptistfederationens Statement of Identity 2005:

"OUR TRIUNE GOD

2. Believe in the one eternal God who revealed Himself to us as Father, Son and Holy Spirit;

3. Rejoice that our Lord and Saviour Jesus Christ, revealed in the Scriptures as fully God and fully human, and whose life shows us the way of true discipleship, was crucified for us and was raised from the dead on the third day to save us from our sins;"

Min uppfattning är att båda bekännelserna fångar grunderna om Gud och stämmer överens rätt så bra.

Smågrupper

Visst är den lilla gruppen en välsignelse för församlingen och den enskilde. Samtidigt så finns det faror och många påpekar vikten av ett gott ledarskap i smågruppen som också är i nära samarbete med pastor och församlingsledning. I artikeln "Small Groups: Positively Dangerous?" kan man läsa:

"Col added that what makes the trellis of small groups helpful is the vine work of training leaders. He advised the pastors to not even have small groups unless they are willing to really train leaders. He explained that small groups without pastor-trained leaders are dangerous. They can create schisms and doctrine can go askew. The gospel could be lost."

Det är starkt, om man inte är beredd att träna och stötta smågruppsledare, då ska man heller inte ha några smågrupper. Det är något som pastorer och församlingsledare bör tänka över. Stämmer slutsatsen?

DTS - En besvarad kärlek

Med jämna mellanrum ger jag ett bidrag till DTS - Teologiska Seminariet i Dallas. Det är den skola som Roland Hellsten studerat vid. För mig är DTS en modell för hur god bibelgrundad undervisning kan vara väl förankrad i forskning och vetenskap. Jag lyssnar på deras podcast och läser deras tidskrift Bib Sac. Bible Knowledge Commentary som är i två volymer använder jag ofta om jag vill ha en snabb kommentar till ett avsnitt i Bibeln.

I dag är jag glad som ett barn, DTS har sänt mig boken "Swindoll's New Testament Insights on John" som tack för gåvor jag sänt. Av någon barnslig anledning känns det rätt gott.

Personligt rekord i kyrkkaffe

I söndags slog jag personligt rekord i kyrkkaffe. Först drygt 3,5 timme efter förmiddagsgudstjänsten sedan drygt en timme efter kvällsgudstjänsten. Det ger nästan fem timmer med kaffe, kakor och intressanta samtalsämnen.

Javisst, vi var sist kvar båda gångerna.

Det som det cirklade runt var hur man bäst delar med sig av evangelium 2010. Flera unga brinner för att dela med sig av budskapet om Jesus på sta´n i någon form. Kanske pannkakskyrka, kanske med buller och evangelium, kanske på något annat sätt.

Jag tror det här kan bli riktigt bra om det får mogna.