Nya sätt att vara kyrka

Baptistbloggen

Tänker nostalgiskt på tiden då Baptistloggen levde och var aktiv. Mycket har förändras, till exempel så finns inte baptistsamfundet längre. Flera bloggare som var aktiva då har tystnat eller bytt forum. Får en liten sorgsen känsla att vara en av de få som fortfarande bloggar.

För min del finns fortsatt kärleken till baptiströrelsen kvar. Och Anders Wibergs trosbekännelse från 1861 är stark teologi tänker jag i djupet av mitt hjärta. Till våren kommer det något på det här temat i någon form lite mer fysisk än en blogg är planen.

I'm a Christian But I'm Totally Not

Treenigheten

Håller frikyrkligheten på att spåra ur när det gäller treenigheten och i praktiken bli modalister? Jag tänker på när vännerna i församlingen ber, att det sällan finns tydligt treeniga element. Det här är något jag tänker på just nu och söker ledning hos den gamle puritanen John Owen.

"I gudomens enhet finns det tre personer, av samma substans, makt och evighet: Gud Fadern, Gud Sonen, och Gud den helige Ande. Fadern är inte av någon, vare sig född eller utgående; Sonen är evigt född av Fadern; den helige Ande utgår evigt från Fadern och Sonen. Denna lära om Treenigheten är grunden för all vår gemenskap med Gud och vår trygga avhängighet av Honom.". 
Ur Savoydeklarationen från 1658 som John Owen var medredaktör för.

Min kung

Att lära av fäderna - urgamla stigar

Lästips i sommaren Urgamla stigar, en blogg som delar texter från förebilder i historien.

När vännernas facebookprofiler regnbågsfärgas

Det är spännande att vara kristen i dessa dagar. En omvärdering i moralfrågor sprids genom västerlandet, så också i de västerländska kyrkorna. Det är bara att se reaktionerna på det nyligen tagna amerikanske beslutet, och hur dessa reaktioner glatt delas i sociala nätverk med regnbågsflaggan som ett tydligt tecken.

På ett sätt ger det hopp, för det är tydligt att en kultur relativt snabbt kan ändra sig i viktiga moralfrågor. Kanske kommer den kristna etiken att om en snar framtid slå igenom starkt i vår kultur. Det vi ser är att förändring är möjlig, även om alla förändringar kanske inte är de vi önskar. Jag har en aning om att en omsvängning till klassikt kristna övertygelser kommer att ske under min livstid.

Sedan är det nästan lite ironiskt att se hur den delen av svensk kristenhet som mest klagar på amerikansk teologi själva är så otroligt påverkade av amerikansk teoribildning. Personligen längtar jag efter en inhemskt europeisk teologi som är stabil och biblisk. När kommer nästa Theodor Zahn? Eller nästa David Hedegård? Och var är en Anders Wiberg av idag?

Konsensus är inte alltid enkelt i praktiken

Utblick över samfunds-Sverige

Sakta har jag insett att kyrk-Sverige är lite annorlunda än när jag började blogga 2009. Här är några korta skissartade reflektioner.

• Katolska kyrkan går som tåget, helt tydligt har det fångat en längtan hos många svenskar. Frikyrkorna bör allvarligt ställa sig frågan varför.

• Pingst tycks ha självförtroende och driv för förnyelse och evangelisation. Istället för att vara ett trött gammalt konservativt samfund från förr är det istället full fart framåt med ett tydligt ledarskap.

• Equmeniakyrkan blir allt mindre en federation av tre samfund och mer en helt ny kyrka som försöker hitta en ny identitet. Det blir intressant att se var man hamnat om några år, om man vill behålla en frikyrkoidentitet, eller om man vill vara en light-version av Svenska Kyrkan.

• Svenska kyrkan framstår som allt mer spretig och svår att hålla samman. Från konservativast konservativt till liberalast liberalt i en blandning som ibland är svår att förstå sig på.

• Evangeliska Frikyrkan börjar allt mer ta rollen som Sveriges baptistsamfund. Här blandas evangelikalt med trendriktigt på ett mycket intressant sätt.

• EFS har en stabil grund, samtidigt som det ibland tycks skava i förhållande till Svenska Kyrkan som man är en del av. Många gånger tror jag att EFS teologiska stabilitet kommer att betyda mycket för Sverige de närmaste åren.

• Allians tycks stå stabila i sin vilja att nå Sverige med evangelium.

Det som saknas kan tyckas är ett stabilt baptistsamfund, varför fungerar det inte i Sverige? Vad gjorde vi för fel?

Jonathan Edwards - relevant för svenska baptister

Den svenska baptistpionjären Anders Wiberg skrev under sina studieår i U.S.A. hem till vännerna i Sverige och rekommenderade läsning av Andrew Fullers samlade verk. Eftersom vi vet att Andrew Fuller själv läste Jonathan Edwards så innebär det att en läsning av Edwards kan vara relevant som bakgrund till de svenska baptistpionjärerna. 

Sajten Baptisternas historia ger en kort intro till Jonathan Edwards finns i dessa blogginlägg:

Jonathan Edwards liv

Jonathan Edwards predikan

Jonathan Edwards andlighet

Turist i frikyrkoland

Pulps underbara sång "Common people" handlar om en ung dam som tycker det är lite coolt med arbetarklass och vill prova att leva så. Men, alla gillar inte turisten som skrattande dansar runt i den tuffa vardag man själv inte kan komma undan:

"Cause everybody hates a tourist
Especially one who thinks it's all such a laughYeah and the chip stain and grease will come out in the bath"

Ibland kan jag känna så i frikyrkoland. Det är en vardag många har i släkten och som de växt upp och in i, en vardag som kanske inte är enkel att bara lämna. Det är något annat att komma från en sekulär bakgrund.  Så på det sättet är jag var jag en gång lite turist i frikyrkoland. Allt nytt och spännande, kanske förstod jag inte allvaret. Men, med goda förebilder fostrades jag sakta in i tjänandet och glädjen med djupare, tryggare och ärligare. Ändå är det så att jag aldrig helt vill förlora den där uppsluppna nyfikenheten och förundran inför livet med Jesus. Att inte bli trött och bitter utan att ha som mål att bli en av de trogna äldre på bönemötena som ännu vid hög ålder tycks finna en barnslig glädje i Jesus.

Teologiskt lexikon

"Teologiskt lexikon" av Per Beskow är riktigt användbart. Bra och korta förklaringar av teologiska termer. Kompletteras väl med fördjupningsartiklar i Nationalencyklopedin. Per Beskow har också en liten teologisk ordlista som bilaga till "Kristen tro" av Alister McGrath.

Många gånger har jag även glädje av den lite mer omfattande "Teologisk handbok - litet lexikon till teologins historia" av Tage Bentzer. Tyvärr hittar jag inte någon liknande i tryck idag. Och det ska sägas, ofta har Illustrerat Bibellexikon i tre band bra förklaringar till termer som är knutna till Bibeln, gratis på webben dessutom.

Men, det är också riktigt uppfriskande att studera grundläggande teologiska termer i J.I. Packers "Nyckelord som öppnar trons värld". Jag trivs bra med det reformatoriska perspektivet och den friska oräddheten inför Bibeln. Baptistpionjärerna har ofta en tydligt reformatorisk teologi och det finns en kraft i den rörelse som känns än idag.