Församlingen 1861

I eftermiddag kommer jag att ägna mig åt uppbygglig läsning om församlingen och församlingens organisation. Särskilt tänker jag på uppgifterna som föreståndare, församlingsledare och församlingsmedhjälpare och deras inbördes relationer. Som utgångspunkt tar jag punkt 9 i Svenska Baptisters Bekännelse 1861:

"9. Wi tro, att en ordentlig Christi Församling är ett samfund af troende och döpta christna, som hafwa med hwarandra öfwerenskommit att söka hålla allt hwad Han hafwer befallt: att uppehålla offentlig gudsdyrkan; att under den Heliga Andas ledning utwälja ibland sig sjelfwa h e r d a r eller t i l l s y n i n g s m ä n, och t j e n a r e; att iakttaga Dopet och Herrans Nattward; att utöfwa christlig församlingstuckt; att befrämja gudsfruktan och broderlig kärlek; och att bidraga till evangelii allmänna utbredande; — samt att hwar och en sådan församling är ett oberoende samfund, fritt uti sitt förhållande till alla andra christna församlingar, och erkännande Christus allena såsom sitt Öfwerhufwud."

Kristologi

Har just läst klart Donald MacLeods "The Person of Christ". Visst finns det många argument för en klassisk kristologi. Samtidigt så upplever jag att det är något som är påtagligt ifrågasatt i vår tid.

Inte bara akademisk teologi är en faktor här, utan även hemförsamlingsrörelsen och anabaptistiska rörelser ställer ger nya förutsättningar för en klassisk kristologi. Bland den spirande anabaptistiska rörelsen i Sverige har man redan börjat ifrågasätta treenigheten. I Gunner Westins "Den kristna friförsamlingen genom tiderna" kan man läsa om hur anabaptisterna ibland avvek i kristologi. När teologin blir decentraliserad till husgruppen eller en lös samling troende utan teologisk skolning är det lätt att göra misstag och det missa viktiga insikter kristenheten gjort genom historien.

Jag tror att det finns anledning att den del av döparrörelsen som fick stor framgång och växte också var den del som snabbt tog till sig av klassisk teologi, ett exempel är den brittiska baptismen som snabbt skrev 1689 års baptistbekännelse med Westminsterbekännelsen som utgångspunkt.

Kanske kommer kristologi vara det viktigaste för församlingarna att studera åren som kommer.

Reformationen

Var anabaptismen och baptismen en del av reformationen, eller var och är det en separat rörelse? På många sätt känner jag mig hemma med baptismen som en del av reformationen, där Luther och Calvin tillhör vårt arv.

Ligonier Ministries har en del bra resurser om reformationen samlade i artikeln "Reformation Day Resources, Plus 4 Free MP3 Downloads".

The Good News We Almost Forgot

Läser Kevin DeYoungs bok "The Good News We Almost Forgot - Rediscovering the Gospel in a 16th Century Catechism". Det är en utläggning över Heidelberg Katekesen. Jag trivs mycket bra med den.

För den som vill höra en rap-sång över Heidelberg katekesen så finns det här.

Att tro på Bibeln men att ha olika tolkningar

Keith Mathison tar upp frågan om tolkningar och Bibelns ofelbarhet i artikeln "We Believe the Bible and You Do Not". Det handlar om när man delar upp i den egna rörelsen som läser Bibeln som den är, och de andra rörelserna som inte ser vad som klart står i Bibeln. Mycket nyttig läsning.

Keith Mathison skriver:

"The fact of the matter is that people who believe equally in the authority and inerrancy of Scripture sometimes disagree in their interpretation of some parts of that Scripture. We know God’s Word is not wrong, but we might be. God is infallible; we are not. We are not free from sin and ignorance yet. We still see through a glass darkly. In hermeneutical and theological disputes, we need to make an exegetical case, and we need to examine the case of those who disagree with us. It proves nothing to make the bare assertion: “We believe the Bible and you don’t.”"

För en tid sedan talade jag med en dam efter ett bibelstudium. För henne var det som om att antingen var Bibeln läst så bokstavligt att man inte behöver tolka, eller så tolkar man och då är alla (och då menade hon verklige alla) tolkningar lika bra.

Jag berättade för henne att jag tror att grunden för vår kristna tro är Bibeln, det Gud berättat för oss, Guds ord. Till hjälp vid läsning och tolkning har vi den helige Andes belysning av Bibelordet och de som gått före. Vi får vara ödmjuka, vi är människor som kan ta fel och tagit fel många gånger. Goda kristna, som tar Bibeln på allvar, har tolkat olika genom historien.

Det finns fortfarande saker att lära, tiden tog inte slut med den Augsburska bekännelsen, Westminsterbekännelsen, 1689 års baptistbekännelse, Svenska Baptister Bekännelse 1861, Scofields Referensbibel eller Remiss för GF-kyrkan. Även om de gamla klassiska bekännelserna ofta är mycket trogna till det Bibeln lär, är de inte skrivna i sten, och vi måste alltid vara beredda att ompröva i Bibelns ljus.

Men, alla tolkningar är inte lika bra. Om vi tror att Bibeln är Guds ord är det också rimligt att tro att det finns bättre och sämre tolkningar av Guds ord till oss. Om Gud har talat till oss, är det inte då viktigt att ta reda på hur vi ska förstå det han sagt. Då är inte allt lika bra, även om det känns rätt eller eller låte trevligt. Vi måste verkligen samlas runt våra Biblar för att göra vårt bästa att förstå vad Gud vill säga oss. Låta tolkning brytas mot tolkning. Närma oss Guds sanning.

GF-Lasses blog om remissvar

Jag gläds åt alla remissvar som kommit in, GF-Lasse rapporterar om 491 svar. Det är med stort intresse jag kommer att följa hans blogg den närmaste tiden.

Av någon anledning känner jag mig påtagligt positiv till arbetet. Jag vill verkligen göra det bästa av den situation som är. Vi får be för arbetet med läsning och sammanställning av remissvaren.

Statement of Baptist Identity

Jag gillar det "Statement of Baptist Identity" som Europeiska Baptistfederationen har antagit. Det är samma text som Baptisternas Världsallians har antagit.

EBF beskriver den såhär:

"At its Council in September 2006 the EBF adopted the Message of the 2005 Baptist World Alliance Congress as a Statement of Baptist Identity which can helpfully summarise the core beliefs and values which are common among European and Middle Eastern Baptists. Each member Union has its own Doctrinal Basis or Declaration of Principle and these can be obtained by contacting the particular Union."

Jag tror att det är ett bra dokument att ha med i tankarna under arbetet med teologisk grund för GF-kyrkan. Inte minst tonen i är värd att lära av tänk om GF-kyrkans text kunde sluta med "Amen and Amen. Maranatha, come, Lord Jesus, come."

The Illustrated Everyday Bible Companion

Jag håller på att fylla en portfölj med resurser för bibelstudier, portabla bibelstudier.

Senaste tillägget är The Illustrated Everyday Bible Companion. Det är flera resurser i en. Den fungerar som bibellexikon, konkordans, bibelhandbok och guide till seder och bruk.

Det är inte värsta akademiska boken, men hittills känns det som en riktigt bra bok som alla i gruppen kan bläddra fram nyttig information i. Jag tror på att låta alla vara delaktiga i studiet och slå upp saker själva. Att inte allt kretsar kring ledaren som vet allt bäst.

Nu verkar det inte gå att köpa den här boken ny på webben. En vän i Amerika jagade tag på ett begagnat exemplar och skickade till mig. Jag är mycket tacksam.

Havet ligger blankt och gömmer en skatt

"Haver ligger blankt" med bandet Reeperbahn har betytt mycket för mig genom åren. Den ger en konstig resonans i mitt liv.

Jag tänker att många sådan som unga människor som låten beskriver har en djup hunger efter Gud. Hur gör vi i församlingen när det kommer unga män och kvinnor som inte gått den vanliga vägen. Som inte gått via ungdomsarbete eller konfirmation. Som kommer genom en obeskrivlig längtan, en törst som livet inte lyckats släcka hittills. Som vill ha sitt liv som nålar i sitt bröst, vill se och uppleva allt. Där det enda som är kvar att prova är Jesus.

Om Gud 1847

1847 års tyska baptistbekännelse om Gud.

"2 ARTIKELN.
Om Gud.
Vi tror, att blott en levande sannfärdig, och evig Gud är: Fadern, Sonen och den Helige Ande. Till sin natur och sina egenskaper är de fullkomliga, eviga lika och oskiljbara, så att Fadern är sann och evig Gud, Sonen sann, evig Gud och den Helige Ande sann, evig Gud. Vi tror dock icke på tre gudar utan blott på en evig, allsmäktig, allvis, allvetande, allestädes närvarande Gud. Till kunskap om denne Gud kan människan komma allenast genom den Heliga Skrifts och den Helige Andes gudomliga uppenbarelse."

Groupthink - gruppdynamiskt fenomen

Groupthink är ett mycket intressant gruppfenomen. Det uppstår när en beslutsgrupp är så lika varandra att man inte klarar att ge vettig intern kritik av beslut man tar. Enheten i gruppen blir en så naturlig sak, att man tappar förmågan att se kritiskt på förslag man tar fram.

Jag undrar om det inte kan uppstå sådan saker i församlingsledningar också. Att man på något sätt tappar förmågan att se utanför sig själv. Man ser ett problem, och tar fram en lösning som alla i gruppen jublar åt. Lösningen är sådan att alla direkt känner att det här är rätt. Ingen idé att ifrågasätta, alla fattar ju att det här är det rätta. Groupthink. Man undviker konflikter. Det är jobbigt att ifrågasätta varandra. Visst är det skönt att nå konsensus, alla är överens. Groupthink.

Fanns det tendenser till groupthink i de tidiga baptistförsamlingarna? Det kan man nog tänka att det gjorde ibland. Men, jag tänker nog att det var först när en tid hade gått och man många hade växt upp i församlingen och formats lika som risken ökade ordentligt. Ibland undrar jag om inte en del av de uteslutningar som gjordes är grundade i sådant här tänkande. Stereotypt likriktat tänkande. Ingen plats för en kreativ ifrågasättande individ. Groupthink.

Nu tror jag att det här kan bli bättre om man är lite vaken, och många församlingsledningar är nog ganska vakna för det här.

Theologisches Begriffslexikon zum Neuen Testament

Jag fick hem "Theologisches Begriffslexikon zum Neuen Testament" i mitten av veckan. Det är ett lexikon som reder ut vanliga grekiska begrepp i Nya Testamentet. Nu är jag inte så bra på tyska som jag vill vara, men de kunskaper jag har räcker för att tränga igenom en artikel om det är något som är riktigt intressant. Så vitt jag kan se med mina begränsade tyska-kunskaper är det en bok jag kan rekommendera.

Mer användbart för mig är den engelska motsvarigheten "New International Dictionary Of New Testament Theology" i fyra band. Jag gillar den skarpt, när man läst igenom en artikel för man känslan av att fått allt viktigt. Ibland använder jag "Little Kittel" som jämförelse för att få en "second opinion".

För det vanliga bibelstudiet när man bara vill ha en snabb förklaring av ett ord i nya eller gamla testamentet så använder jag "Mounce's Complete Expository Dictionary Of Old And New Testament Word". Där ser man snabbt vad det engelska ord man läser i Bibeln har för bakomliggande grekiska eller hebreiska ord. Snabbt och översiktligt. Alla bibelläsare borde ha tillgång till den här boken. Nu vet jag att många använder Vine's och gillar den, och det är väl en äldre motsvarighet som många gillar.

Rom1017 - Bra undervisning på svenska

Jag gläder mig åt den nya sidan Rom1017. Det är stabil och bibeltrogen undervisning på Svenska. Hittills är allt material av Roland Hellsten.

Roland Hellsten har studerat vid mitt favoritseminarium, Dallas Theological Seminary. Lyssnar du gärna på engelska finns det mycket att lyssna till där också, särskilt gillar jag DTS Chapel.

Med Rom1017 känns det som det äntligen finns en resurs på svenska som jag helhjärtat och utan förbehåll kan rekommendera. Jag tror det här kommer att vara mycket positivt för svensk kristenhet.

Dagens skriver om detta i artikeln "Ladda ner predikan på ny webbsajt". Läs också gärna artikeln "Hellsten väjer inte för svåra texter i sin bibelundervisning".

Den lokala församlingens frihet

I Dagen kan man läsa att det kommit in många svar på remissen om det nya samfundet med arbetsnamnet GF-kyrkan.

En förhandstitt på de remisser som kommit in visar sig enligt artikeln "500 remissvar är målet för nya kyrkan":

"Exakt vad remissvaren innehåller kan han inte redovisa i dagsläget men generellt reagerar instanserna mot sådant som de inte känner igen och som inte tillhör den egna kyrkotraditionen.

- Det känner vi igen sedan tidigare. Invändningarna handlar till stor del om kyrkosyn, vilken roll sakramenten har och vilken ämbetssyn den nya kyrkan ska ha, sammanfattar Lasse Svensson."

Min tanke att det blir mycket viktigt för det nya samfundet att ge en betydande frihet åt de lokala församlingarna att leva i de särdrag som är viktiga för den egna identiteten, som bäst tjänar det kringliggande samhället och som förverkligar det uppdrag att vinna människor för Jesus på det sätt som församlingen har förutsättningar för. Jag tror inte på enhetslösningar, församlingar består av olika individer och lever i olika samhällen. En mer högkyrklig församling kan passa bäst på en plats, och en mer lågkyrklig i ett annat sammanhang.

Samtidigt tror jag inte på att benhårt hålla fast vid traditioner. Vi måste låta allt vi gör gå igenom Bibelns ljus, och det som bara är övervintrade traditioner bör vi vara försiktiga med att göra något heligare av än vad de egentligen är.

Det kanske främsta skälet för stor frihet för den lokala församlingen är den lokala ekumeniken. Att samfundet finns på ett kontor i Stockholm istället för flera har betydligt mindre betydelse än lokal ekumenik. Det nya samfundet måste lämna den frihet som behövs lokalt samarbete av olika art. För en del missions- och baptistförsamlingar är det inte självklart att det är Svenska Kyrkan som ligger närmast, speciellt när det gäller ungdomsarbete står man ibland närmare pingstförsamlingen. Kanske går man en dag ihop med pingstförsamlingen, då gäller att det finns möjlighet till lokalt anpassade stadgar och en frihet att forma församlingslivet så att det passar även ett sådant samarbete.

Det är många utmaningar vi står inför. Mycket att be för. Kanske kommer en vind av Jesus-centrerad och Bibeltrogen undervisning strömma ut från processen, det är vad jag hoppas.

Edie Sedgwick och remissen

Slutputsen på remissen ligger nu för justering. Det känns bra. Då kan jag skicka in i tid.

I kväll över jag på att leva mig in i någon människa liv och fundera på hur man bäst berättar om evangelium och hur man kan ta mot personen i församlingen. Ämnet för kvällen är Edie Sedgwick, Andy Warhols superstar. Det är en person som inte lämnar en oberörd. Psykiska problem och droger präglade hennes liv. Inte blev det bättre att hänga med Andy och de andra på The Factory, det blev bra konst, men troligen trasslade det till många liv.

Hur skulle det gått om Edie fått möta Jesus? Om hon fått höra ett starkt evangelium och kommit till tro. Jag vill inte tro att hon varit mindre levande eller mindre vacker. Kanske hade hon varit en underbar söndagskolelärare. Mycket troligt hade hon levt nu, istället för att dö av narkotika. Kanske hade hon fått ordning på livet och funnit en trygghet. Jag kan tänka att hon varit den där tanten på bönemötet som ber så levande, nästan febrigt, i sin tacksamhet för Jesus och sin längtan efter hans återkomst.

Vad skulle jag göra om någon som Edie kom till församlingen en söndag förmiddag? Hur kunde vi ta hand om henne, ger kärlek, trygghet och ge en grund för att berätta om frälsning genom tro på Jesus? Det är min lilla läxa till mig själv ikväll.

John MacArthur och baptister i öst

Läser om att ryska baptister hade en stor pastorskonferens för någon dag sedan. Björn O. Hansen rapporterar i inlägget "Pastorkonferanse samlet 500 pastorer i Russland".

Kanske intressantaste med konferensen kanske är att det är ytterligare ett exempel på den betydelse John MacArthur har bland baptister i öst. Björn Olav skriver:

"Årets hovedtaler var hentet inn fra USA, pastor Tom Pennington, som er pastor for The Bible Church i Dallas, Texas. Pennington har vært personlig assistent for John MacArthur, og i lederskapet for The Church of the Grace Community i 16 år, hvor MacArthur er hovedpastor. Siden 2003 har Pennington vært pastor for menigheten i Dallas. Det er ikke første gangen Tom Pennington gjester baptistkirken i Samara, det gjorde han også i 2002. John MacArthur er nemlig en forkynner russiske baptistpastorer verdsetter høyt, og Tom Pennington står i samme tradisjon, det vil si at de understreker Bibelens absolutte autoritet i alle spørsmål hva angår liv og lære."

När vi talar om baptister i öst och hur härligt andliga de är, bör vi ibland tänka på att de ofta har en teologi och bibelsyn som ger en starkare grund för andlighet än vad vi ibland har i vår teologi och bibelsyn.

Själv går jag av rent uppbyggliga själ igenom John MacArthurs "Fundamentals of The Faith" och antecknar flitigt i marginalen på Verbums studiebibel (jag älskar breda marginaler). Kanske är det det mest uppbyggliga för anden jag läst på länge. Jag undrar lite hur en svensk version skulle fungera i svenska församlingar, det är inte självklart att det skulle bli bra.

Strömmar i evangelikal kristenhet

Collin Hansen, Owen Strachan, och Justin Taylor samtalar om strömmar i evangelikal kristenhet och diskuterar särskilt den reformerta rörelsens roll.

Remissvar på remiss

Nu är vårt svar på remissen på remiss hos församlingsledningen innan församlingsmötet får säga sitt.

Det har varit spännande att jobba med remissvaret och jag hoppas att GF-ledningen lyssnar till våra tankar.

Jag noterar att det är lätta att vara radikal om man inte behöver ta ansvar för vad man ställer till med. Nu när vi församling ger våra förslag till GF-ledningen så är det påtagligt sansade och genomtänkta förslag till förbättringar vi ger. Alla kommer inte att gilla det i församlingen, men jag tror att det är att ta ansvar att svara så.

Vi får se hur om den slutgiltiga skrivelsen om stadgar och trons grunder blir det samlande dokument GF-kyrkan behöver. Jag ber för det. Det är också viktigt att be för att rätt personer kommer i ledningen för GF-kyrkan, det kommer att var avgörande för om det här blir ett lyckat projekt.

Fungerar samma sak i Sverige som i Turkiet?

Jag kan inte säga annat än att jag tycker att IBRAs arbete i via radio och TV i Turkiet är mycket intressant. Lite undrar jag om man kunde gör motsvarande saker i Sverige med framgång.

Tänk om GF-kyrkan kunde gör en satsning på evangeliserande TV-program rakt in i ungdomars vardagsrum. Med en ansats som speglar vårt sätt att vara kyrka. Många gånger blir det väldigt mycket trosrörelsen när det gäller svensk kristen TV. Visst skulle J.G. Oncken och Anders Wiberg gillat tanken på evangeliserande kristen TV.

Rättfärdiggörelse genom döden

R.C. Sproul har skrivit ett riktigt intressant inlägg om en populär syn på rättfärdiggörelse. Sprouls noterar att många tycks ha den teologin att vara död är tillräcklig grund för rättfärdiggörelse. Det är något annat än rättfärdiggörelse genom tro.

Läs artikeln "Justification by Death?", jag fann den mycket intressant.

Församlingen är som en hund

Många undrar varför Apples nya typ av dator, iPad, blivit en sådan framgång. En stor framgång trots att specifikationerna på papperet är sämre än konkurrenternas motsvarigheter. IDG.se ger en förklaring i artikeln "iPad är som en hund":

"iPad är som en hund. Folk köper inte en hund utifrån dess ”specifikationer” utan för den rena glädje de får av att kela och leka med den."

Jag tänker att det är lite så med en väl fungerande församling. Det är inte i första hand fakta om församlingen eller vilka aktiviteter som finns som gör församlingen bra för nya kristna. Det är en varm och tydlig andlighet tillsammans med kärleksfulla människor. Det är inte den ärofulla historien. Det är inte den på papperet perfekta teologin. Det är inte att man följer alla "regler". Det är inte en uppräkning av aktiviteter.

Jag vet inte om församlingen är som en hund. Jag vet också att många köper en hund utifrån stamtavla och vetrinärbesiktning. Men, att det är en varm och tydlig andlighet och inte "specifikationer" som lockar nya människor i Sverige idag, det är jag övertygad om.

Brödet, brutit av den därtill i församlingen förordnade

Tyska Baptisters bekännelse 1847:

"Denna av Herren åt församlingen givna nådefulla stiftelse, som vi betraktar som ett oskattbart Nådemedel, som ofta bör användas (Acts 2:42,46 Acts 20:7) består av, att brödet, brutit av den därtill i församlingen förordnade, under uttalandet av instiftelseorden, och efter högtidelig bön, skall tas av församlingens medlemmar, och likadant även vinet ur kalken.(Mk 14:22-24, Mt 26:26-28, Luk 22:17-20, 1 Cor 11:23-25)"

Skiljer det mycket från Remissens:

"Sakramenten förvaltas av kyrkan och församlingen under den ordinerade pastorns ansvar. När pastor saknas kan någon annan väljas och avskiljas genom bön och handpåläggning."

Jag tror inte det. För båda är det naturligt att nattvarden är församlingens. Att det är genom församlingen nattvarden förvaltas. Att någon särskilt vald eller förordnad bryter brödet. Att nattvarden är helig och ska i ordning och helighet.

I grunden är det samma attityd. Nattvarden är att ta på allvar, den är något heligt. Heligt Heligt Heligt. Om det sedan är Luther, Calvin eller Zwingli som står för tolkning må så vara för många församlingsmedlemmar. Men, ordning, glädje, allvar och helighet bör prägla nattvarden. Det är inget att bara ta lätt på som någon konstig gammal tradition.

Så därför stöder jag remissens skrivning. Även om vi samtalade en del om det i församlingen och det kunde kännas främmande för någon, så tror jag att det är OK enligt baptistisk tradition. Den baptistiska traditionen är bredare och djupare än vi många gånger tror.

"Sup mig snygg!"

Det är en av Sveriges högskolestäder. Hon går där med en särskild klädedräkt som studenter i tekniska ämnen har när de ska ut på särskilt röjiga fester. För mig ser det ut som en slags pyjamas full med olika tygmärken. Med tuschpenna har hon och hennes vänner skrivit en del skämtsamma saker på festdräkten. Bland annat:

"SUP MIG SNYGG!"

Jag undrar vilken världsbild det speglar. Visst är det skämtsamt. Det är på skoj. Men, djupt bakom ligger tanken om köttmarknaden. Den öppna marknaden där man hittar en partner för livet, eller för natten. Där utseendet är så viktigt. Där individens värde är kopplat till hur man ser ut.

Alkoholens starka roll finns där. Ett socialt smörjmedel. Är man inte tillräckligt vacker så kan man ta hjälp av kemin och låta den potentiella partnern berusa sig tills man når den nivå av skönhet som behövs för att vara en attraktiv partner. Har man klarat en tenta dricker man för att göra glädjen starkare. Har man missat en tenta dricka man för att glömma. Är det tråkigt att spela sällskapsspel dricker man öl till Risk. Är man trött på livet låter man alkoholen trösta. Har drickandet givit ångest dricker man för att ta bort ångesten. Är man inte vacker så låter man någon dricka till denne tycker man är snygg. Allt är kemi.

Jag vet att det är med humor hon skrivit så. Förmodligen lever hon ett studentliv fritt från bekymmer, lite som Sebastian Flyte i boken Brideshead Revisited. Men, nog tror jag att texten på overallen är ett ironiskt skämt över en hård värld och kall världsbild. Att försöka hålla en skämtsam distans till en kultur som är svår att leva och som äter av kärleken.

Det är mycket jag skulle vilja säga henne. Om Guds kärlek. Att vara älskad för sin egen skull. Om att ett annat liv är möjligt. Att man inte behöver bli mer och mer cynisk för var dag som går, att Jesu kärlek läker sår.

Men jag går vidare åt mitt håll, hon åt sitt håll. Undrar vad hon gör nu. Kanske dyker hon upp i någon församling snart, längtande efter kärlek som varar. Tänker på vad hennes första fråga på en Alphakurs skulle vara. Kommer hon att träffa rätt människor på kyrkkaffet? Kommer att evangelium träffa hennes hjärta i predikan? Jag vill så gärna att vi ska möta henne som hon är. Med ett evangelium som leder till förvandling.

Nattvardsteologi 1847

På det här sättet skriver man om nattvarden i den tyska baptistbekännelsen från 1847:

"9 ARTIKELN.

Om den Heliga Nattvarden.

Denna av Herren åt församlingen givna nådefulla stiftelse, som vi betraktar som ett oskattbart Nådemedel, som ofta bör användas, består av, att brödet, brutit av den därtill i församlingen förordnade, under uttalandet av instiftelseorden, och efter högtidelig bön, skall tas av församlingens medlemmar, och likadant även vinet ur kalken.

De av Herren återlösta ska genom denna måltid, efter den givna heliga och saliga befallning åt dem, förkunna hans död till dess han kommer, såsom den enda grund för deras liv och välfärd. Genom detta förkunnande blir Guds Sons åminnelse levande i deras hjärtan, han visar sig återigen för själen i sin blodiga skönhet.
Vi tror, att Kristus i dessa heliga tecken på ett andligt sätt ger åt de rättrogna sin kropp och sitt blod till att äta och dricka. Kristi kropps och blods gemenskap i åtnjutandet av den Heliga Nattvarden skall vara en gudomlig underpant för den rättrogne, som igenom medvetandet av hans andel i Kristus och i hans offer ökas och stärks, och som igenom syndernas förlåtelse alltid åter blir den rättrogne förnyad och förvissad.

Den Heliga Nattvarden är uteslutande för sådana, som, omvända genom Guds nåd, har blivit hans egendom och fått det heliga dopet."