Att vara ocool i ungdomsarbetet

Ikväll är det tonårskväll. Av någon anledning har jag känt mig lite gammal och tråkig och inte helt redo för ungdomarna. Men, så kom jag att tänka på den här videon.



Jag är kanske inte så cool, men jag tror inte Bibelns budskap är coolhet, snarare Guds kärlek. Kan jag hjälpa till att dela med mig av Guds kärlek till ungdomarna så är det kanske ändå något gott i det hela. Nu känns det bättre.

Altar calls

Charles Spurgeon gjorde inte "Altar calls". Filmen nedan kan få en över att reflektera över vårt sätt att bjuda in till tro på Jesus. Visst finns det något aningens manipulativt i videon nedan.

Charles Spurgeon

Jag gillar C.H. Spurgeon, han hade också stor betydelse för många av Sveriges tidiga bapister.

Baptister och trosbekännelser

Hur förhåller sig baptister till trosbekännelser?

Timothy George vid Beeson Divinity School förklarar:

"As Baptists seek to be faithful shapers of the future under the lordship of Jesus Christ, we would do well to remember and reclaim the confessional character of our common Christian commitment. Baptists are not a creedal people, for we regard no humanly devised statement as equal to the Bible. Nor do we believe that the state has any authority to impose religious beliefs on its subjects. However, Baptists have historically approved and circulated confessions of faith for a threefold purpose: as an expression of our religious liberty, as a statement of our theological convictions, and as a witness of the truths we hold in sacred trust. Our confessions are always accountable to Holy Scripture and revisable in the light of that divine revelation."
(George, T., & Dockery, D. S. (2001). Theologians of the Baptist Tradition (9–10). Nashville, TN: Broadman & Holman Publishers.)

Det här stärker mig i arbetet med projekt Baptist 1861. Jag tror vi gör gott att ta ut riktningen för framtiden utifrån ett studium av vår tradition och den teologi som varit viktig för dem som gått före oss.

Artikeln om 1689 års baptistbekännelse på Wikipedia är läsvärd i det här ämnet, "1689 Baptist Confession of Faith". På flera sätt är det ur den traditionen vi kommer, genom inflytande från J.G. Oncken, Storbrittanien och Nord Amerika. General Baptists drogs ofta in i villoläror och utrotade nästan sig själv. Anabaptisterna blev aldrig så många, även om de har en mycket intressant teologi som jag inspireras mycket av.

Jag tycker också det är rätt att man i Gemensam Framtid tar fram en teologisk grund för församlingarna. Där har vi en grund vi har gemensamt, något att utgå från i de lokala samtalen i lärofrågor och något att visa världen och vår stad vad vi står för.

Vem är den viktigaste baptistteologen genom tiderna?

För mig är det på många sätt naturligt att den bästa baptistpredikanten genom tiderna är CH Spurgeon och att den största evangelisten bland baptister är Billy Graham.

Men, vem är den viktigaste baptistteologen genom tiderna? I boken "Theologians of the Baptist Tradition" så har man ägnat kapitel åt följande teologer, kanske kan det vara en fingervisning:

• John Gill
• Andrew Fuller
• John L. Dagg
• James Petigru Boyce
• The Broadus-Robertson Tradition
• Charles Haddon Spurgeon
• Augustus Hopkins Strong
• Benajah Harvey Carroll
• Edgar Young Mullins
• Walter Thomas Conner
• Herschel H. Hobbs
• W. A. Criswell
• Frank Stagg
• Carl F. H. Henry
• James Leo Garrett Jr.
• Millard J. Erickson

Listan ovan är ganska nordamerikansk, och visst borde det finnas européer värda att nämna. Jag vet att James William McClendon, Jr. hålls rätt högt på Internationella Baptistseminariet i Prag. Sedan har jag en förkärlek för Balthasar Hubmaier, hade han fått leva längre hade han varit mer självklar i topplistan. Sedan kan man ju undra vad man gör av J.G. Oncken som var ett geni som församlingsplanterare. I Sverige tänker jag direkt på Anders Wiberg, men jag tror han är svår att försvara i internationella topplistan.

Själv lutar jag just nu åt att Andrew Fuller kan vara den som haft störst betydelse.

Vad tror du?

Att säga ifrån när läran driver

Carl Trueman har som vanligt skrivit ett läsvärt blogginlägg. En iakttagelse han gjort i kyrkohistorien är att det är det ser ut som om man måste säga ifrån ibland om ens församling och samfund ska överleva. Det styrker mig i de diskussioner vi haft den här veckan och i det jag sagt och gjort.

Här är Carl Truemans tankar:

"Church history from Paul onwards teaches that the faith cannot be maintained simply by making general, positive statements of doctrinal positions. It can only survive when those crossing the line are called out by name and, if necessary, shown the door. Silence is golden in many cases but not when it comes to speaking the truth. After a while, that silence becomes deafeningly eloquent."

Gordon Fee rekommenderar Bibellexikon

Gordon Fee är en vår tids mer kända exegeter. Hans handbok i bibeltolkning "How To Read The Bible For All Its Worth - A Guide To Understanding The Bible" tillsammans med Douglas Stuart har blivit en modern klassiker. I den boken ger han förslag på bibellexikon, jag ger listan här med en kommentar från mig:

• The four-volume International Standard Bible Encyclopedia (ed. G. W. Bromiley [Grand Rapids: Eerdmans, 1995]). En stabilt evangelikal encyklopedi. Har jag tid och vill gå in på djupet i något är det här en av de resurser jag gillar bäst. Nyligen gav jag bort min utgåva i papper till en ungdomsledare som jag tror behöver den bättre, nu använder jag den digitala versionen i Logos. På många sätt känns det att bibeluppslagsverk i flera band gör sig bäst digitalt med den sökbarhet och hanterbarhet man får där. För mig är det en resurs jag känner mig trygg med.
  

• The one-volume New International Bible Dictionary (ed. J. D. Douglas [Grand Rapids: Zondervan, 1999]). Jag har inte använt det här bibellexikonet.
  

• Eerdmans Dictionary of the Bible (ed. David Noel Freedman [Grand Rapids: Eerdmans, 2000]). Det här är det bibellexikon jag använder allra mest. Både pappersversionen och den digitala versionen i Olive Tree Bible Software. Artiklarna är ofta lagom långa för att läsa på mobilen och ger ofta den översiktliga information man behöver om man vill kolla upp något i en bok man läser eller något man läser om på någon blogg. Uppdaterad med den senaster forskningen och har bibliografier som visar vägen till djupare studier i ett ämne. Samtidigt är det ett bibellexikon som är lite ojämnt i teologi och attityd till Bibeln. Det bör inte vara det enda uppslagsbok man har hemma, med fördel kan den kompletteras med den mer stabilt evangelikala New Bible Dictionary.

I den svenska utgåvan, Gordon Fee och Douglas Stuarts "Att läsa och förstå Bibeln - en handbok" (som tyvärr är slut) finns det en lista på rekomenderade svenska bibellexikon:

• Illustrerat Bibellexikon (Illustrert Bibellexikon a.s., 1988-91) i nio band. Jag har den tidigare utgåvan i tre band som också har en bra konkordans för varje ord. För mig är den mycket användbar och väl värd det ganska dyra pris som utgåvan i tre band har på antikvariat. Jag har upptäckt att Illustrerat Biblelexikon med dess bibeltrohet tillsammans med Nationalencyclopedins mer uppdaterade och vetenskapliga perspektiv kan vara en riktigt bra kombination.
  

• Uppslagsbok till Biblen (EFS, 1987). Har inte den boken.
  

• Bibelfakta i färg (Libris, 1986). En trevlig bok, som jag upptäcker att jag inte använder så mycket.
  

• Svenskt Bibliskt Uppslagsverk (Nordiska Uppslagsböcker (1962-63). Ett rätt så omfattande uppslagsverk. Jag hoppas att få hem det nästa vecka. Konservativa lutheraner som Biblicum är inte så nöjda med detta uppslagsverk och jag tror inte att bibeltrohet är det som utmärker artiklarna här. Snarast är det den senaste forskningen som den såg ut i början av 60-talet vid svenska universitet som verkar vara i fokus. Jag har i alla fall bestämt att det ska få en plats i min bokhylla bredvid Illustererat Bibellexikon i tre band, jag tror att det kan bli en nyttiga övning att jämföra artiklar och tänka över skillnader.