lördag 30 april 2011

When you're twenty-one....

Lyssnar igenom en samlingsskiva med det brittiska bandet Ladytron, samtidigt som jag funderar över evangelism i ljuset av liknelserna i Lukas 15. När jag hör låten "Seventeen" hajar jag till, vilken hård värld en sådan sång beskriver. Jag tror att det handlar om modellindustrin, men jag tror det också speglar verkligheten för dagens unga på ett viktigt sätt. Några textrader:

"They only want you when you're seventeen
When you're twenty-one
You're no fun"



Jag tror att det är viktigt att kyrkan får vara en motkraft, att låta det blir känt att vi sjunger Ingemar Olssons "Du vet väl om att du är värdefull" och menar det.

fredag 29 april 2011

Kulturgapet mellan biblisk tid och idag

I sin studiebibel skriver John MacArthur om fyra gap som måste överbyggas för att rätt förstå Bibeln:

1. Språkgapet

2. Kulturgapet

3. Geografigapet

4. Historiegapet

Just ni läser jag en del och tänker på judisk, romersk och grekisk kultur i antiken. Att förstå de kulturer man levde i när Bibeln kom till är en viktig nyckel för att förstå ordentligt. Därför är det intressant att se vad MacArthur säger om att överbygga skillnaden mellan vår kultur och Bibelns olika kulturer:

"2. Culture. The culture gap can be tricky. Some people try to use cultural differences to explain away the more difficult biblical commands. Realize that Scripture must first be viewed in the context of the culture in which it was written. Without an understanding of first-century Jewish culture, it is difficult to understand the Gospels. Acts and the epistles must be read in light of the Greek and Roman cultures."

Man har ibland använt kulturskillnader för att rättfärdiga både det ena och det andra, det blir inte alltid bra. Samtidigt så är en förståelse av tidens judiska kultur viktig för att förstå evangelierna och apostlagärningarna och breven måste läsas i ljuset av den tidens grekiska och romerska kultur.

Något som börjar gå upp för mig mer och mer är hur påverkad den judiska kulturen på Jesus tid var av romerskt och grekiskt inflytande, lite på samma sätt som amerikansk kultur påverkar Sverige idag. Mycket talar till exempel för att Jesus talade grekiska vid sidan av arameiska. Jag har läst några som menar att Paulus hade en ganska grundlig utbildning i grekisk filosofi, detta vid sidan av den gedigna utbildning i judendom han hade fått.

torsdag 28 april 2011

John Ongman - Att vilja mycket och samtidigt älska sitt samfund

"John Ongman - En levnadsteckning" av John Magnusson från 1932 är en biografi över baptistledaren John Ongman. Intressantast är kanske inblicken i hur man såg världen utifrån Örebromissionens horizont i början av 30-talet.

Man såg det så baptistsamfundet hade nått kulmen 1880. Att det sedan tröttnade av, att väckelseglöden ebbat ut. Pionjärtiden var över. En orsak som anges är att det andliga livet inte fördjupats av den undervisning som gavs. Man menade att undervisningen i baptistsamfundet hade rört sig kring:
  • Pånyttfödelse
  • Dop
  • De yttre kännetecknen på den nytestamentliga församlingen
Viktiga saker som hade kunnat fördjupa det andliga livet hade blivit mindre uppmärksammade, sådant som:
  • Helgelse i djupare mening
  • Andeuppfyllelsen
  • Troslivet
  • Kristi snara tillkommelse
Örebromissionen med Ongman ville råda bot på detta och förnya den andliga glöden i Sveriges baptiströrelse. Paul Ongman berättade i sitt tal vid John Ongmans begravning att tre grundsanningar som betytt mycket för Ongman var:
  • Sanningen om försoning i Jesus
  • Sanningen om den helige Ande
  • Sanningen om Kristi återkomst
I bibelskolan och i missionsskolan lade Ongman stor vikt vid bön och andlig utveckling, jämte Bibel och troslära. En sund andlig utveckling var en central del i hans undervisning. Ongman ville mycket, han såg problem i samfundet, men gjorde vad han kunde för att påverka till en positiv utveckling. Han var en fridens man som inte ville splittring. Även om starten av en egen pastorsutbildning kom att leda till en separat samfundsbildning, så var det aldrig syftet.

I "Svenska Standaret" tidning för de svenska baptisterna i U.S.A. kunde man läsa om minnet av Ongman:

"Ongman var en av svenska baptistsamfundets största andliga ledare, som tillfört samfundet många fruktbärande impulser. Han var sitt samfund varmt tillgiven, även om han fann sig böra gå sin egen väg i missionsfrågor. Han var ock under flera år medlem av samfundets missionsstyrelse."

Kanske kan vi lära något av Ongman. Att vilja mycket, att gå egna vägar ibland för att åstadkomma saker. Men, att också vilja fred och samförstånd och inte splittra i onödan.

onsdag 27 april 2011

Nya Testamentets Grekisk-Romerska bakgrund

Jag gillar verkligen James S Jeffers "The Greco-Roman World of the New Testament Era: Exploring the Background & Early Christianity - Exploring the Background of Early Christianity". En bra genomgång som visar hur stort inflytande grekisk och romersk kultur hade i den värld de första kristna levde i. Kontexten var inte bara arameisktalande snickare, fåraherdar och fiskare i palestina.

Det är ett bra sociologiskt bett i boken, bra analys och tydlig anknytning till forskning. Lite samma känsla som att läsa sociologen Pierre Bourdieu.

Några tankar:

1. En bakgrund i tidens kultur är nyttig när man tolkar Nya Testamentet. Det blir också mer spännande och givande när man känner igen sig i olika sedvänjor som tas upp.

2. Nya Testamentets beskrivningar av händelser och sedvänjor stämmer väl överens med den kultur som var vid den tid händelserna inträffade. För mig är det ett viktigt belägg för Nya Testamentets trovärdighet. Det är tydligt att de nytestamentliga författarna är väl förtrogna med tidens kultur, en väldigt rimlig förklaring är att de faktiskt beskriver verkliga händelser som de hade god kunskap om.

3. Kristen tro var, och är, socialt sprängstoff med en inneboende kraft att bryta upp sociala orättvisor och skapa social förändring individ för individ. Kärleken mellan bröder och systrar tillsammans med vetskapen om att Jesus är vår Herre förändrar allt.

måndag 25 april 2011

Boktips för församlingsmedlemmen utifrån J.A. Edgrens seminarium 1875

I boken "John Ongman - En levnadsteckning" av John Magnusson 1932 kan man se en uppställning av de ämnen som studerades vid den svenska avdelningen vid J.A. Edgrens svenska teologiska seminarium i Chicago 1875.

Jag har roat med att under varje ämne föreslå en bok som kan ge en inblick i ämnet för den vanliga församlingsmedlemmen. Grundkravet för mig är att boken ska vara på svenska, att jag själv använt den och att jag tror att den fungerar för en vanlig bildad församlingsmedlem utan några direkta förkunskaper. Jag har föredraget böcker som är i tryck, där sådana finns.

Bibeln
Att läsa Bibeln är centralt. Det kan vara nyttigt att ta en del hjälp av kringlitteratur för att få hjälp att korta avståndet från biblisk tid till idag. Bibelläsningen blir mer givande om man känner att man förstår vad man läser.
  • "Libris stora handbok till Bibeln" - Massor av bilder och massor av fakta. Det är något med attityden som jag har svårt med, jag använder den inte mycket, men flera vänner gillar den.

Svenska språket
Kurser i svenska språket kanske är främst för den som ska predika. Men, samtidigt kommer nästan alla kristna någon gång förklara evangelium, kanske för arbetskamrater, på kyrkkaffet eller på söndagsskolan. För mig är det nog praktisk övning jag vill rekommendera framför allt. Att skriva och tala. Och att läsa goda författare.

Nya Testamentet på grekiska
För den vanliga församlingsmedlemmen är kunskaper i grekiska kanske inte det första man behöver. Men att kunna få någon kunskap om de bakomliggande order är nyttigt.
  • "Vad säger grundtexten? - Biblisk ordbok" av Folke Boberg. Finns på antikvariat.
Biblisk geografi
Att se kartor över det som nämns i Bibeln och att se hur länder och makter ändrats genom historien ger en viktig förståelse av Bibeln.

Bibeltolkningens lagar
Det finns många tolkningar av Bibeln och många angreppsätt för bibeltolkning. Att ta en stund och reflektera över detta är bra. Att lyssna till vad troende har lärt sig genom årtusenden.
  • "Att läsa och förstå bibeln - en handbok" - Gordon Fee är en av de mer ansedda exegeterna idag. Mikael Tellbe vid Örebro Missionsskola skriver "Det är bara att gratulera svensk kristenhet att den här boken nu finns tillgänglig på svenska. Den lämpar sig för att läsas såväl i församlingen som på bibelskolor och seminarier, såväl av den 'vanlige' bibelläsaren so av den teologistuderande. Må den få rusta oss alla till att bättre förstå och tillämpa Bibeln för i dag."
Hebreiska
  • "Vad säger grundtexten? - Biblisk ordbok" av Folke Boberg. Finns på antikvariat
Pastoralteologi
Pastoral teologi är på ett sätt mest för pastorn. Men, alla i församlingen gör tjänst på något sätt, den informella själavården inte minst, och så aktivt deltagande i församlingens liv och traditioner. Det kan vara nyttigt att läsa lite fokuserat om detta.
  • "Själavård vid köksbordet" - Börjar bli en klassiker. Om hur en enkel själavård där alla kan göra sin del kan vara så betydelsefull i församlingen. Flera god råd.
  • "Tillsammans : nitton livsviktiga saker kristna gör när de möts" - Vi gick igenom ett kapitel varannan vecka i en smågrupp. Det tog en hösttermin och en vårtermin. Det var mycket nyttigt att reflektera över församlingens handlingar som dop, förbön och begravning. Hur vår tro tar sig uttryck i dessa handlingar. Vi fick nog alla mer glöd för församlingslivets alla olika delar efter detta.
Systematisk teologi
  • "Kristen tro" - En bred översikt över trosläran under redaktion av Alister McGrath. Bredden är både en styrka och en svaghet. Bör kanske kombineras med något från den egna traditionen. Här kan man få svar på många frågor.
  • "Svenska Baptisters Bekännelse 1861" - Grunden för den här bloggen. Väl värt att läsa igenom bekännelsen från 1861 och kanske ta den som grund för studier i McGraths troslära. Se vad man ser grund för i Bibeln och vad som ser ut att vara tidsbundet. För den som läser engelska är det också värt att se på Europeiska Baptistfederationens "Statement of Identity" som ger en nutida presentation av baptisternas grundläggande tro. Det är heller inte fel att se på F.O. Nilssons bekännelse från Borekulla.

1875 - John Ongman studerar teologi i Chicago

John Ongman (1845-1931) var en viktig baptistledare som startade Örebro Missionsskola. 1875 flyttade han till Chicago och började studera teologi vid The Baptist Union Theological Seminarys svenska avdelning. J.A. Edgren, tidigare lärare vid Betelseminariet var det som förestod den svenska avdelningen.

Det kan var intressant att se en uppställning av de ämnen som studerades vid den svenska avdelningen, dessa var:
  • Bibeln
  • Svenska språket
  • Nya Testamentet på grekiska
  • Biblisk geografi
  • Bibeltolkningens lagar
  • Hebreiska
  • Pastoralteologi
  • Systematisk teologi
Det fanns också engelskspråkiga kurser tillgängliga även för de svenska studenterna. Det ser ut som en bred och nyttig utbildning fokuserad nästan helt på att förstå och tolka och utlägga Bibeln. 1877 hade Ongman genomgått den treåriga kursen på två år.

Allt enligt boken "John Ongman - En levnadsteckning" av John Magnusson 1932

söndag 24 april 2011

I bokhyllan för en ledare i en baptistförsamling

Kunde inte somna i kväll och började fundera över vilka böcker som kan göra grunden i ett studiebibliotek för en ledare i en baptistförsamling. Kanske en äldste, diakon, styrelsemedlem, scoutledare eller medverkande på annat sätt i undervisning och tjänst.

Jag har inte tänkt klart, men delar med mig av mina tankar här. Förhoppningsvis kommer mognare tankar till sommaren.

En grundtanke är att en bra studiebibel har den inledningsvetenskap och kommentar som behövs för den som inte förbereder predikan. Likaså förutsätts att man har en Bibel man trivs med samt en psalmbok och kanske en handbok för gudstjänsten.

Förslag 1 - Baserat på böcker jag använder en hel del (på engelska)
  • "NIV Study Bible" - En numera klassisk evangelikal studiebibel som har både bredd och nyans. Bra inledningar till bibelböcker, bra kommentarer och bra register för att hitta saker. Fungerar bra när man vill studera ett ämne. Det är den studiebibel jag kan rekommendera till alla utan att blinka. Finns en del kartor också. Kanske använder jag ESV Study Bible allt mer som ersättare.
  • "Introducing Christian Doctrine" - en förkortad och förenklad version av "Christian Theology". Här får man de grunder man behöver i troslära, jag har den med som referens på bibelstudier. Lätt att hitta i och balanserad och rättvis analys. Stabil och bra. Köpte den i Jönköping en vår, har aldrig ångrat mig.
  • "Zondervan Niv Nave's Topical Bible" - När man vill studera ett ämne eller hitta en vers om något speciellt fungerar Nave's mycket bra. Visserligen finns något liknande längst bak i många biblar, men Nave's är mycket mer komplett och de flesta verser är utskrivna i boken. Ett underbart verktyg. Intressant nog så går mycket av det samma att göra med The Thompson Chain-Reference Bible, det är den Bibel jag ofta har med på resa i och med att det går att göra så mycket studier i en enda bok.
  • "New Bible Dictionary" - Att studera Bibeln utan ett bibellexikon blir tråkigt. Fick jag bara välja en enda bok förutom Bibeln vore det nog ett bibellexikon jag valde. "New Bible Dictionary" använder har jag bara elektroniskt, men det är det nog det lexikon jag trivs bäst med och rekommenderar helst. Samtidigt noterar jag att jag kanske använder "Eerdmans Dictionary of the Bible" oftare, men på grund av dess ojämnhet så vet jag inte om jag kan rekommendera det till alla.
  • "A Dictionary of European Baptist Life and Thought" - Har du någon gång undrar vad europeiska baptister tänker i en fråga? Eller saknar du något fakta om baptisthistoria eller de olika baptistsamfunden i europa. Att ha det här lexikonet är ett fantastiskt sätt att vara en del av den europeiska baptiströrelsen. En riktig guldgruva.
Förslag 2 - Böcker som många rekomenderar (engelska)
  • "ESV Study Bible" - Många säger att det här är den just nu bästa evangelikala studiebibeln. Jag använder webbversionen och gillar det jag använt. Inledningar, kommentarer och artiklar i olika frågor.
  • "Allt av John Piper" - Kanske är John Piper en Spurgeon för idag. Jag har inte läst som mycket av honom som jag vill, men följer honom med stort intresse. Att ha länken till Desiring God's resursbibliotek är nyttigt, mycket bra material gratis och allt.
Förslag 3 - För darbyisten (engelska)
  • "Basic Theology: A Popular Systematic Guide to Understanding Biblical Truth" - Nog kan det vara nyttigt att vara konversant med modernt dispensationalistiskt tänkande. Ryrie är en av de mer populära författaren, men ändå på en stabil akademisk grund. En på många sätt sympatisk troslära, jag har gått igenom den från pärm till pärm och återkommer gärna. Ett teologiskt perspektiv som är viktigare än vad vi ofta vill ge sken av i frikyrkosverige.
Förslag 4 - Böcker på svenska

  • "Den kristna friförsamlingen genom tiderna - Martyrer och frihetskämpar" - Gunnar Westins bok om friförsamlingens historia är väl något ett måste för att förstå både baptistisk identitet och baptisthistoria. Fortfarande går den att finna på antikvariat.
  • "Vad Bibeln lär" - R.A. Torrey skriver om vad Bibeln lär i olika i viktiga lärofrågor genom att ge verser för varje ämne och kommentera. Fortfarande användbar. Går att hitta på antikvariat.
  • "Den kristna kyrkans historia" - Jag upptäcker att jag ofta går tillbaka till den här boken. Kyrkohistoria är nyttigt för att förstå samtiden. Att lära genom att se vilka vägval och misstag man gjort i historien. Att se vår lilla församling som en del av den världsvida kyrkan genom historien ger perspektiv.
  • "Biblisk Uppslagsbok" - Skrivet för länge sedan av D. Hedegård och A. Saarisalo. Det svenska enbands bibellexikon jag använder. Så vitt jag vet hittar jag inget modernt i tryck. Det här är i alla fall på många sätt pålitligt men åldrat.
Vad är ditt förslag?

Det här var mina tankar mitt i natten. Inte färdigtänkt, inte färdiggranskat.

Kanske har du som läser detta några förslag till vad en "lekmannaledare" i en baptistförsamling skulle kunna ha glädje av i ett referensbibliotek. Volymer som man ofta kan gå tillbaka till när man förbereder något, eller har en fråga som man vill reda ut. En hjälp för att tala Bibel och teologi tillsammans i församlingen.

Skriv gärna i en kommentar om du har något förslag.

För unga baptister - Singapore 2013

Jag tror att det är nyttigt för unga svenska baptister att träffa ungdomar från länder där väckelseglöden är starkare. Singapore 2013 ser att kunna vara ett bra tillfälle.

Jesus lever

Församlingssången var så stark och vacker idag så mina ögon nästan tårades. En underbar gudstjänst.

Shai Linne sjunger om samma sak, men på ett lite annat sätt:

fredag 22 april 2011

Bredvidläsning till församlingens bibelstudium

En stor del av långfredagen har jag suttit med Matteusevangeliet i Svensk Studiebibel. Jag gillar folkbibelns översättning och känner mig ofta hemma med Thoralf Gilbrants inledningar och kommentarer. Samtidigt märker jag att jag bara rekommenderar Svensk Studiebibel till dem som jag vet kan hantera den, även om jag har svårt att förklara exakt varför.

I de bibelstudier vi haft i församlingen under hösten och våren har vi rekommenderat "Bibelintro" och Alister McGraths "Kristen Tro" som bredvidläsning. Tillsammans ger de en inledning och bakgrund till Bibelns böcker och en grundläggande troslära. Jag tror att dessa böcker är ett bra stöd och en god bakgrund när vi diskuterar Bibeln tillsammans. Och visst är teologisk ordlista i slutet av "Kristen Tro" till stor hjälp. Båda böckerna utmärks av en respekt för Bibeln och klassisk kristen tro.

Jag gillar tanken att göra teologi tillsammans som församling, av våga låta oss ledas tillsammans i bibelstudium. Kanske borde vi oftare tala om bibelsamtal än om bibelstudium. Samtidigt tror jag att god litteratur som stöd tillsammans med gott ledarskap är viktigt så att vi inte driver iväg.

Förutom dessa två rekommenderade böcker har vi också uppmuntrat att se på N.T. Wrights böcker "Helt enkelt kristen - förnuftiga skäl att tro", "Markusevangeliet för alla", "Lukasevangeliet för alla" och "Johannesevangeliet för alla". Tom Wright är spännande och utmanande att läsa. Respekten för bibelordet finns alltid där. Sedan kan jag känna att jag inte alltid håller med om allt, men det är nyttigt för mig.

onsdag 20 april 2011

Ulla Marie Gunner om mission i Sverige

Oftast skriver jag om teologi och sådana frågor. Det är ju lite av temat för bloggen. Samtidigt så är församlingsarbetet så mycket mer. Fungerande församlingar som delar med sig av omsorg och evangelium. Församlingar som omsätter sin sunda teologi i en praktik som drar till sig människor och ger en god förberedelse för att låta evangelium verka i människors hjärtan. Därför är det intressant att lyssna till Ulla Marie Gunner som arbetar i Missionskyrkan med stöd och hjälp till församlingar genom tjänsten som nationell missionssekreterare.

söndag 17 april 2011

Boktips från Tom Wright

I morse såg jag ett videoklipp som jag vill dela med mig av. Den brittiska teologen N.T. Wright berättar i klippet bland annat om favoritförfattare och favoritböcker. Jag tror att man gör gott i att lyssna till vad N.T. Wright har att säga. Hans kärlek till bibeltexten och vilja att brottas med betydelser tillsammans med en evangelikal övertygelse gör det ofta mycket intressant. Wrights introduktion till kristen tro "Helt enkelt kristen : förnuftiga skäl att tro" är för sina 57 kronor ett fynd, kanske det bästa försök jag har sett när det gäller att förklara kristen tro för nutidsmänniskan. Samtidigt kan Wright vara lite smått provocerande för en gammal konservativ stöt som mig, men det mår jag gott av.

I klippet så berättar Wright att de böcker som han oftast tar från bokhyllan är:
  • Språklexikon till grekiska och hebreiska
Det visar hur han brottas med bibeltexten och använder språklexikon för att fånga grundspråkets ord. Lexikon om antiken och dess värld för att förstå den omgivande kulturen. Lexikon om tolkningar och teologi som kyrkan gjort genom åren för att ta hjälp av traditionen och de som gått före.

Jag blev inspirerad av detta för att föreslå motsvarande hjälpmedel för ett kanske enklare studium i samma anda för oss som inte är professorer och drivna bibelforskare. Lite billigare, lite enklare, men i samma anda:
  • "Mounce's Complete Expository Dictionary Of Old And New Testament Words" ger en bra inblick i de grekiska motsvarigheterna till engelska ord. Jag har använt den mycket och trivs bra med den. Ofta ges det exakt så mycket förklaring som man behöver, varken mer eller mindre. En svenska resurs jag använder ibland är Folke Bobergs "Vad säger grundtexten?".
Att kämpa med bibeltexten tillsamman med lexikon är spännande och givande. Något som dock är bra är att stämma av de slutsatser man gör med en kommentar eller motsvarande. Ett budgetalternativ som ofta kan fungera tillräckligt bra är att använda en studiebibel med kommentar.

  • "NIV Study Bible" är stabilt evangelikal och på många sätt sympatisk. Jag börjar dock känna att den är lite ålderstigen och använder den inte så mycket längre.

lördag 16 april 2011

Kristi ställföreträdande gottgörelse

Försoningen är ännu omdebatterad, det sista ordet sades inte av P.P. Waldenström.

En bok jag läst nyligt som fick mycket att falla på plats för mig är "Pierced for Our Transgressions: Rediscovering the Glory of Penal Substitution". Systematisk går författarna igenom en viktig aspekt av vad som hände på korset.

Kanske är Kristi ställföreträdande gottgörelse den pusselbit som får det hela teologiska pusslet att passa ihop, så känns det för mig just nu. Lite brutalt formulerat att Kristus lider ett strafflidande i alla människors ställe under Guds vrede. Det är en lära som låter hård och nästan lite hänsynslös, men samtidigt är det ju inte vad jag tycker och känner utan vad Bibeln lär som avgör vad som är Bibelns teologi.

Det finns flera aspekter av korset och flera förklaringar av Kristi försoningsdöd, men för mig så hittar jag ett slags centrum i evangelikal teologi i läran om Kristi ställföreträdande gottgörelse.

torsdag 14 april 2011

Paulus och Grekland

Läste sista kapitlet i Norbert Hugédés "Paulus och Grekland" idag. Jag har läst den som en del av förberedelser för en resa till Grekland i sommar. En smidig liten bok utgiven av Verbum förlag 1992. Vi får följa Paulus på resor genom Grekland och får historisk bakgrund och beskrivning av vad arkeologin har uppdagat. En lättillgänglig bok.

Det som slår mig vi läsning är hur många arkeologiska fynd det finns som både bekräftar och förklarar apostlagärningarna. Är faktiskt lite smått förundrad över detta idag.

Det blir också än mer klart för mig att det inte bara är den judiska kulturen vi behöver förstå som bakgrund till Nya Testamentet, utan också den grekiska och romerska kulturen.

måndag 11 april 2011

Africa Bible Commentary

Jag har länge varit nyfiken på "Africa Bible Commentary". Det som gör mig intresserad är att olika kulturer tycks ha olika frågor att ställa till det eviga budskapet i Bibeln.

När jag läser Conrad Mbewes recension, "A Book Review of the Africa Bible Commentary", blir jag än mer nyfiken. Det är tydligt att det är en evangelikal kommentar tillämpad in i afrikansk kontext. Mbewe skriver:

"What makes this a commentary for Africa is the way it is applied to the African context. All the books of the Bible, from Genesis to Revelation, are made to speak to us as Africans. The articles on various issues that are very relevant to Christianity in Africa are a great delight to read. Subjects such as HIV and AIDS, funerals, circumcision, street children, inheritance of widows, witchcraft and demons, lobola, tribalism, polygamy, land, debts, etc., will not be found in your average commentary from the West (or the East) but they are all handled in this one volume."

En fråga som dyker upp hos mig är vilka frågor man skulle ställer med utgångspunkt från den ofta sekulariserade kultur svenska ungdomar ofta lever i. Det skulle bli en intressant kommentar om man fokuserade på dessa frågor. Det är frågor som jag tror skiljer en del från de frågor som besvaras den amerikanska litteratur vi ofta läser, jag tror också att det skiljer en del från en 40-talists frågor till bibeltexten.

I kväll är jag alla fall glad för Afrikas skull att de fått denna goda kommentar till Bibeln.

lördag 9 april 2011

Gustaf Palmquist - En korsets härold

Biografin över baptistpionjären Gustaf Palmquist (1812-1867), tryckt 1889 och författad av hans bror, Per Palmquist, var givande på flera sätt. Särskilt ser man hur baptistsamfundet kommer hur den lutherska pietistiska väckelsen och hur central den personliga omvändelsen och frälsningserfarenheten är.

Några saker vill jag kommentera:

1. Gustaf Palmquist ses den som skapade den första församlingen i det som kom att bli det amerikanska baptistsamfundet Baptist General Conference. Om detta går att läsa här. Intressant att notera att det är det samfund som John Pipers församling tillhör.

2. Gustaf Palmquist gav ut sångsamlingen Pilgrimssånger 1859, som blev en storsäljare och mycket omtyckt av kristna i olika samfund. Fullständiga namnet är "Pilgrims-Sånger på vägen till det himmelska Sion, samlade och utgifna af G. & P. Palmquist". Anders Wiberg ville ge ut en mer tydligt baptistisk sångbok, men Palmquist valde medvetet sånger för att passa en bredare publik. Man kan fråga sig hur det här påverkade den unga baptiströrelsen, i ett tidigare inlägg tar jag upp vikten av den sjungna teologin. Kanske var det positivt med en bredare sångbok som nådde ut över samfundsgränserna.

3. Det är tydligt hur syndfrihetsläran rev och slet i den unga baptiströrelsen och att ett stort behov fanns av teologisk utbildning för predikanter. Palmquist ordnade flera predikantskolor på olika platser i Sverige för att komma till rätta med detta. Detta var innan Betelseminariet startades 1866.

4. Det är intressent att se på innehållet i en av dessa predikantskolor. Vi kan läsa att undervisningen omfattade:
  • Svensk språklära
  • Engelska
  • Något geografi
  • Framför allt, handledning i Bibeln
Att man undervisade i Engelska visar den riktning man tidigt hade mot Nordamerika och Storbritannien, detta i en tid då svensk teologi allmänt var influerad av Tyskland.

fredag 8 april 2011

Shai Linne (allsång)

Jag gillar den kristne rapparen Shai Linne. Här är en snutt från ett liveframträdande.

Shai Linne hymn at Alive from tyler jarratt on Vimeo.

Mario Bunge om att tänka och handla rationellt

Jag tillhör dem som inte vill lämna huvudet hemma när jag går till kyrkan. Visst är det vackert när de talar om att "slänga sig ut på hundra famnars djup" och tro mot alla bevis. Men, jag är inte sådan, jag vill kunna vara rationell även i min kristna tro. Handlingar bör ta användning av förnuftet. Den kanske intressantaste jag läst är den kristne filosofen Alvin Plantinga. Men, det här inlägget kommer att handla om en artikel av vetenskapsfilosofen och ateisten Mario Bunge.

Alla vill väl vara rationella, jag med. Jag beundrar Mario Bunge för hans logiska konsekvens och medkänsla för människor, han är en god människa. Hans "Philosophical Dictionary" har jag i bohyllan och bläddrar i ibland. Kanske är det just därför som det plågar mig en del när jag inser att vi har skild syn i en fråga som är mycket kär för mig, frågan om man kan vara rationell som kristen. Den kanske bästa artikeln jag läst om rationalitet är Mario Bunges "Seven Desiderata for Rationality" i "Rationality the Critical View". Där listan har upp sju eftersträvansvärda punkter för rationalitet. Här är listan:

"1. Conceptual: minimizing fuzziness, vagueness, or imprecision.

2. Logical: striving for consistency, avoiding contradiction.

3. Methodological: questioning, doubting, criticizing, demanding proof of evidence.

4. Epistemological: caring for empirical support and compatibility with the bulk of accepted knowledge.

5. Ontological: adopting a view consisten with science and technology.

6. Valuational: striving for goals which are worthy and attainable.

7. Practical: adopting means likely to attain the goals in view."

Jag ska försöka skissa på hur kristen tro kan möta dessa sju mål för den som vill vara rationell. För mig var det en viktig intellektuell insikt att det går att dela upp rationalitet i flera delar.

1. Begreppslig rationalitet. Att minimera vaghet och oprecision. För den som har "Dictionary Of Latin And Greek Theological Terms - Drawn Principally from Protestant Scholastic Theology" så är det inget tvivel om att den kristna teologin har en lång tradition om begreppslig klarhet.

2. Logisk rationalitet. Sträva efter konsistens, undvika motsägelse. Reformert kristendom har ibland anklagats för kall logik. Det bör vara tillräckligt svar på att logisk rationalitet är kompatibel med kristen tro. Kalvin är till exempel känd för sin juridiskt logiska teologi.

3. Metodologisk rationalitet. Ifrågasätta, tvivla, utsätta för kritik, kräva bevis. Baptister har en lång tradition av att ifrågasätta och kritisera, orädda vågade man stå upp mot statskyrkosystemet och hela pröva tro och lära mot Bibeln. Än idag så kan man se denna tradition i baptistsamfundet. Som baptist är det lätta att se att denna typ av rationalitet är väl så använd av kristna.

4. Kunskapsteoretisk rationalitet. Ta hänsyn till empiriskt (experimentellt) stöd, kompatibilitet med den stora mängden av accepterad kunskap. Jag vill att min tro ska vara i överensstämmelse med de fakta som uppdagats av den experimentella vetenskapen och kan inte se annat än att det är så. Samtidigt så tror jag att det tar tid för vetenskapen att hitta rätt tolkning av vissa experimentella fynd, jag tror också att synden kan fördunkla vår förmåga att förstå och tolka, därför låta jag gärna en del saker ta tid. Bunge är sund när han skriver att det är den stora massan av accepterad kunskap vi ska förhålla oss till, inte minsta detalj, vetenskapsmän har ju olika syn i många frågor och i forskningsfronten förändras saker fort. Som kristen har jag också en tendens att se Bibeln som en fullt giltig kunskapskälla. Jag vill att min tro ska tåla att synas i Biblens ljus och att min tro ska vara kompatibel med sund kristen tradition, det man ibland kallar klassisk kristen tro.

5. Ontologisk rationalitet. Att anta en världsbild som är konsistent med naturvetenskap och teknologi. Förmodligen är det här den stora skillnaden mellan Bunge och mig finns. För Bunge är en naturalistisk världsbild det självklara, att endast det som går att beskriva med vetenskapens metoder är det som finns. Jag tror på en andlig verklighet och en levande Gud. I sitt filosofilexikon ställer Bunge frågan om tanken om ett liv efter döden är kompatibelt med biologi och psykologi. Om Gud finns och Bibeln är Guds ord, då är Bibeln och kanske även den religiösa erfarenheten, giltiga kunskapskällor som man måste ta hänsyn till när man bygger världsbild. Ontologisk rationalitet borde vara att bygga en världsbild som är konsistent med Bibeln, den religiösa erfarenhet, naturvetenskap och teknologi. Och här tänker jag den verkliga naturvetenskapen, inte naturvetenskap plus naturalistiskt tolkningsfilter.

6. Värderationalitet. Sträva efter mål som är behjärtansvärda och nåbara. Är det eviga livet nåbart? Jag tror det, Bunge tror inte det. Här skiljer vi oss åt. Men, det bör vara naturligt också för en kristen att söka behjärtansvärda och nåbara mål. Skillnaden är att den som mött Jesus ser nya mål och mål som i ljuset av Jesus är nåbara.

7. Praktisk rationalitet. Anta hjälpmedel som är troliga att de leder till de mål man har. Det är väl en ganska självklar sak. En intressant aspekt är att bön kan vara ett sådant hjälpmedel för en kristen.

Bunge menar att man måste ta hänsyn till alla sju delar av rationalitet för att vara fullt rationell. Jag vill argumentera för att en kristen kan följa de sju delarna av rationalitet och vara fullt rationell, givet att man accepterar Guds existens och Bibeln som Guds ord och en giltig kunskapskälla. För mig är det lätt att acceptera detta, kanske är det för att jag slängt mig ut på hundra famnars djup och upptäckt att tron bär, att jag inte tror trots motbevis, utan att jag tror och ser världen i ett nytt ljus och ser nya bevis för kristens rimlighet.

Mario Bunge skulle nog inte gilla detta om han läste, men jag tror att att man kan beundra Bunges intellekt och samtidigt vara kristen och fullt rationell.

tisdag 5 april 2011

Spurgeons sångbok

Charles Spurgeon var viktig för svenska baptister. För en tid sedan skrev jag inlägget "Spurgeons inflytande".

Idag har jag passar på att bläddra i Spurgeons sångbok som användes i hans församling. Det ger en intressant inblick i den sjungna teologin. Tillsammans med skriven bekännelse och bevarade predikningar så ger det en bild av församlingens teologi 1883. Det vor förstås mycket intressant att veta vilka sånger de sjöng oftast.

Nedan är innehållsförteckningen i sångboken. Visst kan man se en del skillnader i betoningar från det vi sjunger hos oss. Vi sjunger ju sällan om "Predestination in connection with grace" med titlar som "Gracious Election" och "Electing Love adored". För mig är det klart att man inte bara predikade reformert, utan även sjöng reformert i Metropolitan Tabernacle. Men, det är en bred reportoar av sånger som ges, man får bilden av en stabil församling med allsidig undervisning.

"SPIRIT OF THE PSALMS

THE ADORABLE TRINITY IN UNITY:—
Doxologies

GOD THE FATHER:—
Adoration of God, 19, 36, 44, 45, 47, 57, 65–68, 76, 81, 92, 97, 99, 100, 103, 104, 106, 107, 108, 113–115, 117, 118, 138, 146–150
Attributes of God, 45, 65, 75, 82, 94, 139
Acts of God
Creation and providence, 19, 75, 93, 111
Predestination in connection with grace
The covenant

OUR LORD JESUS:—
Deity and incarnation, 8
Life on earth, 41
Sufferings and death, 69
Seen of angels
Resurrection and ascension, 2, 24
In heaven, 21
Second Advent, 50
Names and titles, 23, 74
His praise, 9, 22, 27, 29, 31, 37, 45, 48, 57, 71, 72, 78, 92, 95–99, 101, 105, 110, 111, 116, 134–136, 144–146

THE WORK OF GRACE AS A WHOLE

THE HOLY SPIRIT

MAN:—
Fallen, 1

THE HOLY SCRIPTURES

THE GOSPEL:—
Its excellence, 3, 85
Its invitations, 2
Its expostulations
Stated, 49
Received by faith, 126

THE CHRISTIAN:—
Contrite cries, 28, 30, 35, 38, 51, 55, 68, 77, 79, 86, 88, 102, 128, 130, 141
Conflict and encouragement, 22, 25, 42, 54, 61, 64, 70, 80–83, 86, 88, 109, 116, 120, 124, 125, 140
Holy anxiety, 14
Desires after holiness, 58, 119
Renunciation of the world
Dedication to God, 1
Longing for perseverance in grace
Courage and confidence, 5, 60, 62, 121, 142
Peaceful trust, 3, 4, 10, 15, 52, 127–129
Zeal
Patience and resignation, 131
Humility
Sacred gratitude, 18, 32–84
Joy and peace, 32
Christian Privileges,
Adoption
Unchanging love, 74–89
Security in Christ, 3, 11, 20, 46, 53, 59, 90, 91
Final preservation
Support in affliction, 6, 7, 12, 13, 40, 43, 56, 73, 81, 143
A happy portion, 23, 73, 112
Union to Christ
Communion with Jesus
Death
Burial
Resurrection
Aspirations for heaven, 17, 137
Heaven

STATE OF THE LOST, 73

THE CHURCH, 132
Christian fellowship, 16, 133
Pastors
Its ordinances—
Baptism
The Lord’s Supper

THE LORD’S DAY

PUBLIC WORSHIP, 26, 84, 87, 95, 122
Revivals and Missions
Prayer meetings
Mothers’ meetings
Opening places for worship
Morning
Evening
Harvest
New Year
Marriage
Dismission
Blessing and thanks"

(Spurgeon, C. H. (1883). Our Own Hymn Book: A Collection of Psalms and Hymns for Public, Social and Private Worship. Bellingham, London).

lördag 2 april 2011

Den sjungna teologin

Igår läste jag klart "Currents in Baptistic Theology of Worship Today" red Keith G Jones och Parush R Parushev. Det är ett häfte från 2007 utgivet av Europeiska Baptistfederationens seminarium i Prag. Många aspekter av gudstjänsten gås igenom, och det har varit nyttig läsning för mig. Många argument för en porös gemenskap som tillber Gud i gudstjänsten, att gudstjänsten verkligen får vara tillbedjan och inte måste vara något annat. Jag tror alltmer att Willow Creek och den sökarvänliga gudstjänsten var ett misstag vi gjorde, det blir inte bra i längden.

Men, det riktigt intressanta är artiklarna ""As Songs Turn into Life and Life inte Songs: On the First-order Theology of Baptist Hymnody" av Lina Andronoviené och "The Ausbund as a Source and Expression of Anabaptist Primary Theology and the Moral Sence of Virtue" av Meego Remel. Jag har tänkt en del kring dem och nedan är mina reflektioner:

1. På ett sätt är det som sker i gudstjänsten och våra samlingar den primära teologin, det är där vi ber, sjunger, predikar och undervisar, det är den teologin vi lever och tror i församlingslivet. Vad teologerna på THS tycker att vi ska tro kan skilja sig betydligt från hur tron tar sig uttryck i vårt församlingsliv. Teologernas tro är på ett sätt en sekundär tro, ett sätt att beskriva församlingarnas levda tro och också ett försök att föreskriva vad församlingarna borde tro på.

2. I gudstjänsten sjunger vi nästan lika mycket som vi lyssnar till predikan. Det borde gå att argumentera för att församlingens tro ges uttryck minst lika mycket i de sånger vi väljer och inte väljer som den predikan som ges. Det borde också gå att argumentera föra att många församlingsmedlemmar lär sig minst lika mycket teologi i våra sånger som i predikan, kanske är det till och med att sångerna har större betydelse än predikan. Att välja psalmer och sånger till gudstjänsten är en ansvarsfull uppgift.

3. Hur vi tacksäger, ber och förväntar bönesvar i gudstjänsten säger väldigt mycket om hur vi som församling tror att Gud verkar i världen. Att be om och förvänta helande och kanske också ge tacksamhet för något som blivit helt, är kanske den viktigaste undervisning i ämnet som församlingen kan ge. Ber vi för staden, Sverige och världen i gudstjänsten, eller ber vi bara för våra egna problem, det säger mycket om vårt fokus

4. Vill man studera tro i det tidiga Missionsförbundet, då är frågan om inte Missionsförbundets sångbok är minst lika viktig som Waldenströms Troslära. Allra intressantast vore att få reda på vilka sånger som sjöngs riktigt ofta, församlingens favoritsånger. Samma gäller den tidiga baptismen. Kanske var Theodor Truvés inflytande som sångdiktare och redaktör för sångböcker minst lika viktigt som predikan och andra böcker, kanske viktigare.

Så jag rannsakar mig själv, och inser att jag tänkt för lite på den sjungna teologin.

fredag 1 april 2011

John Owen om profetia

J.I. Packer skriver i en fotnot något intressant om John Owen (1616 – 1683) och profetia. Bokkapitlet "John Owen on Spiritual Gifts" finns att läsa som pdf här.

Det är Rom 12:6, "Vi har olika gåvor alltefter den nåd som vi har fått. Den som har profetians gåva skall profetera i överensstämmelse med tron", som särskilt intresserar mig. Owen menar att i Rom 12:6 "profetia inte kan vara menat annat än som undervisning och predikan, i utläggning och tillämpning av ordet; för den externa regeln ges, att det måste göras i överensstämmelse "med tron", eller den sunda läran om tron som är uppenbarad i Skrifterna."

Visst är det en rimlig tolkning att Bibeln med profetia både menar att den kan ge ny uppenbarelse och att profetia är undervisning och predikan utifrån Skriften, att det finns två betydelser.

Och, visst är en andefylld predikan över en bibeltext en gåva som bygger upp församlingen, samma gäller god biblisk undervisning. Jag tror att helig Ande på ett särskilt sätt kan belysa Skriften för den situation församlingen står i, att predikanten kan få ett särskilt ljus över Bibelordet för det församlingen behöver i den stunden. Predikan kan användas av Gud på ett mäktigt övernaturligt sätt. Det är här jag förväntar mig det profetiska idag.

Hur det sedan är med de andra aspekterna av profeter och profetisk gåva vet jag inte vad jag ska tycka. Jag noterar att jag inte förväntar mig så mycket där. Kanske borde jag läsa Wayne Grudems "The Gift of Prophecy: In the New Testament and Today". Vad jag förstår så menar Grudem att profetia finns idag i en felbar form som skiljer från nytestamentlig tid.

Här är i alla fall citatet från Owen:

"Owen’s remarks on prophets in the New Testament are worth noticing:
The names of prophet and prophecy are used variously in the New Testament: for, 1. Sometimes an extraordinary office and extraordinary gifts are signified by them; and, 2. Sometimes extraordinary gifts only; and, 3. Sometimes an ordinary office with ordinary gifts, and sometimes ordinary gifts only. And unto one of these heads may the use of the word be everywhere reduced.
1. In the places mentioned (Eph 4:11; 1 Cor 12:28) extraordinary officers endued with extraordinary gifts are intended….And two things are ascribed unto them: (1) that they received immediate revelations and directions for the Holy Ghost’ [Owen cites Acts 13:2]; (2) They foretold things to come (Acts 11:28ff; 21:10f.
2. Sometimes an extraordinary gift without office is intended (Acts 21:9; 19:6; 1 Cor 14:29–33).
3. Again, an ordinary office with ordinary gifts is intended by this expression (Romans 12:6—prophecy here can intend nothing but teaching or preaching, in the exposition and application of the word; for the external rule is given unto it, that it must be done according to the ‘proportion of faith’, or the sound doctrine of faith revealed in the Scriptures). Hence also those who are not called unto office, who have yet received a gift enabling them to declare the mind of God in the Scripture unto the edification of others, may be said to ‘prophesy’ (Works, 451f)."
Packer, J. I. (1994). A quest for godliness : The Puritan vision of the Christian life. Wheaton, Ill.: Crossway Books.

Didache - Att leva etiskt i förväntan om Jesus snara återkomst

När jag tänker på Didache, en handledning i kristendom från den tidiga kyrkan, undrar jag om det inte är två saker vi borde tala mer om i församlingarna, dels etik och vandel, dels Jesu snara återkomst.

Kristen etik och kristen livsstil talar vi nog inte om i församlingarna på samma sätt som förr. Svenska frikyrkor har en historia av att lägga stor vikt rätt levnadsätt, så stor vikt att man uteslöt många som inte levde enligt det sätt som då ansågs som det rätta. Jag tror att delvis är det som gör att det kan vara känsligt idag. Så jag är glad att många ungdomar talar mer om att livet som kristen innehåller både rätt tro och rätt levnadsätt. På ett sätt tror jag en stor del i frälsningsvisshet ligger i att se att man lever ett genomgående kristet liv. Samtidigt så hoppas jag att man använder Bibeln som grund, inte Peter Singer och hans bok "Praktisk Etik", jag anar tendenser ditåt ibland.

Sedan kan jag inte annat än att längta efter Jesu snara återkomst. I 1689 års baptistbekännelse är avslutningen:

"As Christ would have us to be certainly persuaded that there will be a day of judgement, both to deter all men from sin and to give greater consolation to the godly in their adversity, so also He will have the date of that day kept unknown to men, that they may shake off all carnal security, and always be watchful, because they know not at what hour the Lord will come. Also, so that men may be affected in such a way that they ever say, 'Come Lord Jesus, come quickly!' Amen."