Theodor Truvé

Theodor Truvé, 1838-1910, var en av baptistsamfundets mer kända predikanter och från 1868 hade han hand om baptistförsamlingen i Göteborg under en lång tid. Han kom att ha stor betydelse för baptismen i västra Sverige. Truvé är också känd som sångförfattare. Nordström skriver (del II, sid 252) om honom:

"Truvé var en av baptistsamfundets mest begåvade predikanter, och såväl till sin teologiska åskådning som till sin homiletiska uppfattning var han en lärljunge till C.H. Spurgeon."

Hur var det då att lyssna till denna Truvé? John Wahlborg berättar:

"I nio månader gick jag varje söndag och hörde pastor Truvé predika. Efter dessa predikostunder längtade jag, såsom om de varit mig personligen berörande högtidsstunder. Detta voro de ock för övrigt; det har icke funnits någon period i mitt liv, då jag känt anledning att ställa mitt hjärteförhållande i den gudomliga sanningens belysning, så som under just dessa månader. Bland våra framstående predikanter har som bekant var och en något för sig egendomligt i uppträdande och framställningssätt, och så hade Truvé även sitt, och, om vi säga att däri företrädesvis ingår enkelheten och värman, så torde vi ha träffat just det rätta. Kristi blods renande kraft synes vara den sats, som T. ansåg sig böra uppbjuda all sin förmåga att göra klar inför människorna; och är det kanske just denna omständighet, som mer än något annat bidragit att samla kring denne predikant så mycket av aktning, vördnad och kärlek."

I mina öron låter det som det kan sluta riktigt bra om man hämtar inspiration från C.H Spurgeon. Tiderna förändras, kanske är det inte längre från Spurgeon man bör hämta inspiration idag. Frågan är var vi ska vända oss idag. Ibland undrar jag om inte vår tids Spurgeon är John Piper. Piper är pastor vid Bethlehem Baptist Church Minneapolis.

Det Nordamerikanska inflytandet

Utan tvivel var det Nordamerikanska inflytandet starkt på den den tidiga svenska baptismen. Baptisternas Världsallians Heritage and Identity Commission skriver om den tidiga baptismen:

"American influence was strong in Sweden. Frederick 0. Nilsson was a Swedish sailor who became a Christian in New York and returned to his native land as a missionary of the Seamen’s Friend Society. In Goteborg, he met a sailor who won him to the Baptist position. Oncken baptized Nilsson in Hamburg, and he formed the first Baptist congregation in Sweden in 1848. Nilsson baptized Anders Wiberg, who later became the great Swedish Baptist leader. After Wiberg went to the United States and worked for the ABPS, he returned in 1855 with ABPS support, pastored the Baptist church in Stockholm, and wrote the first Swedish Baptist confession of faith."

Nordamerikanskt och reformert var också inflytandet genom den i Amerika utbildade K.O. Broady, den första rektorn vid Betelseminariet. Gunnar Westin skriver i Den kristna friförsamlingen genom tiderna- Martyrer och frihetskämpar sid. 364 att:

"I Betelseminariet var överste Broady den tongivande ledaren, och hans reformerta, antiklerikala åskådning satte sin prägel på predikantkåren."

Spurgeons inflytande

C.H. Spurgeon 1834 – 1892 var betydelsefull i sin samtid och har stort inflytande än idag. Hans församling, Metropolitan Tabernacle finns än idag in London och hans böcker och predikningar finns i tryck.

Spurgeon var mycket läst bland tidiga svenska baptister. Baptistpredikanten John Wahlborg berättar i "I Mästarens ärenden":

"Man ställde sig förr mindre beroende av de professionella predikanterna, än vad man nu gör, då det gällde att mötas till andlig uppbyggelse. Hade man ingen annan råd, så läste man predikningar eller andra uppbyggelseartiklar, men mötas måste man i alla händelser. Så var ock fallet med de troende i den lilla västgötasocknen i Mariestads närhet, varest jag 1887 och 1888 hade min hemvist. Vi brukade samlas varje söndagseftermiddag, ingen av oss predikade, men undertecknad brukade läsa, oftast ur tidningen Sanningsvittnet, predikningar av Spurgeon och Karl Palmberg m. fl. "

Många verk av Spurgeon tryckts också på svenska. En sökning på Libris visar på många svenska utgåvor. I Uggleupplagan av Nordisk Familjebok kan man läsa att:

"Bland mängden af hans till svenska öfversatta skrifter må f. ö. nämnas "Valda predikningar" (1867-73), "Mina predikoutkast" (4 bd, l:a uppl. 1885-89) och"Pilar ur Spurgeons koger" (1907-08)."

I Nordströms "Svenska Baptistsamfundets Historia" del II berättas på sid 139 att Anders Wiberg, under en resa i England 1874-1876 vid flera tillfällen samtalade med Spurgeon och att Spurgeons varma rekommendationer kom att ha stor betydelse för arbetet. Gunnar Westin noterar i sin "I den svenska firkyrklighetens genombrottstid" på sid 244 att Wiberg introducerat Spurgeon i tidningen Evangelisten redan i slutet av 1850-talet. Nordström berättar att Spurgeon utövade ett stort inflytande på de svenska predikanterna, inte bara homiletiskt, utan rimligen även religiöst och dogmatiskt.

Det nordamerikanske inflytandet var starkare på den svenska baptismen än det brittiska. Man kan också notera att Anders Wiberg hade sin bekännelse med sig från Amerika och att den var i stort sett färdig redan 1856. Charles Spurgeon blev föreståndare på New Park Street först 1854. Spurgeon bör därför inte haft något större direkt inflyttande på den teologi som ges i 1861 års baptistbekännelse.

Teologiska spetsfundigheter

Många i de äldre frikyrksamfunden är trötta på diskussioner och teologiska spetsfundigheter. Man tycker att det räcker att följa Jesus, att teologi bara försvårar enhet. Jag har fått det förklarat för mig vid flera tillfällen.

Först tänkte jag att det kanske låg en hel del i detta resonemang. Sedan insåg jag att dop, frälsning och bibelsyn var sådan spetsfundigheter som de tyckte att man inte borde ge utryck får åsikter i. Jag har med tiden lärt mig att där man ifrågasätter sanning, rationalitet och argument så har man alltid en agenda. Vilken agenda ligger bakom utmålandet av de som tycker att dopfrågan viktig som kärlekslösa och som motståndare till sann enhet??

På lite trots har jag ägnat dagen åt att studera en teologisk spetsfundighet som man inte talar ofta i Sverige. Frågan om försoningen är mycket levande i många baptistförsamlingar i östra Europa. Shai Linne har skrivit en sång i ämnet. Jag håller inte nödvändigtvis med Shai Linne i hans slutsatser, men det är låt värd att lyssna till. Sången börjar med raderna:

Here’s a controversial subject that tends to divide
For years it’s had Christians lining up on both sides
By God’s grace, I’ll address this without pride
The question concerns those for whom Christ died
Was He trying to save everybody worldwide?

Vart leder den nya endräkten?

Har läst Peter Artmans "Ny endräkt - Vävd i ett enda stycke". Boken handlar om den nya ekumeniken. Katoliker, pingstvänner och högkyrkliga Lutheraner finner varandra i de karismatiska uttrycken och mitt i centrum för detta finns Ulf Ekman.

Många tankar kommer efter läsning av boken. Man kan undra om hur det går med den rena läran om frälsning när man samarbetar med katoliker. Då är det uppfriskande att läsa ett blogginlägg av Jeff Straub skrivit efter en resa i Europa, Seeing Romanism as It Really Is. Han skriver:

Here one can see Roman Catholicism as it really is—a religion devoid of the biblical gospel with a works-based faith. Add to these more prominent spectacles the numerous Roman Catholic churches large and small that dot the European landscape, all of which promote a theology devoid of the biblical gospel and one in which justification by faith alone is still anathema (see the 6th Session to the Council of Trent which has never been repudiated), and one wonders what is it about the Church of Rome that makes her a worthy partner in anything?

Den bästa berättelsen

Shai Linne - Greatest Story Ever Told



Kevin DeYoung ger del 1 av A Christmas Story: From the Beginning to the Beginning of the End.

A Leading Question

Karin Wiborn och Lars Dalesjö har skrivit en debatartikel i Dagen, Vi betonar tro, frihet och gemenskap. Bland annat skriver de en del om baptistiskt ledarskap, ett exempel:

"Varje försök hos en ledare att förkunna "den enda rätta sanningen" strider mot det baptistiska ledarskapet"

Jag tar med mig det som läxa över jullovet att tänka kring baptistiskt ledarskap. I ett inlägg i sommarbloggen 2009 skrev Karin Wiborn att hennes favoritteolog är Paul S Fiddes. Av den anledningen tar jag med mig Paul Fiddes häfte "A Leading Question" som handlar om auktoritet och ledarskap i baptistförsamlinger. Häftet finns att ladda ned här, för den som är intresserad.

HCSB Study Bible

I oktober kommer den, HCSB Study Bible. Enligt den här filmen kommer den att vara mer hanterbar i storlek än den mycket populära ESV Study Bible. En bra studiebibel kan vara riktigt praktisk för lekmannens bibelstudium, mycket bra information är samlad på ett ställe. Jag använder ofta webbversionen av ESV Study Bible, den är snabb och enkel att slå i och där finns mycket bra information.

Jag har läst i HCSB översättningen nästan dagligen i mer än ett år nu, min uppfattning är att det är en lättläst översättning, nästan som NIV. Något jag gillar är att man modigt tagit hänsyn till den senaste forskningen.

Ett exempel är John 3:16 "For God loved the world in this way: He gave His One and Only Son, so that everyone who believes in Him will not perish but have eternal life." (HCSB)

Jämför med "Så älskade Gud världen att han gav den sin ende son, för att de som tror på honom inte skall gå under utan ha evigt liv." (Bibel 2000)

Lätt kontroversiellt är att HCSB konsekvent skriver "languages" där andra översättninar skriver "tongues". Första Korintierbrevets kapitel tolv blir lite annorlunda med det sättet att översätta.

Två baptistiska trosbekännelser (Tro & Liv)

I tidningen Tro & liv nummer 3 2009 finns en artikel av Ruben Janarv, Två baptistiska trosbekännelser, som analyserar Borekullabekännelsen och 1861 års Baptistbekännelse. Det är verkligen en läsvärd artikel.

Anders Wiberg i Ugglan

Nordiska Familjebok Uggleupplagan skriver om Anders Wiberg:

Wiberg. Anders, vägbrytare för baptistmissionen i Sverige, f. 17 juli 1816 i Vi, nära Hudiksvall, d. 5 nov. 1887 i Stockholm, studerade i Uppsala, prästvigdes 1843 och tjänstgjorde som pastorsadjunkt i Hälsingland, men suspenderades 1850, emedan han utdelat nattvarden i enskildt hus, och tog s. å. afsked från prästämbetet. Yid ett besök i Hamburg 1851 kom han i beröring med baptister, och stadd på en resa till Amerika, döptes han i Danmark 1852. Han arbetade flera år som missionär bland svenska emigranter i Amerika. Efter återkomsten till Sverige åtnjöt han understöd af ett par amerikanska missionssällskap, var 1855 -69 pastor vid Stockholms första baptistförsamling, under hvilken tid Eetelkapellet uppfördes (för medel, som han samlat i Amerika och England), och stiftade 1856 Stockholms missionsförening. 1878 blef W. pastor vid en på Söder bildad församling, för hvars räkning Salemkapellet
uppfördes. 17 juli. 1916 af täcktes på W:s födelsegård Yi en minnesvård, rest af svenska baptistsamfundet. Han skref bl. a. Hvilken bör döpas och hvari består
dopet? (1852, omarb. på eng. 1855) och Svar på lektor Waldenströms "Barndopets historia’’ (1882) samt utgaf tidskrifterna "Evangelisten" (1855-72), det första organet för de svenske baptisterna, och "Kristianen" (1873-89). C-th.

Projekt Runeberg ger på ett föredömligt sätt tillgång till fritt källmaterial.

Det tidiga 1800-talets baptism i USA

I Carl Henrik Martlings nya religionsbiografi över Nordamerika beskriver han det tidiga 1800-talets Nordamerikanska Baptism och hur missionsorganisationer som Foreign Bible Society verkade sammanhållande inom den splittrade baptismen. Några teologiska punkter man kunde enas kring var:

• Bibelsynen med verbalinspirationen som högsta norm
• Synen på församlingens självständighet
• Det kompromisslösa skiljandet mellan stat och kyrka
• Troendedopet genom nedsänkning
• Den symboliska synen på nattvarden
  

Dessa punkter bör ligga som bakgrundsinformation när vi läser 1861 års baptistbekännelse, det amerikanska inflytandet på Wibergs teologi bör ha varit betydande vid det tillfälle när bekännelsen skrevs.

Den svenska baptismen hade ett kontinentalt inflytande bland annat genom J G Oncken, detta kan synas till exempel i Borekullabekännelsen. Luthersk pietism och folkväckelse hade också ett starkt inflytande. Men, mycket inflytande kom från amerikanska missionsorgansiationer, studieresor i USA och missionärer och evangelister som fick stöd från USA. Man ska heller inte förringa det inflytande som senare kom genom den i USA utbildade K.O Broady som med amerikanskt stöd blev Betelseminariets första rektor 1866.

Född av jungfrun Maria

Idag har man predikat om Maria och jungfrufödseln i många kyrkor

Dave Doran har på sin blogg, Glory & Grace, ett intressant inlägg i om jungfrufödseln där han beskriver hur läran om jungfrufödseln under 1900-talet blev en vattendelare och en stötesten i diskussionerna mellan de som inte ville acceptera en naturalistisk världsbild och och de som drogs till en naturalistisk uppfattning av världen och därmed en läsning av Bibeln som färgades av att en svårighet att acceptera under och mirakel. Doran skriver:

Fundamentalists made belief in the virgin birth a watershed issue because it immediately opened a window into crucial theology: (1) the deity of Christ, (2) the possibility of miracles, (3) the transcendence of God, and (4) the inspiration of the Bible. Those who accepted the virgin birth generally accepted each of these; those who rejected the virgin birth generally denied these. The virgin birth became a litmus test as to whether one believed in divinely revealed truth as the basis for Christianity or not. It made a clear divide between the fundamentalists and the modernists, or, in other words, between Christianity and liberalism.

Min övertygelse är att naturalism inte kan bevisas med naturalistiska metoder. Med andra ord, naturvetenskapen kan inte med naturvetenskapliga metoder bevisa att endast det som kan bevisas med naturvetanskapliga metoder är det enda som finns och är rationellt att tro på. Naturalism är ett antagande som inte kan bevisas av vetenskapen.

Även i Sverige har vi haft en debatt om jungfrufödseln, med till exempel den dåvarande ärkebiskopen KG Hammar iblandad. Jag tycker att den dåvarande missionsförstståndaren för Svenska Missionsförbundet, Krister Andersson, har ett intressant inlägg, Biskopar, Bli tydliga!. Han skriver där att:

"Det samtal om Jesus som nu pågår i vårt land, kunde till en början uppfattas som nytt med en "ohelig" allians av pingstvänner och katoliker som initiativtagare. Men nu är tendensen allvarligare än så: vi befinner oss i en fas av samtalet då mycket känns igen från fornkyrkans heta debatter om Jesu natur, gudomlig eller mänsklig eller både och, som det tog flera århundraden att slutföra."

Kanske har dessa frågor betydligt djupare konsekvenser för tro och världsbild än vad vi ofta i frikyrkosamfundet anar. Med intresse kommer jag att följa Dave Dorans vidare bloggposter i frågan, han planerar att följa ämnet i några inlägg till.

Europeiska Baptistfederationen

Europeiska Baptistfederationen är ett sammarbetsorgan för baptister i Europa. Stöd till baptister som förföljs och samordning av humanitärt arbete är viktig arbetsuppgifter. Man driver också ett teologiskt seminarium, International Baptist Theological Seminary of the European Baptist Federation, som jobbar med forskning av vidareutbildning.

Sverige har två samfund som är medlemmar i Europeiska Baptistfederationen, Svenska Baptistsamfundet och Evangeliska Frikyrkan.

Europeiska Baptistfederationens teologi finns i deras Statement of Identity. Det är bekännelse som ger en i grunden klassisk kristen tro. På Wikipedia sammanfattar man bekännelsen på det här sättet:

"utlåtande om identitet" som 17 punkter anger dess teologiska identitet. Man beskriver bland annat sin syn på bibeln som auktoritet, troendedopet, frälsaren Jesus Kristus som fullt människa och fullt Gud, ansvaret för Guds skapelse och kampen mot slaveri, rasism, apartheid och etnisk rensning. Som en ram för punkterna uttrycker de en längtan och förväntan över Jesu återkomst och avsluter med "Amen och Amen. Maranatha, kom, Herre Jesus, kom."

Rättfärdiggörelse

John Piper får frågan om vad han skulle göra om han fick två minuter med påven. Vad skulle du fråga?

1833 New Hampshire Baptist Confession of Faith

I Carl Henrik Martlings nya bok "Från Alaska från Kap Horn - En Amerikansk Religionsgeografi" kan man läsa följande:

"År 1833 antog baptisterna i USA New Hampshire Confession som sitt gemensamma bekännelsedokument, vilket stärkte gemenskapen"

1833 New Hampshire Baptist Confession of Faith är en nedkortning av 1689 års Baptistbekännelse där man också tonat ned calvinismen betydligt. Det är en bekännelse som är kompatibel med den kalvinistiska baptistbekännelsen från 1689, men som är betydligt mer moderat och som många fler kan stämma in i.

Om frälsning skriver man:

" IV. Of The Way Of Salvation

We believe that the salvation of sinners is wholly of grace; through the mediatorial offices of the Son of God; who by the appointment of the Father, freely took upon him our nature, yet without sin; honored the divine law by his personal obedience, and by his death made a full atonement for our sins; that having risen from the dead he is now enthroned in heaven; and uniting in his wonderful person the tenderest sympathies with divine perfections, he is every way qualified to be a suitable, a compassionate, and an all-sufficient Saviour."

Min övertygelse att New Hampshire Confession var med i, och kanske låg till grund för den undervisning Anders Wiberg fick under sin läroresa till Amerika. När han kom hem med det som skulle bli 1861 års bekännelse, då var det rimligen den här teologin med i hans bagage. Det här får blir ett ämne för studier, det vore mycket intressant att göra en noggrann jämförelse mellan dessa två bekännelserna.

Att dela evangelium vid julmaten

Chris-tocentric bloggen tar uppfrågan om hur man bäst delar med sig av evangelium över julmaten. Han skriver

"We need to view the incremental efforts of seed planting, which we perform in the course of natural relationships, as not only a legitimate form of evangelism but also a critical method among our loved ones."

Det är en viktig insikt. Att göra en utläggning av ett komplett evangelium med alla information som behövs för frälsning, som ett väckelsemöte med Billy Graham, är viktigt och har sin naturliga plats. Men, ibland är det bättre att så små frön. Att låta evangelium komma i små bitar som en del av det vanliga samtalet. Att underhålla en bra relation. Be för att det ska leda vidare.

Funktionshindrade barn i Grodno

Jag följer med stort intresse Baptistsamfundets arbete i Vitryssland. I Grodono arbetar Oksana Sakovich med funktionshindrade barn. Det här arbetet är viktigt. Visst är det en del av evangeliets grundläggande budskap att vi ska dela med oss och hjälpa människor i nöd. Ett tackbrev från en mor i Grodno till Oksana Sakovich värmer mitt hjärta:

"Kära vänner! Jag är själv handikappad och min son föddes med funktionshinder. Vi tackar er av hela vårt hjärta, för att vi fick delta i lägret på landet. Vi var där för första gången. Det var trevligt att lära känna många nya människor. Barnens och de vuxnas fritid var välplanerad och intressant. Vi kom hem med massor av goda intryck. Vi vill gärna komma till träffarna i Baptistkyrkan i fortsättningen. Tusen tack från vår familj!"

Det finns hårda regler för utlänningars arbete med mission i Vitryssland. I ett annat sammanhang har Paul Lundh som samordnar Vitrysslandsnätverket berättat om barmhärtighetssystrarnas möjlighet att berätta om Jesus:

"I Barmhärtighetssystrarnas arbete ingår att de bedriver söndagsskola med de barn de möter. Församlingen brukar framföra jul och påskspel vid de institutioner som Barmhärtighetssystrarna besöker. Vi som utländska besökare, kan i de gudstjänster vi besöker, ge en hälsning från Sverige, men vi får enligt vitrysk lag inte predika. Däremot är den lokala församlingen fri att predika och bedriva kristen verksamhet så länge de håller sig inom kyrkans väggar och tomt."

Om vi kan stötta den lokala församlingen i dess iver för evangelisation och skapa förtroende ute i samhället för dess verksamhet, då gör vi ett viktigt arbete för att sprida de glada nyheterna om frälsning genom Jesus Kristus.

Mitt mål med bloggen

Efter någon dag med bloggen börjar jag bli klar över vad jag vill göra:
1. Reflektera över den teologi som ges i Baptistbekännelsen från 1861. Se tillämpningar idag. Se vad som är värt att behålla och vad som vi lärt oss mer om idag. Sätta bekännelsen i dess historiska sammanhang. Publicera 1861 års bekännelse när jag korrekturläst den. Göra en utgåva av 1861 års bekännelse med uppdaterat språk.

2. Blicka ut över den internationella baptiströrelsen som är bredare än svenska baptistsamfundet. I ekumenisk anda ser jag gärna på baptistförsamlingarna i öst, den reformerta rörelsen och de oberoende baptistförsamlingarna i Nordamerika. Jag känner att det vore lite förmätet att anta att just svenska baptister vet bäst i alla frågor.

3. Följa det humanitära arbete baptister gör i världen. Främst tänker jag kanske på Trafficking, mikroekonomi, Thailand, Vitryssland, men det finns mycket mer.

4. Jag kommer att undvika samfundspolitik, samfundskritik och det som Niklas Piensoho kallar ”underlivsfrågor”. Dessa frågor jag får min beskärda del av genom mitt engagemang i min hemförsamling och jag vill inte ägna tid åt det på bloggen. Jag tror det ofta är en risk att kristenheten lägger större tid på moralfrågor än på att sprida evangelium.

5. Jag är medlem i en församling som är knuten till flera samfund. Jag är med förtroende vald till olika poster i denna församling. I en samverkansförsamling blir vissa frågor känsliga, det kan röra sig om dopsyn, medlemskap, andens gåvor, bibelsyn och mycket annat. Jag vill i den här bloggen vara fri att reflektera, prova tankar och idéer, utan att någon ska oroa sig över det. Jag är övertygad att vi gör det bästa på den ort där vi verkar, utifrån de förutsättningar vi har. Samtidigt så blir mitt hjärta varmt när jag läser om de första baptisterna och dess starka övertygelse, jag känner starkt att vill utforska denna övertygelse. Av dessa anledningar kommer jag inte att ange mitt namn på bloggen.

Baptistbloggen

Sedan länge har Svenska Baptistsamfundet haft den snyggaste loggan och en av de bästa hemsidorna. Nu finns även Baptistbloggen där delar av samfundsledningen bloggar regelbundet.

Det är inte vackert att vara stolt, men det är ändå det som bäst beskriver den känsla jag har just nu.

Vitryssland

Baptistsamfundet gör et mycket bra arbete i Vitryssland genom Nätverket för Vitryssland. Det är humanitärt arbete som ofta sker i samarbete med Baptistunionen i Vitryssland. Mycket kretsar kring barmhärtighetssystrar som kommer i kontakt med barnhem, hem för funktionshindrade, sjukhus, fängelser, alkoholrehabilitering och skolor. Jag gläds åt att vi kan göra skillnad i ett land som verkligen behöver både humanitärt stöd och evangelium.

Det händer intressanta saker i många av baptistförsamlingarna i öst. På sina ställen är det väckelse, det är mycket intressant att följa bröder och systrar i tron i dess kamp för evangelium. De kämpar tappert trots att de ibland lever under mycket knappa förhållanden. Europeiska baptistfederationen har en viktig uppgift i att stödja och stötta.

ESV Study Bible

ESV Study Bible är en evangelikal studiebibel som är riktigt användbar. Inledningar till bibelböcker, teologiska artiklar och kommentar till texten gör denna Bibel mycket användbar.

Om Anders Wiberg varit på studieresa till amerika idag, är chansen att han kommit hem till församlingen i Stockholm med en ESV Study Bible stor.

Själv använder jag framför allt den version som finns på webben. Lätt att söka och slå i när man sitter vid datorn.

Shai Linne Jesus is alive

Jag gillar verkligen det sätt Shai Linne har att rakt och enkelt berätta om trons grunder. Jesus lever!

Why Did Jesus Have To Die?

Thabiti Anyabwile är en reformert pastor som är med i samarbetet Together for the Gospel. Han är pastor i församlingen First Baptist Church of Grand Cayman. I det här klippet förklarar han enkelt och rättframt varför Jesus var tvungen att dö.

Luther och den reformerta teologin

Det finns de som menar att inget i Calvins reformerta teologi inte först funnits hos Luther. De reformerta ger gärna Luthers bok "Om den trälbundna viljan" som exempel på detta. Boken finns att läsa på nätet, i Logosmappen bland några andra böcker av Luther översatta till svenska.

Det finns stor anledning att tro att Anders Wiberg, som var utbildad vid det lutherska Uppsala Universitet, var väl känd med Luthers teologi och att han också hade läst "Om den träldbundna viljan. På Wikipedia skriver man att:

"Inom den ortodoxa lutherdomen förnekas människans fria vilja och förmåga att samverka med Gud i fråga om frälsningen. Det är istället Gud som upptänder tro genom det predikade ordet och sakramenten. Det är "tron allena" som frälser människan." Uppslagsordet Frälsning

Skillnaden i synen på frälsning är inte så stor mellan Luther och Calvin. Lutheraner och reformerta i de tidiga baptistförsamlingarna bör ha kunnat känna sig hemma med varandra och samlas genom 1861 års bekännelse som har inflöden både från luthersk och reformert teologi.

Det reformerta arvet

Redan från baptismens början har det funnits två grenar, skillnaden har varit hur man uppfattat den reformerta synen på frälsning och försoning. Mycket av baptismens ursprung är brittiska separatister som i grunden var reformerta. De upptäckte först den fria församlingen och kongregationalismen och sedan troendedopet. Ett starkt reformet inflytande finns t.ex. i London Confession från 1644, så reformert baptism är knappast någon nymodighet. I en rapport från Baptistiska Världsalliansen skriver man "It is interesting to observe that historically the theology of Calvin and Zwingli has had a very great influence on the development of Baptist thinking since the Reformation."f (Report of theological conversations sponsored by the World Alliance of Reformed Churches and the Baptist World Alliance, 1973-77, Geneva-Washington, WARC-BWA)d

Historien talar för att den reformerta riktningen ofta varit den mest livskraftiga, åtminstone var det så de första århundradena i england. Idag finns ett reformert uppvaknande bland baptister i U.S.A. återigen upptäcker man en stor och nådefull Gud. Några återupptäcker 1689 års baptistbekännelse, andra menar att en reformert övertygelse passar väl in Sydstatsbaptisternas bekännelse (Den har ett reformert ursprung) andra som John Piper undervisar om den reformerta riktningens grunder utan att knyta den till någon historisk bekännelse.

Man talar ofta idag om det reformerta uppvaknandet i U.S.A, inte bara bland baptister, utan även bland andra riktningar. R.C. Sproul som är presbyterian och trogen 1646 års Westminster Confession når många genom den undervisning som ges via radio, tidningar, böcker och webb. John MacArthur som kombinerar en reformert syn på frälsningen med ett dispensionalistiskt tolkningsschema för Bibeln når många med sin tydliga undervisning och är en förebild för många unga.

Reformerta kyrkornas världsallians som samlar över 75 miljoner medlemmar, där även Svenska Missionskyrkan är medlem, visar att den reformerta riktningen i kristenheten inte är någon fanatisk minoritet. Som jämförelse har Lutherska Världsförbundet 68,6 miljoner medlemmar. Det finns också många reformerta grupper som inte är knutna till Reformerta kyrkornas världsallians. Man kan också notera att en av de mest betydelsefulla teologerna under 1900-talet, Karl Barth, såg som tillhörande den reformerta riktningen.

Det finns alltså ingen anledning att skämmas för den reformerta teologi som man kan se spår av i Svenska Baptisters Bekännelse från 1861. Snarast är det så att den teologi som ligger bakom bekännelsen borde studeras tillsammans med det lutherska arvet. Kanske är det en väg åter mot en teologi som vill vara trogen Bibeln och som leder till nöd för människors frälsning. Kanske kan vi återigen så en baptistisk väckelse spridas över Sverige.

Om dopet

Om dopet i Anders Wibergs bekännelse 1856:
8. Wi tro, att Dopet bör meddelas endast åt sådana, som sjelwa hafwa avlagt en sannolik bekännelse af en lefwande tro uppå Christum; att det blifwer tillbörligen förrättadt endast genom hela menniskans neddoppning i watten; samt att det bör föregå upptagandet i Församlingens gemenskap och begåendet af Herrens Nattward.

Om dopet i EBF Statement of Identity 2005:
10. Affirm that Believers’ Baptism by immersion is the biblical way to publicly declare discipleship for those who have repented of sin and come to personal faith in Jesus Christ as Lord and Saviour;

I Sverige 2009
Hur ställer vi verkligen oss till troendedopet när man i flera baptistförsamlingar starkt avråder till troendedopet för den som inte haft en baptistisk uppväxt och därför som bebis genomgått svenska kyrkans cermoni. Öppet medlemskap har pastorala poänger och visar på hänsyn för individen. Men att neka den som vill bli döpt att döpas med det bibliska dopet, är det verkligen i enlighet med baptistisk tradition och bibelläsning?

Shai Linne rappar om försoningen

Om Anders Wiberg levt idag och varit på studieresa i U.S.A., hade han haft denna sång med sig hem och spelat för församlingen?

Evangelium

Swedish Baptist Confession of Faith

Swedish Baptist Confession of Faith är en översättning till engelska av den bekännelse som antogs av generalkonferensen 1861. Den finns publicerad i William Lumpkins bok "Baptist Confessions of Faith". Den som översatte var ingen mindre än Erik Rudén. Första utgåvan av Lumpkins bok utgavs 1959. Det betyder att så sent som 1959 tyckte åtminstone delar av Svenska Baptistsamfundet att 1861 års bekännelse som den antogs vid konferensen i Stockholm 23-28 juni var en representativ för svenska baptisters tro.

Klassisk Baptism publicerar Baptistbekännelse

Det nya nätverket Klassisk Baptism har i dagarna publicerat en baptistbekännelse. Det är den bekännelse som antogs av församlingen när Anders Wiberg återkom från U.S.A. På några punkter skiljer den från den bekännelse som sedan antogs av baptistkonferensen 1861.

Baptister är bekännande

Det har alltid funnits baptister som tyckt det är viktigt att sammanfatta sin tro.

Schleitheim Confession år 152 är anabaptistisk och visar att även den tidiga döparrörelsen var kunde skriva bekännelser. The Baptist Faith and Message år 2000 från sydstatsbaptister visar att baptistiska bekännelser skrivs än idag i ett, även i ett samfund med 16 miljoner medlemmar.

Spurgeon som hade en stor betydelse för väckelsen nyutgav 1869 Baptist Confession.

Europeiska Baptistfederationen har ett "Statement of Identity" som i 17 punkter anger dess teologiska identitet. Detta är identiskt med det "Centennuary Message" från Baptisternas Världallians 2005.

Wikipedia anger tro orsaker till ha sammanfattningar av Bibeln i form av bekännelser:

• För att underlätta läroenhet i församlingarna
• Ett verktyg för undervisning om trons grunder
• En hjälp i apologetik när baptisters rättrogenhet blivit ifrågasatt av omvärlden

William Lumpkins bok "Baptist Confessions of Faith" från 1969 0mfattar 441 sidor med baptistiska trosbekännelser.

Alla baptister är inte bekännande. Men en slutsats måste vara att det inte på något sätt är onaturligt för en baptist, en baptistförsamling eller ett baptistsamfund att ha en skriven sammanfattning av det man menar Bibeln lär.

Anders Wiberg

Anders Wiberg var en centralgestalt i den tidiga svenska baptismen och den som skrev bekännelsen från 1861. Han hade med den med sig när han kom tillbaka från U.S.A 1855. Några ändringar gjordes innan den antogs 1861 av generalkonferensen.

http://www.baptist.hvall.com/Content/Historik/Wiberg.htm

Ungdomens dagar

När åldern kommer kan man längta efter ungdomen när engagemanget var på topp och man brann för det man trodde på. Man ser tillbaka på det som varit och undrar om saker kunnat vara annorlunda. I den här bloggen vill jag studera den svenska baptismen när den var i sin krafts dagar. När elden brann. När bekännelsen var tydlig. När man ivrigt evangeliserade.

När gick det fel? Tog Levi Pethrus med sig den Helige Ande när han uteslöts? Tog Örebromissionen över branden för mission? Eller är det så att man sakta glömde den tro och bekännelse som tog sina utryck i 1861 års bekännelse? Det sista är det jag vill utforska i den här bloggen.