Zondervan Encyclopedia Of The Bible

Jag har använt "Zondervan Encyclopedia Of The Bible" en tid nu. Det är ett uppslagsverk jag verkligen kan rekommendera. Tillgängligt och omfattande på samma gång. Fina bilder som gör det roligt att bläddra i. I allmänhet får jag svar på det jag letar efter. Jag känner mig trygg med författarna och redaktörerna.

Bokverk av den här typen kan vara lite dyra att köpa i Sverige, jag tar dem i allmänhet från CBD, 119 dollar plus frakt är helt OK för fem band fulla med bra analys och information.



Dan Philips gör en recension här.

Isagogik - Libris, Zahn och Carson

Jag bläddrar i "Libris stora handbok till Bibeln", en bok som enligt Bokus "speglar nuläget inom bibelforskning".

Det slår mig att jag dras mer åt nuläget och lite mer konservativ bibelforskning än vad Libris stora handbok till Bibeln gör. Lika samtida, lika bildad, men som resonerar sig fram till delvis andra slutsatser.

Nu erkänner jag att det är rätt gammaldags att ha Theodor Zahn som auktoritet, och även om det är charmigt så bör man hänga med moderna akademiker. Men, jag kan inte förstå varför man inte skulle följa D.A. Carson. Just nu skulle jag vilja slå ett slag för den förkortade versionen av Carson med vänners introduktion till nya testamentet "Introducing the New Testament: A Short Guide to Its History and Message". Det är en god utgångspunkt att ta sig vidare ifrån.

Jag tror inte bibelkritiken är en kallsup man måste svälja och gå vidare. Faktiskt tror jag att "Chicago-manifestet om Bibelns ofelbarhet" är betydligt rimligare än vad vi många gånger tror. Vi ska forska om Bibeln och ifrågasätta och diskutera. Men, med olika utgångspunkter är det också troligt att man drar olika slutsatser av samma källmaterial. Vetenskapsteorin har om och om visat observationens teoriberoende, och visst är det väl så också i bibelforskning.

Ovanstående är en orsak till att jag läser ganska lite svensk litteratur. Man tycks ofta ha bestämt sig för vilket angrepssätt som är god vetenskap och vilka slutsatser som ska dras. Det finns större akademisk bredd ute i världen. Och, jag undrar vilken frukt vår svenska attityd verkligen har givit oss.

GF-Lasses blogg

Idag hittade jag en blogg från GF-kyrkans processansvarige Lasse Svensson. Där finns en del intressant att läsa.

Det är snart dags för mig att ta ett nytt tag med remissen för det nya samfundet, då är det bra med lite inspiration. Börjar dagen med Shai Linne.

shai linne - acapella rap (MML) from kyle otto on Vimeo.

En vanlig församling med Jesus som frälsare och förebild

Ungdomsförbundet equmenia har varit lite av en framgångssaga. Vad är det då som driver ledaren och vad har han för drömmar för det nya samfundet? Är det den senaste inneteologin? Är det helt nya tankar om församlingen som ställer allt på ända? Ska man äntligen tvåla dit de konservativa?

I en intervju i Världen Idag i artikeln "Han drömmer om en helt vanlig kyrka" kan vi läsa om det som equmenias ledare Johan Nilsson drömmer om.

"– Vår största utmaning är hur vi talar tro och framför allt hur vi lever tro så att den blir förståelig och attraktiv som livsval.
När nu en gemensam framtid mellan samfunden planeras, har han efterfrågat mer drömmande och mindre färdiga svar.
– Jag är sjukt dålig på att tänka utanför lådan. Jag tror jag längtar efter en helt vanlig församling. En kyrka där Jesus får vara både frälsare och förebild. Där har vi delat upp honom mellan oss, men han är först min frälsare och då tvingas jag också in i ett lärjungaskap där han är förebild."

När jag läser det här tänker jag att det kanske blir bra med det nya samfundet ändå. Att det inte är 40-talisters och 50-talisters trötta revolutionära agenda som tillslut ska råda. Att det inte är vad lite bittra män och kvinnor i övre medelåldern i trots mot sin konservativa uppväxt gör ett sent tonårsuppror mot som kommer att avgöra samfundets väg.

Den viktigaste rollen i längden kommer att utgöras av ungdom som inte har några gamla agendor och inga gamla väderkvarna att slås mot. Det är inte vad Pastor X och ordförande Y sa och gjorde för dumt 1962 som kommer att avgöra för dem. Det är Jesus som frälsare och förebild som kommer att vara i centrum. Då är plötsligt en ganska vanlig församling en bra sak. Man behöver inte göra revolution, man behöver bara göra bra saker med Jesus i centrum. Inte gammalt groll i centrum.

Scholarly articles from a fundamentalist perspective

Fundamentalism har blivit ett skällsord och ingen vill vara fundamentalist. Ursprunget till benämningen kommer från det tidiga 1900-talet då konservativa kristna vill lägga fokus på de grundläggande läror som ligger till grund för Bibelns lära om frälsning. Orsaken till rörelsens början var den radikala liberalteologi som spreds genom de traditionella samfunden. Man upplevde att nästan allt grundläggande kristet ersattes med humanism och etik. Karl Barth var skolad i denna liberalteologi men kom att lämna den för sin egna mer klassiska teologi där man återigen kunde predika om synd och frälsning. Problem med Karl Barths teologi är värt många separata inlägg.

I U.S.A kom många att samlas ekumeniskt kring trons grunder, trons fundament. Man ville bevara den kristna trons supernaturalistiska element och fokusera på läran om frälsning. En god inblick i tidens rörelse kan man få genom att se på R.A. Torreys "The Fundamentals". Rörelsen finns än idag och lämnar fortfarande god frukt, även om det finns avarter även där. De som menar att Gud andades igen 1611 och inspirerade King James översättning av Bibeln så att den är ofelbar är rätt snett ute tycker jag.

Detroit Baptist Theological Seminary har en tidskrift som är påtagligt intressant, "Detroit Baptist Seminary Journal". Där kan man se hur man skriver god teologi utifrån ett separatistiskt konservativt perspektiv. Efter att ha läst några artiklar där är det svårt att kalla dem för obildade bokstavstroende. Det har måhända inte rätt i allt, men mycket är åtminstone väl försvarbart.

En bra Bibel

Jag har en bekant som är mycket intresserad av löpning. Han räknar att det kostar 1 krona per kilometer med skor. Han har tre par skor av bästa sort, de får vila två dagar mellan varje löpning, därav tre par. Det märks fort att löpning betyder mycket i hans liv. Löpning är ingen materialsport, men ändå är rätt material viktigt.

Ibland tänker jag på hur vi väljer biblar. Om "både det Gamla och Nya Testamentets heliga skrifter (de wanligen så kallade Apokryfiska Böckerna ej infattade) äro af Gud ingifna samt utgöra den enda och fullkomliga regeln för wår christliga tro och wandel", då borde valet av en eller flera bra Biblar vara viktigt för en kristen.

En dyr Bibel gör dig inte mer kristen och en sönderläst Bibel gör dig inte mer andlig. Det är också sant att några av världens bästa löpare springer utan skor. Men, på något sätt är det naturligt att ett viktigt verktyg i livet får vara valt med omsorg.

Wikipedia har en artikel "Studiebibel" som jag gillar. För den personliga bibelläsningen på kammaren använder jag "Svensk Studiebibel" mycket nu, det är inte förlaget som räknas, utan redaktören och Thoralf Gilbrant är OK. Som alltid bör man läsa noter och extra material med urskiljning. Jag trivs mycket bra med Folkbibelns översättning.

För församlingsbruk håller jag på att göra i ordning ett exemplar av Verbums studiebibel. Det jag vill åt är Bibel 2000 i kombination med breda marginaler för anteckningar. En del av ordningställandet är att gå igenom alla inledningar och skriva in författare, årtal och bakgrundsinformation från konservativ synvinkel. En mycket enkel och tillgänglig bok i detta är "Introducing the New Testament: A Short Guide to Its History and Message", jag har stort förtroende både för Andy Naselli och D.A. Carson. Bra forskning måste inte vara liberal, det finns goda konservativa akademiker i samtiden.

Vilken Bibel som passar just dig vet jag inte. Men, om Bibeln är viktig i ditt liv, då borde du lägga omsorg vid val av Bibel och kringlitteratur, kanske lika stor tid som en löpare lägger på valet av löparskor.

Colin Gunton: The Christian Faith

Har läst klart Colin Guntons introducerande troslära "The Christian Faith- An Introduction to Christian Doctrine".

På många sätt är det en mycket sympatisk bok. Gunton vill vara i den klassiska kristna traditionen och är det också på många sätt. Ofta tar han inte ställning och ger två alternativ, utan att säga vilket han förordar. Så på det sättet går det att läsa boken som en evangelikal troslära, samtidigt som det går att tolka den friare. En stor tillgång är att Gunton tar upp samtidsfrågor integrerat med framställningen av grundläggande teologi.

Jag gillar det fokus som ligger på skapelsen och treenigheten. Tillsammans med respekten för traditionen så är det detta som är den stora behållningen för mig. Gunton har en sund vetenskapsteori och har inte fastnat i något flum, för honom kan människa använda sina gåvor för att ta reda på saker om Gud och världen. Det finns objektiva fakta i världen som vi kan försöka få tag på med vår metoder. Metoder som visserligen inte är perfekta. Det finns en verklighet ute där som vi försöker förstå.

Gunton gillar inte Augustinus. En konsekvens av det är att Gunton när det gäller synd och utkorelse till frälsning står betydligt närmare Karl Barth än den klassiska baptistbekännelsen från 1689. Jag undrar hur djupgående konsekvenser för det kristna livet det här egentligen får. Ibland anar jag att det är ett radikal förändring av kristen tro.

Gunton skriver inte sin troslära särskilt nära Bibeln. Det är faktiskt påfallande hur fritt han ibland förhåller sig till Bibeln och hur sällan han går i närkamp med bibeltexten.

Colin Gunton var en skicklig teolog. I den här trosläran finns mycket att vara tacksam över. Samtidigt så känns det på många sätt att det är en troslära som på många sätt står för en tradition så är tydligt annorlunda än den tradition som ligger till grund för 1861 års svenska baptistbekännelse.