Augustana och baptisterna

I sommarvärmen läser jag Leif Granes bok om Augsburska Bekännelsen. Jag anar att den bekännelsen kan komma att betyda en del i det framtida samtalet om trons grunder.

En av de mest betydelsefulla baptistbekännelserna, 1689 års baptistbekännelse, kom till genom att man med Savoydeklarationen och Westminsterbekännelsen som utgångspunkt gjorde anpassningar till den baptistiska tron,

Jag har tänkt en del idag om man i Sverige hade skrivit en baptistbekännelse med Augustana som utgångspunkt. Hur skulle det sett ut och vad skulle det haft för resultat baptismens framväxt?

Nu inser jag att något liknande faktiskt gjordes i Danmark. I Köbnerkirkens historik över Julius Köbner, "Julius Købner - Onckens superintendent i Danmark" kan man läsa följande:

"I 1845 var der stiftet fem menigheder. Mønster stod som baptismens leder, og som sådan måtte han gå i fængsel i fem omgange. Han tilbragte i alt næsten to år bag tremmer. Herfra kæmpede han videre. Han sendte et "Forslag angående almindelig Religionsfrihed i Danmark" til kongens rådgivende Stænderforsamling. Mønster blev banebryder i Danmark, idet ingen tidligere havde ønsket religionsfrihed for alle. Men forslaget blev afvist uden forhandling. I fængslet måtte Mønster også på kongens forlangende forfatte de danske baptisters første trosbekendelse. Ifølge Mønster kunne intet sættes ved siden af Skriften, hvorfor svaret blev en "baptist"-kommentar til lutherdommens Augsburgske Bekendelse fra 1530. Her viste Mønster sig som en særdeles kompetent teolog. Han hævdede, at baptismen kunne følge den lutherske bekendelse overalt - bortset fra teologien om dåb og nadver (CA §9-10)."

Dop och Nattvard är alltså det som Mönster såg som avgörande skillnader i.

Mikael Karlendal skriver om Augustana i inlägget "Stefan Swärd i blåsväder – kyrkan och staten" att:

"Jag har inget emot den Augsburgska bekännelsen. Som pingstpastor med en viss reformert anstrykning, så känner jag mig ganska bekväm med den bekännelsen. Jag delar kanske inte allt som står där, t.ex. är jag troendedöpare och inte spädbarnsdöpare osv. Men, som Åke Bonnier skrev (fast han kanske menar lite annorlunda än jag), så ska ”den bekännelsen tolkas in i sin samtid”. Förmodligen, är jag som evangelikal pingstpastor minst lika ”bekännelsetrogen” i förhållande till den Augsburgska bekännelsen, som den genomsnittslige prästen i Svenska kyrkan idag. Kanske betydligt mer! Det är även vanligt att man bland reformerta världen över ser på denna bekännelse som en del av sitt eget arv, dvs förutom de egna mer reformert präglade bekännelsedokumenten. Jag tycker det skulle vara bra om vi läste lite mer av denna typ av bekännelseskrifter och verkligen ägnade tid åt att reflektera över om vår förkunnelse uttrycker samma djup och samma klarhet och samma bibliska sanning som dessa."

Vi ska också notera att Jean Calvin skrev under en lätt ändrad version, "Variata".

Det finns flera skäl till att ta Augustana som grund för samtal, ett av dessa skäl var att den skrevs i en situation där man ville framhålla den klassiska tron från apostlarna och kyrkofäderna.