Paul Washer och själavård

Så får vi umgås en helg, den erfarne missionspastorn och jag. En gång var han en viktig del i min kristna fostran, nu är jag på besök i hans församling för dela några av mina tankar och erfarenheter. Sent på lördag kväll vid köksbordet börjar vi tala om utkorelse ur reformert perspektiv. Kanske känner han att jag dragit åt fel håll de sista åren, och frågorna är många. Något jag ändå märker är att en balanserad reformert teologi, så som den ges av t.ex. R.C. Sproul och Gospel Coalition, har väldigt rimliga svar på frågor från en arminiansk missionspastor.

Men det intressanta i samtalet är när jag säger som det är, att jag i princip aldrig undervisar specifikt reformerta doktriner i församlingen. En viktig anledning är att jag tror att en reformert undervisning om nådens doktriner, om utkorelse och försoning, också behöver en motsvarande reformert själavård som är redo för de frågor som kommer ur reformert teologi. I en vanlig GF-församling är det nog inte vanligt att man har sådan själavård som hanterar dessa frågor på ett bra sätt.

Nu påverkas förstås min undervisning av vad jag tror, tron ger ett fokus på ett klassiskt evangelium med  synd, omvändelse och räddning från förtappelse. Men, ändå, i mitt sammanhang är jag försiktig med att undervisa sådant som vi inte kan hantera i själavården där vi finns. Det här är verkliga människor som jag känner ansvar för, ibland får man kanske hålla tillbaka lite av det man har kärt för att nå fram med det centrala budskapet om ett frälsande evangelium.

Det här tänker jag när jag läser det Bergsjöbloggen skriver om kritik som bloggats om Paul Washer i inlägget "Varför jag uppskattar Paul Washer". Så, visst kan jag tänka att ensidigt lyssnande till klipp med Paul Washer utan tillgång till en reformert helhet och till en anpassad själavård kan slå fel hos en del ungdom. Men, det är egentligen inte Paul Washers fel menar jag, snarare är det en produkt över vägval vi tagit i svensk frikyrklighet, vägval som kan komma visa sig vara förödande för många människors möjlighet till räddning för evigheten. Kanske är vi på sina håll i ett verkligt allvarligt läge, att det snarare är det vi ska lära oss av kritiken av Paul Washer, snarare än att Paul Washer skulle vara helt fel ute.

En praktisk sak den spirande reformerta rörelsen i Sverige kanske kan göra är att ta fram själavårdsresurser utifrån reformert perspektiv. Jag vet inte riktigt vad som behövs, men jag sett en del av både John MacArthur och R.C. Sproul som kan vara nyttigt. Att klipp och böcker om ett skarpt och tydligt evangelium kompletteras med klipp och böcker om frågor i själavård.

Har man en skyldighet att tro som den senaste forskningen?

Asså, bara en fråga. Står det verkligen i Bibeln att man har en skyldighet att forma sin tro efter den senaste akademiska forskningen?

Om jag levt på trettiotalet, hade jag då varit skyldig att följa Kittels naziform av lutherdom? Och så vidare och så vidare.

Nu har jag Marcus Borgs nya "Evolution of the Word" väntande på posten, och jag är inte rädd för bibelkritik. Men, allvarligt, jag ser absolut ingen skyldighet utifrån Bibeln att tro som Marcus Borg, även om han är brilliant som forskare.

Vad tro ni?

Det är något visst med John MacArthur

Hur vet man att man inte är antikrist?

Jag sitter och äter med vänner jag inte träffar så ofta. En av de yngre frågar mig en sak som hon undrar över, jag inser att det är något som oroar en smula. Frågan är:

"Hur vet man att man inte är antikrist?"

Först förvånas jag, men inser sedan att om man umgås i sammanhang där det undervisas utifrån en darbyistisk synvinkel om Jesus återkomst, då är det här en naturlig fråga. Jag vill tro att mitt svar blev bra, och att hennes oro gick över. Men, något jag insåg är att undervisning utifrån en viss teologisk riktning måste motsvaras av själavård som är lämpad att svara mot de frågor och den oro som kan uppkomma utifrån just denna undervisning.

Att som ung missionsförbundartjej hänga med nya vänner som i åratal lyssnat till darbyistisk undervisning, och som kanske läst lite för mycket bloggar om att president Obama kan vara antikrist, blir inte alltid bra. Särskilt när de där hemma inte riktigt förstår hennes funderingar. I en pingstförsamling kanske vanan med frågor av denna typ gjort att det hanterats bättre.

Nu tror jag att det kan vara nyttigt att följa undervisning från olika perspektiv och att åka på olika läger och konferenser. Men, jag tror också att det är oerhört viktigt att det också finns själavård som kan hantera de frågor som man får med sig hem.

Det är för mig direkt in på Paul Washer, en underbar predikant som youtubas mycket även i Sverige. Men, hur går det när en del av dem som ser hans videoklipp inte har tillgång till själavård som kan hantera de frågor som kommer upp utifrån undervisning från det teologiska perspektiv han har? Jag hoppas att kunna skriva ett blogginlägg om det om någon dag.

Jag skulle säga att det Paul Washer predikar ligger väl i linje med reformationens trosbekännelser, som till exempel den Lutherska Augsburska bekännelsen. Men, hur går det om man inte får helheten, med själavård som möter frågor som kommer ur reformationens teologi?

Vanliga invändningar mot kristen tro

Teologiska verk av svenska baptister

I Carl G. Lagergrens "Bibelns grundläror" från 1922 kan vi läsa:

"Bland baptisterna i de skandinaviska länderna och i Tyskland hava hittills få arbeten utkommit, som kallas i egentlig mening teologiska. På svenska hava vi Wibergs och Edgrens verk, Benanders och Cederoths handböcker i Inledningsvetenskap och Biblisk Geografi samt av John Ongman tvenne arbeten: Bibelns grundsanningar och Församlingsläraren och hans kall. Dr. Edgrens Biblisk Troslära och Skrifttolkningens lagar äro var för sig ett avslutat helt."

Bibeln på 29 sekunder