John Owen om profetia

J.I. Packer skriver i en fotnot något intressant om John Owen (1616 – 1683) och profetia. Bokkapitlet "John Owen on Spiritual Gifts" finns att läsa som pdf här.

Det är Rom 12:6, "Vi har olika gåvor alltefter den nåd som vi har fått. Den som har profetians gåva skall profetera i överensstämmelse med tron", som särskilt intresserar mig. Owen menar att i Rom 12:6 "profetia inte kan vara menat annat än som undervisning och predikan, i utläggning och tillämpning av ordet; för den externa regeln ges, att det måste göras i överensstämmelse "med tron", eller den sunda läran om tron som är uppenbarad i Skrifterna."

Visst är det en rimlig tolkning att Bibeln med profetia både menar att den kan ge ny uppenbarelse och att profetia är undervisning och predikan utifrån Skriften, att det finns två betydelser.

Och, visst är en andefylld predikan över en bibeltext en gåva som bygger upp församlingen, samma gäller god biblisk undervisning. Jag tror att helig Ande på ett särskilt sätt kan belysa Skriften för den situation församlingen står i, att predikanten kan få ett särskilt ljus över Bibelordet för det församlingen behöver i den stunden. Predikan kan användas av Gud på ett mäktigt övernaturligt sätt. Det är här jag förväntar mig det profetiska idag.

Hur det sedan är med de andra aspekterna av profeter och profetisk gåva vet jag inte vad jag ska tycka. Jag noterar att jag inte förväntar mig så mycket där. Kanske borde jag läsa Wayne Grudems "The Gift of Prophecy: In the New Testament and Today". Vad jag förstår så menar Grudem att profetia finns idag i en felbar form som skiljer från nytestamentlig tid.

Här är i alla fall citatet från Owen:

"Owen’s remarks on prophets in the New Testament are worth noticing:
The names of prophet and prophecy are used variously in the New Testament: for, 1. Sometimes an extraordinary office and extraordinary gifts are signified by them; and, 2. Sometimes extraordinary gifts only; and, 3. Sometimes an ordinary office with ordinary gifts, and sometimes ordinary gifts only. And unto one of these heads may the use of the word be everywhere reduced.
1. In the places mentioned (Eph 4:11; 1 Cor 12:28) extraordinary officers endued with extraordinary gifts are intended….And two things are ascribed unto them: (1) that they received immediate revelations and directions for the Holy Ghost’ [Owen cites Acts 13:2]; (2) They foretold things to come (Acts 11:28ff; 21:10f.
2. Sometimes an extraordinary gift without office is intended (Acts 21:9; 19:6; 1 Cor 14:29–33).
3. Again, an ordinary office with ordinary gifts is intended by this expression (Romans 12:6—prophecy here can intend nothing but teaching or preaching, in the exposition and application of the word; for the external rule is given unto it, that it must be done according to the ‘proportion of faith’, or the sound doctrine of faith revealed in the Scriptures). Hence also those who are not called unto office, who have yet received a gift enabling them to declare the mind of God in the Scripture unto the edification of others, may be said to ‘prophesy’ (Works, 451f)."
Packer, J. I. (1994). A quest for godliness : The Puritan vision of the Christian life. Wheaton, Ill.: Crossway Books.