Det reformerta arvet

Redan från baptismens början har det funnits två grenar, skillnaden har varit hur man uppfattat den reformerta synen på frälsning och försoning. Mycket av baptismens ursprung är brittiska separatister som i grunden var reformerta. De upptäckte först den fria församlingen och kongregationalismen och sedan troendedopet. Ett starkt reformet inflytande finns t.ex. i London Confession från 1644, så reformert baptism är knappast någon nymodighet. I en rapport från Baptistiska Världsalliansen skriver man "It is interesting to observe that historically the theology of Calvin and Zwingli has had a very great influence on the development of Baptist thinking since the Reformation."f (Report of theological conversations sponsored by the World Alliance of Reformed Churches and the Baptist World Alliance, 1973-77, Geneva-Washington, WARC-BWA)d

Historien talar för att den reformerta riktningen ofta varit den mest livskraftiga, åtminstone var det så de första århundradena i england. Idag finns ett reformert uppvaknande bland baptister i U.S.A. återigen upptäcker man en stor och nådefull Gud. Några återupptäcker 1689 års baptistbekännelse, andra menar att en reformert övertygelse passar väl in Sydstatsbaptisternas bekännelse (Den har ett reformert ursprung) andra som John Piper undervisar om den reformerta riktningens grunder utan att knyta den till någon historisk bekännelse.

Man talar ofta idag om det reformerta uppvaknandet i U.S.A, inte bara bland baptister, utan även bland andra riktningar. R.C. Sproul som är presbyterian och trogen 1646 års Westminster Confession når många genom den undervisning som ges via radio, tidningar, böcker och webb. John MacArthur som kombinerar en reformert syn på frälsningen med ett dispensionalistiskt tolkningsschema för Bibeln når många med sin tydliga undervisning och är en förebild för många unga.

Reformerta kyrkornas världsallians som samlar över 75 miljoner medlemmar, där även Svenska Missionskyrkan är medlem, visar att den reformerta riktningen i kristenheten inte är någon fanatisk minoritet. Som jämförelse har Lutherska Världsförbundet 68,6 miljoner medlemmar. Det finns också många reformerta grupper som inte är knutna till Reformerta kyrkornas världsallians. Man kan också notera att en av de mest betydelsefulla teologerna under 1900-talet, Karl Barth, såg som tillhörande den reformerta riktningen.

Det finns alltså ingen anledning att skämmas för den reformerta teologi som man kan se spår av i Svenska Baptisters Bekännelse från 1861. Snarast är det så att den teologi som ligger bakom bekännelsen borde studeras tillsammans med det lutherska arvet. Kanske är det en väg åter mot en teologi som vill vara trogen Bibeln och som leder till nöd för människors frälsning. Kanske kan vi återigen så en baptistisk väckelse spridas över Sverige.