Teologiska spetsfundigheter

Många i de äldre frikyrksamfunden är trötta på diskussioner och teologiska spetsfundigheter. Man tycker att det räcker att följa Jesus, att teologi bara försvårar enhet. Jag har fått det förklarat för mig vid flera tillfällen.

Först tänkte jag att det kanske låg en hel del i detta resonemang. Sedan insåg jag att dop, frälsning och bibelsyn var sådan spetsfundigheter som de tyckte att man inte borde ge utryck får åsikter i. Jag har med tiden lärt mig att där man ifrågasätter sanning, rationalitet och argument så har man alltid en agenda. Vilken agenda ligger bakom utmålandet av de som tycker att dopfrågan viktig som kärlekslösa och som motståndare till sann enhet??

På lite trots har jag ägnat dagen åt att studera en teologisk spetsfundighet som man inte talar ofta i Sverige. Frågan om försoningen är mycket levande i många baptistförsamlingar i östra Europa. Shai Linne har skrivit en sång i ämnet. Jag håller inte nödvändigtvis med Shai Linne i hans slutsatser, men det är låt värd att lyssna till. Sången börjar med raderna:

Here’s a controversial subject that tends to divide
For years it’s had Christians lining up on both sides
By God’s grace, I’ll address this without pride
The question concerns those for whom Christ died
Was He trying to save everybody worldwide?