Turist i frikyrkoland

Pulps underbara sång "Common people" handlar om en ung dam som tycker det är lite coolt med arbetarklass och vill prova att leva så. Men, alla gillar inte turisten som skrattande dansar runt i den tuffa vardag man själv inte kan komma undan:

"Cause everybody hates a tourist
Especially one who thinks it's all such a laughYeah and the chip stain and grease will come out in the bath"

Ibland kan jag känna så i frikyrkoland. Det är en vardag många har i släkten och som de växt upp och in i, en vardag som kanske inte är enkel att bara lämna. Det är något annat att komma från en sekulär bakgrund.  Så på det sättet är jag var jag en gång lite turist i frikyrkoland. Allt nytt och spännande, kanske förstod jag inte allvaret. Men, med goda förebilder fostrades jag sakta in i tjänandet och glädjen med djupare, tryggare och ärligare. Ändå är det så att jag aldrig helt vill förlora den där uppsluppna nyfikenheten och förundran inför livet med Jesus. Att inte bli trött och bitter utan att ha som mål att bli en av de trogna äldre på bönemötena som ännu vid hög ålder tycks finna en barnslig glädje i Jesus.