Ha mig till föredöme liksom jag har Kristus till föredöme?

På flera ställen föreslår Paulus att de som läser hans brev ska leva som honom, att följa hans exempel

1 Corinthians 11:1

Galatians 4:12

Philippians 3:17; 4:9;

1 Thessalonians 1:6

2 Thessalonians 3:7-9

Paulus såg sig själv som förebild som ett exempel. Att församlingen gjorde gott i att göra som han gjorde. Kan vi göra så?

Om alla i församlingen ber, ger och älskar Jesus som mig, hur långt skulle vi komma som församling då? Det är en rätt utmanande fråga. Kan man vara ledare om man inte är en sådan förebild?

Så kan vi säga till en nybliven kristen "Ha mig till föredöme liksom jag har Kristus till föredöme"?

Projekt "Baptist 1861" utfört?

I december 2009 kände jag starkt manad att börja blogga med temat Anders Wibergs trosbekännelse som antogs av de svenska baptisterna 1861. Motvilligt påbörjade jag arbetet och kände att det verkligen betydde något i den situation som var då.

Nu känner jag nog att flera av de saker som jag ville göra då är uppfyllda. Viktigast är att den som är nyfiken på vad de svenska baptistpionjärerna trodde kan ta hjälp av den här bloggen för att stilla något av nyfikenheten och kanske få hjälp att gå vidare till djupare studier. En del material finns nu på bloggen, och kanske kan det hjälpa någon.

En annan viktig sak för mig var också att finnas med i diskussionen för det nya samfundet, mest genom att enkelt beskriva vad en baptistisk identitet kan vara. Detta som ett stöd vid sidan av arbetet med remissvar. Nu är Gemensam Framtid på gång och jag hoppas det kan bli något bra.

Men, jag har upptäckt att det är kul att blogga, så jag har tänkt att fortsätta ett tag till, även om branden för bloggandet inte är detsamma. Andra saker ligger kanske tyngre på hjärtat just nu.

Så även om jag känner att uppdraget "Baptist 1861" i grunden är utfört så fortsätter jag att blogga så länge det är kul och det känns som det ger något för Gud.

Installation av Dr. Sam Horn

Direktsändning från och med söndag 21:00.



Live streaming by Ustream

Martin Luther som tecknad serie

The works of Andrew Fuller

"The works of Andrew Fuller" kom med posten idag. En stor grön säck var paketet förpackat i, det är så ibland när det kommer över atlanten. I alla fall är det en rejäl bok, det tar nog långt tid innan jag läst igenom. Samtidigt så gav det mycket att bara bläddra i boken under en kväll. Under hösten ska jag försöka följa upp några viktiga teman i boken.

Man förstår att det fanns mycket givande att läsa här för Anders Wiberg. Kanske var den här boken en viktig bakgrund när Anders Wiberg arbetade med 1861 års svenska baptistbekännelse, jag tycker jag ser en del som tyder på det.

Jesu återkomst

Jesu återkomst är ett viktigt ämne i Bibeln. På samma gång är det också ett ämne som bibeltroende ärliga kristna ofta har olika uppfattning om. Det är viktigt att ha med sig att olika uppfattningar verkligen är OK i denna fråga.

Det kan vara intressant att reflektera över vad de tidiga baptisterna i Sverige tänkte om Jesu återkomst. Ett sätt att få en slags inblick i vad det tänkte är att se vad Charles Spurgeon undervisade i frågan. Spurgeon hade ett viktigt inflytande på svenska baptister, särskilt i Göteborgstrakten.

Intressant nog finns en text av Spurgeon i ämnet översatt till svenska från 1896. Det bör därför ha varit en av de texter baptister vid den tiden läste. Det är "Predikningar till Svenska Högmässotexterna" med predikningar av C.H. Spurgeon i svensk översättning ordnade enligt det svenska kyrkoåret . Nionde söndagen efter Trefaldighet har högmässotexten Luk 12:42-28 och temat "Väntan på Kristi Ankomst". Här är ett utdrag ur denna predikan:

"En ämbetsbroder besökte mig och han sade, när vi sutto och samtalade med hvarandra: "Jag skulle tycka om att göra dig åtskilliga frågor, rörande framtiden." Jag svarade då: "Jag kan ej besvara dem, ty jag vet ej mera därom än du." "Men", sade hand, "hvad tror du om Kristi andra ankomst, skall det blifva ett tusenårigt rike först?" Jag sade: "Jag kan ej säga hvilket, med detta vet jag, att skriften afsiktligt har lämnat hela saken, så långt jag kan se, otydlig, på det av vi alltid måtte vänta Kristus och att vi må vara redo hvilken stund han än kommer. Jag tänker att det tusenåriga riket skall börja efter hans ankomst och ej förut. Jag kan ej tänka mig ett rike med konungen frånvarande. Det tyckes för mig vara en viktig del af den tusenåriga härligheten, att konungen skall uppenbaras, men på samma gång vill jag ej uttala mig med bestämdhet angående denna sak. Han kommer kanske ej ännu på tusen år, han kan komma i afton. Skriften lärer oss att "den stund I icke vänten, kommer människosonen". Det är klart att om det vore uppenbaradt, att det skulle dröja tusen år innan han komme, så kunde vi mycket gärna sofva öfver en tid, ty vi skulle ej hafva anledning att vänta honom, när ordet säger att han icke skall komma förr""

""Nå väl", svarade min vän, "men då Kristus kommer, skall icke då den allmänna domen hållas?" Då anförde jag de orden: "De döde i Kristus skola först uppstå." "Men de andra döde fingo icke lif förrän tusen år äro fullbordade. Detta är den första uppståndelsen." Jag sade: "Det finns en uppståndelse från de döda, hvilken aposteln Paulus sträfvade att komma med uti. Vi skola alla uppstå, med de rättfärdige skola uppstå tusen år före de ogudaktige. De skall blifva denna mellantid emellan den ena och dena andra; om detta är den tusenåriga härligheten, eller icke, det säger jag icke, ehuru jag så tror. Men det viktigaste i saken är, att Herren skall komma. Vi veta ej när vi skola vänta hans ankomst; vi böra ej bestämma någon viss förutsagd tid eller någon afgörande omständighet, som skulle tillåta oss att sofva till den förutsägelsen vore uppfylld elle den omständigheten hade inträffat.""

""Skola icke judarne omvändas till Kristus och återkomma till sitt land?" frågade min vän. Jag svarade: "Jo, jag tror så. De skola säkerligen se på honom, som de hafva genomstungit och begråta honom och sörja såsom öfver sin ende son; och Gud skall gifva dem riket och härligheten, ty de äro hans folk, som han icke har för alltid förkastat. Judarne, som är de naturliga grenarna i oljeträdet, skola åter inympas i sitt eget oljeträd och då skall hedningarnas fullhet ha inträdt." "Skall detta ske innan Kristus kommer, eller efter hans ankomst?" frågade min vän Jag svarade: "Jag tänker det blir efter hans ankomst; men hvilket som hälst, så kan jag ej uttala någon bestämd åsikt rörande detta ämne""

Gudstjänst i hemmet

Av olika skäl blev det gudstjänst i hemmet idag. Jag delar med mig av den enkla gudstjänstordningen, kanske kan vara någon till glädje. På grund av bristande sångresurser blev det inga sånger denna gång.

1. Inledning
Gudstjänsten inleddes med framdukning av böcker och tändning av ett stearinljus. Att ordentligt förbereda visar att det är en viktigt stund, ett visst mån av estetik är gott. Stearinljuset påminner om att det är något särskilt, inte minst genom lukten. På så sätt får både lukt och syn sin del av gudstjänsten. En kort inledande bön öppnar efter att ljuset tänts.

2. Dagens texter
För församlingen är det nog oftast bäst att gå igenom en bok ur Bibeln stycket för stycke. Men, för gudstjänsten i hemmet ger evangelieboken en stadga och trygghet, på något sätt ger det en tydlig samhörighet med resten av den gudstjänstfirande kristenheten i Sverige. Av någon anledning känns "Den svenska evangelieboken - med tillägg" i särtryck bättre att läsa ur än evangelieboken i "Psalmer och Sånger". Bön och texter valde jag idag efter andra årgången eftersom det stämde med predikotexten för idag. Temat var alltså "Goda förvaltare".

3. Predikoläsning
1896 gav man ut "Predikningar till Svenska Högmässotexterna" med predikningar av C.H. Spurgeon i svensk översättning enligt det svenska kyrkoåret. Högläsning av Spurgeons predikningar är verkligen både högtidligt, uppbyggligt och utmanande. Nionde söndagen efter Trefaldighet har högmässotexten Luk 12: 42-48 och temat "Väntan på Kristi Ankomst".

4. Fri bön och reflektion
Att reflektera över dagens tema och utifrån det gå över i fri bön känns naturligt.

5. Avslutande bön
Avslutande bön, en bön som inkluderar bön för de gudstjänstfirande församlingarna i staden. En bön för veckan som kommer avslutade.

Att göra video för församlingen

Jag har länge sett behovet av att kommunicera i rörliga bilder. En dröm som ung var att bli, som engelsmännen säger "A man of letters". Men, idag tror jag att det blir mer och mer viktigt att också kunna berätta genom filmklipp.

Det sägs att unga idag ser mer på youtube än på teve. Att som kyrka och församling finnas där är betydelsefullt. Men, också på församlingens hemsida kan enkla videoklipp vara ett bra sätt att kommunicera in i dagens kultur.

En flicka som studerat film och video på ett brittiskt universitet gav mig dessa tips:

1. Se till att du får en fin inramning och en fin bild. Att motiver blir rätt.

2. Ljudet är mycket viktigt. Separat mikrofon är verkligen att rekommendera.

3. Kapa bort allt överflödigt. Tänk över vad du vill berätta, vad huvudbudskapet är. Kapa bort övrigt, även om det är bra material.

4. Enkla övergångar. Inga konstiga effekter, det ser bara oproffsigt ut.

5. En vanlig videokamera duger bra.

6. Ett enkelt videoredigeringsprogram som iMove fungerar bra.

7. Att lägga ut på youtube är lätt. Många se mer på youtube än på TV idag.

Det här klippet från missionskyrkan visar hur enkelt det kan vara:



Det här klippet från en afrikansk pingstförsamling, visar hur man med relativt enkla medel kan berätta sitt budskap:

Bön och bibelläsning i Gemensam Framtid

I ett nytt inlägg på Baptistbloggen kan man läsa om arbetet ett av de nya samfundets fokusområden, Bön och bibelläsning. Per Westblom frågar om just din erfarenhet och om du har någon berättelse eller metod som varit nyttig i ditt sammanhang.

Jag är glad att man ser behovet av andlig växt i det nya samfundet. Vem vet vad det kan komma ut av det hela.

Anders Wiberg och Andrew Fuller

Allt tyder på att baptistteologen Andrew Fuller hade ett viktigt inflytande på den svenska baptistpionjären Anders Wiberg.

I ett brev till G. Palmqvist skriver Wiberg 1 Juli 1853:

"Jag har köpt för din räkning Comprehensice Commentary för $ 81/2 (eljset $ 21), Fullers Complete Works $ 3 samt några mindre böcker."

Man får det intrycket att Wiberg ansåg Fuller vara viktig läsning

I ett brev till G. Palmqvist 18 Aug 1853:

"Jag tror, att Fuller skall lända dig nytta och upplysning öfver många punkter. Äfven jag har nu fått Fuller (af P.S:) och har begynt att studera honom. Jag har hittills funnit mig belåten med hans åsigter. Dock Fuller och alla äro rörstafvar: Biblen, Biblen är den enda fasta grunden att bygga på."

Vidare:

"Jag har talat med många Baptist Predikanter rörande läran om försningen och alla hafva hänvisat mig till Fuller såsom den bästa auktor öfver denna fråga samt (med månhända ett enda undantag, der jag ej fick bestädt svar) hyllat läran om general atonement)."

Min preliminära slutsats är att Anders Wiberg reagerade mot en kalvinism som inte var evangeliserande (high-calvinism) och drogs mot Andrew Fullers mjukare calvinism som var tydligt evangeliserande.

Vikten av textutläggande predikan

Återigen så säger Shai Linne det viktigaste.

Referensböcker vid bibelstudium

Jag tror att man mår gott av att ha några referensböcker vid bibelstudium, referensböcker som man kan lita på och känna sig trygg med. Tre sådan böcker som jag trivs med, och som på samma gång är stabilt evangelikala och uppdaterade med senaste forskningen är:

• "Systematic Theology: An Introduction to Biblical Doctrine" av Wayne Grudem

• "ESV Study Bible"

• "New Bible Dictionary"

Jag har en tendens att mer och mer använda de digitala utgåvorna av dessa, det är underbart att kunna använda dem t.ex. på iPad och på mobiltelefonen.

Om grunden är stabila resurser man kan känna förtroende för, då kan det vara berikande att se vad mer liberal och sekulär forskning har att säga i bibliska frågor. Tre riktigt prisvärda resurser som jag upptäckt att jag gillar att slå upp saker i, eller bara bläddra runt i, är:

• "The Concise Oxford Dictionary of the Christian Church"

• "A Dictionary of the Bible" Oxford
  

• "The Oxford Dictionary of the Classical World"
  

Anders Wiberg och kalvinismen

Anders Wiberg, den kanske viktigaste svenska baptistledaren under pionjäråren, studerade den amerikanska baptismens lära och församlingsliv under över två år på plats i staden Philadelphia. Några lärofrågor var svåra att acceptera.

I Gunnar Westins bok "Brev från och till den svenska baptismens banbrytare 1850-1855" i den historiska inledningen skriven av Gunnar Westin kan vi läsa:

"I Philadelphia och annorstädes hyllade baptisterna ganska allmänt en calvinsk åskådning och särskilt var utkorelsefrågan en svårighet för Wiberg. Varken han eller Palmqvist antogo den. De strikta baptistera (Particular Baptists) hade också de, börjat vika från sina gamla positioner, icke minst tack vare den engelske baptistteologen Andrew Fuller, William Careys vän och hjälpare. Han märkte också att många av baptistpastorerna omfattade "den allmänna försoningen", således icke trodde på den begränsade utkorelsen. Obetingar omfattade den bland baptisterna i Amerika "slutna kommunionen", vilket det arbete om dopet som han författade i Philadelphia, visar. Likaledes var han benägen att omfatta den del av utkorelsenläran som innebar den verkligt pånyttfödda nännsikans ovillkorliga bestämmelse till slutlig salighet ("the perserverance of the saints"). Möjligheten till avfall vore sålunda utesluten."

Vem var då Andrew Fuller som Anders Wiberg uppskattade? En i grunden kalvinistisk baptistpastor som såg allvarliga problem i en kalvinism som inte var evangeliserande. På många sätt är Fullers teologi främst en stark reaktion mot hyper-Kalvinism, som är en osund avart av kalvinism. Det handlar mycket om att vi fritt ska predika evangelium till alla, och att alla på ett sätt har ett ansvar att reagera på evangelium. Gerald L. Priest vid Detroit Baptist Theological Seminary skriver:

"Andrew Fuller (1754–1815), as a leader of the evangelical Particular Baptists, helped save his denomination from the deadening effects of hyper-Calvinism with his promotion of an all-sufficient atonement. Indeed, it was this doctrine that helped launch the modern missions movement in 1792 from Kettering, England. The ethical impetus for the movement was “duty faith,” the two-fold responsibility of every unbeliever to receive the gospel and of every minister to faithfully and indiscriminately offer it."
(. Vol. 7: Detroit Baptist Seminary Volume 7. 2002 (114). Detroit: Detroit Baptist Seminary.)

Jag skulle nog vilja säga att Fuller på många sätt har en kalvinistisk teologi, men en mer moderat kalvinism. Jag svårt att bedöma Fuller, jag är inte tillräckligt inläst. När det gäller Wiberg så får man väl säga att det är sunt att han reagerar på hyper-kalvinismens inbyggda problem och dras till Fullers evangeliserande kalvinism. Kanske ligger här en del av grunden till den svenska baptismens framgångar.

Några brännande teologiska frågor 1852 och idag

Utdrag ur ett brev från G. Palmqvist till Anders Wiberg 8 December 1852:

"Jag skulle gerna höra dina tankar öfver åtskilliga delar såsom: utkorelsen, framhärdandet intill ändan och Close communion, såsom dessa ämnen framställes i Articles of Faith of the Baptist Church -- tryckta i NewYork, Edward H Fletcher, 141 Nassan Street 1850. Jag har icke haft tillfälle att rätt grundligen undersöka dessa ämnen. För egen del har jag icke förbundit mig att predika något annat än Bibeln, hvilken lemnades mig vid min ordination. Jag har ännu icke funnit något i nämnde articlar stridande mot Sjriften. Mitt hufvudsyfte har varit och är att predika den bättring som är inför Gud och den tro som är till vår Herra Jesum Christum, och har således icke ingått eller vidrört andra ämnen. De Du skriver mig säg mig i korta ord din mening över articlarna V, X, samt Close Communion. Wid min öfvergång till Baptisterna hisiterade jag ganska mycker över dessa articlar. Jag tror de kunna förklaras på två sätt, både efter Ca[l]vins och efter Luthers. Calvins tolkning kan jag likväl icke fatta."

Där har vi alltså tre frågor som diskuteras än idag bland baptister:

• Utkorelsen

• Framhärdandet intill ändan - Eternal Security
  

• Close communion - den slutna nattvarden

Amanda Schulmans kräftskola

Planerar att är kräftor i helgen. Det går faktiskt riktigt bra med en alkoholfri variant.

Nedan är en film som beskriver kräftätandets konst. Av någon anledning lätt humoristiskt.