Örebromissionen och Baptistsamfundets splittring

Korskyrkan i Borlänge bjuder här på en ögonvittnesskildring från hur församlingen tar beslutet att lämna Baptistsamfundet 1936. Nedan ger jag ett kort utdrag om de orsaker som angavs:

"I motiveringen framhöllo vi hurusom en del av samfundsledningen bidragit till att genom konferensbeslut syfta på att kringskära församlingarnas självständighet och bestämmanderätt i olika frågor. Vi ansågo att vi i Apostlagärningarne hade mönsterbilden till de fria församlingarna och dessa visste ej av någon samfundsbildning. Även hade vi tyckt oss finna att lärarna vid Betelseminariet ej fullt höllo sig fria från nyteologiska uppfattningar av bibelordet. Och framför allt sågo vi i samfundsledningens inställning till Andens verk och deras kritiska syn på pingstväckelsen, som för oss var av så allvarlig och genomgripande betydelse, att vi ej heller längre kunde känna oss förbundna med dem som visade sitt motstånd häremot."

Om man summerar ganska hårddraget i tre punkter:

1. En väg mot ökad toppstyrning från samfundsledningen

2. Tendenser till liberalteologi på pastorsutbildningen

3. Kritik mot pingstväckelsen och de karismatiska uttrycken från samfundsledningen

Det hade kunnat slutat på ett annat sätt. Visst borde man kunna få plats i samma samfund. Men, samtidigt, för den enskilde bör de tre punkterna ovan varit väl så viktiga. Församlingens frihet, tydlig evangelikal teologi och karismatiken är viktiga saker för många än idag.

Ändå vill jag tro att det skulle gått att hålla ihop Baptistsamfundet och Örebromissionen, att det funnits plats för båda riktningarna i samfundet. Att båda sidor kunnat visa större förståelse för varandra, man hade mått bra av att ha varandra.

Jag tror att den här historien är något att lära av i vår situation som är idag. Att visa öppenhet och förståelse för de som är annorlunda än mig själv. Finns det plats för en evangelikal och döpande baptistförsamling i det nya samfundet?

Gunnar Westin skriver i sina memoarer "Minnen och kommentarer - Åren 1930-1946" följande om splittringen:

"Jag hade aldrig drivit de tesen, att baptistförsamlingarna måste vara likartade i allt. Jag trodde även där på friheten, den enskilda församlingarnas frihet att prägla sin egen typ inom samfundet. Någon väsensskillnad behövde det inte innebära."

Min övertygelse att Gunnar Westins attityd i den här frågan är en viktig även i vår tid.