Bibeln i Borekulla och i Remissen

Det är intressant att jämföra vad man skriver om Bibeln i Remissen för det nya samfundet jämfört med den F.O. Nilsson hade i Borekulla.

I Borekulla är man mycket specifik med vad man menar med de Heliga Skrifterna och deaa inspiration. Det är också tydligt att det är den "Gudomliga uppenbarelsen för menniskoslägtet och den enda källan till Guds kännedom såsom den enda regel och rättesnöre för tro och lefnad." Att Bibeln är till för tro och levnad har alltid varit en del av väckelsetraditionen. Att Bibeln behandlar livet även utanför klockan 11-12 på söndag förmiddag. Att det Bibelns läror även tar upp mitt vardagsliv, allt jag gör. Att rättvisemärkt kaffe är en bra sak, inte bara på kyrkkaffet, utan även hemma på onsdag kväll, ja till och med på jobbet. Jag vill också säga att den tidiga baptismen var öppen för olika tolkningar, att tolkningarna av Bibeln inte stod skrivna i sten.

"Wi tro, att de Heliga Skrifter af Gamla Testamentet, nemligen de fem Mose Böckerna Josua bok, Domareboken, Ruths bok, de tvenne Samuels böckerna, de tvenne Chrönike böckerna, Esra bok, de tvenne Konungaböckerna, Nehemia bok, Esters bok, Jobs bok, Psalmerna, Salomins Ord-språk, Salomons Predikare, Salomons Höga Visa, Profeterna, Esaias, Jeremias, Jeremie Klagovisor, Hesekiel, Daniel, Hosea, Joel, Amos, Obadja, Jona, Micha, Nahum, Habakuk, Zephanja, Haggai, Zacharias och Malachia, — likaså de Heliga Skrifter af Nya Testamentet, nemligen Mathei, Marci, Lukas och Johannes Evangelium, Apostlarnas historia af Lukas, Pauli bref till Romarna, Pauli tvenne bref till Chorintherna, Pauli bref till Galaterna, Ephesierna, Philipperna och Colosserna, Pauli tvenne bref till Thessalonikerna, Pauli tvenne bref till Timotheus, Pauli bref till Titum, Pauli bref till Philemon, Petri tvenne bref, Johannes trenne bref, Brefwet till Ebreerna, Jacobs bref, Judas bref, Johannes Uppenbarelse — verkligen äro ingifna af den Heliga Anda, så att dessa böcker alla tillsammans måste utgöra den Gudomliga uppenbarelsen för menniskoslägtet och den enda källan till Guds kännedom såsom den enda regel och rättesnöre för tro och lefnad."

I Remissen är man väl så tydlig att Bibeln är Guds ord. Det är väl inte rimligt att tolka det annorlunda än att man menar att Gamla och Nya Testamentets 66 böcker verkligen är Guds ord. Det är mycket bra, här finns grunden för en god bibelsyn.

"Bibeln är Guds ord. Var och en som möter Ordet har att, under Andens ledning, tillsammans med andra, tolka och förstå. I Jesus Kristus uppenbaras hela den gudomliga fullheten och därmed möter Guds ord oss tydligast i Jesus Kristus. Ordet är grunden för personlig tro och församlingens gemenskap. Det förkunnas i församlingens gudstjänst och genom dess liv."

Jag tror att det är rätt att "under Andens ledning, tillsammans med andra, tolka och förstå". Tillsammans med traditionen och församlingen förstår man bäst Bibeln. Det viktiga är att aukoriteten ligger i Bibeln, inte i gruppen som samlats.

Den evangelikala Lausannedeklarationen är tydlig om att det inte finns några färdiga tolkningar för allt framtid. "Genom Bibeln talar den helige Ande också idag. Gud upplyser sitt folks sinnen för varje kultur för att det på ett levande sätt med egna ögon ska uppfatta sanningen. Så uppenbaras för hela församlingen mer och mer av Guds mångfaldiga visdom."

Men är det verkligen Bibeln man talar om i Remissen när man skriver "Ordet"? I Johannes evangelium blir Ordet en person, den inkarnerade Jesus Kristus, den trancendente och preexisterande Logos. Jag kan inte det här tänkandet riktigt, men för mig står det helt klart att det är långt ifrån självklart att det är Bibelns 66 böcker man talar om när man skriver "Ordet".

Så vad betyder det då att "Ordet är grunden för personlig tro och församlingens gemenskap."? En sak är att det inte självklart betyder att Bibelns 66 böcker är regel och rättesnöre för tro och levnadssätt. Levnadsättet är inte med alls, och frågan är om Ordet står för Bibeln eller Jesus.